Pakistans konstitution från 1973

Pakistans konstitution från 1973

En av de mest angelägna uppgifterna för den nya regeringen var att utarbeta en ny konstitution. När undantagstillståndet slutligen hävdes sammankallades församlingen i april 1972 på grundval av valresultatet från 1970 i den tidigare regionen Västpakistan. En kommitté tillsattes av ett tvärsnitt av politiker från olika partier. Det rådde oenighet inom kommittén om huruvida den nya konstitutionen skulle införa ett parlamentariskt styre eller ett presidentstyre. Det fanns också olika åsikter i frågan om provinsernas självstyre. Det tog åtta månader för konstitutionsutskottet att lämna in sin rapport den 10 april 1973. Utkastet till konstitution antogs av den federala församlingen med 135 röster för och tre nedlagda röster. Det trädde i kraft den 14 augusti 1973, och Bhutto valdes till premiärminister av nationalförsamlingen den 12 augusti. Konstitutionens huvuddrag var följande:

I. Pakistan skall vara en federal republik med ett parlamentariskt styrelsesystem. Premiärministern skall vara regeringschef och väljas av majoritetspartiet.

II. Islams särställning som statsreligion skall betonas och både premiärministern och presidenten skall vara muslimer.

III. Pakistan skall förklaras vara en islamisk republik.

IV. Ett lagförslag om ändring av konstitutionen kräver två tredjedelars majoritet i underhuset och en majoritet i överhuset.

V. Alla grundläggande mänskliga rättigheter skall garanteras, men det har lagts till ett villkor om att de skall vara föremål för rimliga begränsningar som införs genom lag".

VI. Högsta domstolen och High Courts ska ges befogenhet att upprätthålla de grundläggande rättigheterna.

VII. Presidenten skall handla i enlighet med premiärministerns bindande råd, och alla presidentens order skall kontrasigneras av premiärministern.

VIII. Senaten, eller överhuset, skall till största delen väljas av provinsregeringarna, och på så sätt skall provinsernas intressen för första gången skyddas i centrum. Senaten får inte upplösas ens i nödsituationer.

IX. I nödsituationer kan den federala regeringen lagstifta om vad som helst och till och med upphäva de grundläggande friheterna.

X. Urdu skall vara landets officiella språk, medan pakistanska språket skall behållas under de kommande 15 åren.

Xl.Undervisningen i den heliga Koranen och Islamiat bör vara obligatorisk.

XlI. Pakistan skall vara en federal islamisk stat, så de återstående befogenheterna skall ligga hos provinserna och inte hos centralregeringen.

Konstitutionen från 1973 innebar därför en återgång till en parlamentarisk form av demokrati efter det presidentförsök som infördes i 1962 års konstitution. Man gjorde också eftergifter till provinserna för att minska rädslan för att centralregeringen skulle bestämma över dem i alla frågor. Detta var viktigt eftersom systemet med en enda enhet först nyligen hade avskaffats och eftersom två av de fyra provinsregeringarna i den nya delstaten inte tillhörde PPP. Konstitutionen från 1973 hade dock en annan fördel jämfört med sina två föregångare: den hade godkänts och röstats igenom av en demokratiskt vald församling. Detta gav den större auktoritet, och även om den upphävdes under nästa krigslagsregim har Pakistan sedan självständigheten utarbetat och ändrat tre skriftliga konstitutioner, och den fjärde konstitutionen utarbetades och återinfördes den 30 december 1985 och är fortfarande i kraft.

Frågor och svar

F: Vad var en av de mest angelägna uppgifterna för den nya regeringen?


S: En av de mest angelägna uppgifterna för den nya regeringen var att utarbeta en ny konstitution.

Fråga: När upphävdes undantagstillståndet?


S: Krigslagar upphävdes slutligen i april 1972.

F: Hur kom församlingen till stånd?


Svar: Församlingen sammankallades i april 1972 på grundval av valresultatet från 1970 års val i den före detta västpakistanska regionen.

Fråga: Vilka var medlemmarna i den konstitutionella kommittén?


Svar: Konstitutionskommittén bestod av ett tvärsnitt av politiker från olika partier.

F: Vilka var vissa meningsskiljaktigheter inom kommittén?


Svar: Det fanns meningsskiljaktigheter inom kommittén om huruvida man skulle införa ett parlamentariskt styre eller ett presidentstyrelsesystem och om provinsernas självstyre.

F: Hur lång tid tog det för dem att lägga fram sin rapport?


Svar: Det tog åtta månader innan de lade fram sin rapport den 10 april 1973.

F: Vilket datum lämnade de in sin rapport?


Svar: De lämnade in sin rapport den 10 april 1973.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3