Första århundradet f.Kr. (100–1 f.Kr.) – tidräkning och historia

Upptäck första århundradet f.Kr. (100–1 f.Kr.): tidräkning, kalendernotation och en översikt över politisk, kulturell och kronologisk historia.

Det första århundradet f.Kr. började den 1 januari 100 f.Kr. och slutade den 31 december 1 f.Kr. Ett alternativt namn för detta århundrade är det sista århundradet f.Kr. I AD/BC-notationen används ingen nollpunkt för året. Vetenskaplig/astronomisk notation använder däremot ett minustecken: i astronomisk årsräkning motsvarar till exempel "1 f.Kr." år 0 och "2 f.Kr." år −1, vilket gör övergången mellan före och efter Kristus enklare i beräkningar.

Tidräkning och kalendrar

Det är viktigt att förstå att de exakta kalenderdagarna för händelser under detta århundrade ofta är retroaktivt fastställda med hjälp av proleptiska (bakåträckta) kalendrar – vanligen den julianska eller den gregorianska kalendern, beroende på sammanhang. Några viktiga punkter:

• Julianska kalendern: Infördes formellt av Julius Caesar år 45 f.Kr. och blev den rådande kalendern i Romarriket under slutet av detta århundrade. Den fastställde ett års längd till 365,25 dagar med skottår vart fjärde år.
• Kalenderförvirring: Efter införandet av den julianska kalendern användes skottårsregeln felaktigt under ett antal decennier, vilket senare rättades till under kejsartiden.
• Olika tidräkningssystem: Samtidiga civilisationer använde egna tideräkningar (t.ex. romerska Ab urbe condita, grekiska olympiader, judiska och seleukidiska eraer samt kinesiska regentår), vilket gör exakt synkronisering av händelser mellan regioner komplicerad.
• Inget år noll i traditionell AD/BC: Den vanliga västerländska räkningen har inget år noll, vilket kräver försiktighet vid beräkningar som korsar f.Kr./e.Kr.-gränsen.

Historisk översikt (urval)

Detta århundrade präglades av stora politiska omvälvningar, framför allt i den medelhavsinriktade världen, men även i Asien. Här är några centrala skeenden och utvecklingar:

• Romerska republiken och övergången till imperium: Perioden domineras av inre konflikter och omvandling i Rom. Stora händelser inkluderar Crassus' katastrof vid Carrhae (53 f.Kr.), Caesars fälttåg i Gallien (58–50 f.Kr.), hans övergång över Rubicon 49 f.Kr., myndighetskonflikter, mordet på Julius Caesar 44 f.Kr., den andra triumviratets bildande (Octavianus, Antonius, Lepidus), slaget vid Actium 31 f.Kr. och slutligen Octavianus´ (Augustus) konsolidering av makten som Romarrikets förste kejsare mot slutet av århundradet (27 f.Kr. markerar ofta början på kejsartiden).
• Hellenistiska riken och Egypten: Det ptolemaiska Egypten finns kvar som en självständig men alltmer beroende makt. Cleopatra VII blir en centralgestalt i de romerska inbördesstriderna; Egypten införlivas i Romarriket efter Cleopatras och Antonius nederlag 30 f.Kr.
• Partherriket och östliga maktspel: Partherna är en betydande makt i Mesopotamien och Persien och står i växelspel med Rom under flera konflikter.
• Östra Asien: I Kina råder Västra Han-dynastin (till cirka 9 e.Kr.) och riket konsolideras och expanderar mot Centralasien. Kontakter och handelsvägar mot väst, föregångare till Sidenvägen, etableras och utökas under tidigare århundraden och fortsätter ge ekonomiska och kulturella utbyten.
• Syd- och Centralasien: Regionerna präglas av efterdyningarna efter de hellenistiska rikena i Indien (t.ex. indo-grekiska och indo-skythiska kungadömen) och uppkomst av nya lokala dynastier.
• Kultur, litteratur och vetenskap: I Rom och Grekland blomstrar litteratur och retorik: Cicero, Vergilius (Aeneiden skrevs för större delen under detta skede), Horatius och andra formar västerländsk litterär kanon. Teknik och byggnadskonst i Rom utvecklas vidare (akvedukter, vägar, offentliga byggnader).

Betydelse och efterverkningar

Det första århundradet f.Kr. är ett avgörande skede för övergången från antik republikstruktur till centraliserade kejsarmakter i Medelhavsområdet, något som formar politiska, juridiska och kulturella förhållanden i stora delar av Europa, Nordafrika och Mellanöstern under kommande århundraden. Samtidigt sker betydande kontakter och utbyten längs handelsvägar mot öst, vilket lägger grunden för långsiktiga kulturella och ekonomiska samband mellan Europa och Asien.

Sök med bokstav