Kuppförsöket i Turkiet 15 juli 2016 – förlopp, dödsoffer och efterspel

Ett kuppförsök ägde rum i Turkiet den 15 juli 2016, då en grupp människor försökte ta över regeringen eftersom de inte höll med om hur president Recep Tayyip Erdoğan styr landet. Man tror att de flesta av dessa personer tillhörde den turkiska armén. Över 100 personer dödades och över 1 000 skadades. Tusentals soldater arresterades för att de anslöt sig till upproret eller av andra skäl. Hundratals flydde till Grekland eller andra utländska länder. Tusentals lärare, domare och andra statsanställda avskedades i samband med de turkiska utrensningarna 2016.

Förloppet

Kuppförsöket inleddes på kvällen den 15 juli och varade i praktiken till tidigt den 16 juli. Militärer använde stridsvagnar och flygplan, stängde av broar över Bospurus och försökte ta kontroll över viktiga institutioner i Ankara och Istanbul. Parlamentets byggnad i Ankara besköts och delar av huvudstaden utsattes för bombningar. President Erdoğan befann sig utomlands men återvände och kunde via en videolänk uppmana anhängare att gå ut på gatorna och blockera kuppmakarnas framfart — folkmassor och lojala säkerhetsstyrkor spelade en betydande roll för att stoppa försöket.

Vem låg bakom?

Turkiska myndigheter anklagade en rörelse kring den exilboende prästen Fethullah Gülen för att organisera kuppen. Gülen och hans anhängare förnekade inblandning. Det som var tydligt efteråt var att kuppförsöket utfördes av en fraktion inom försvarsmakten snarare än en enad och bred militärkupp.

Dödsoffer och skador

Dödsoffren och de skadade omfattade både civila, poliser och militärer. Förutom de omedelbara förlusterna orsakade striderna och attackerna materiella skador på byggnader, infrastruktur och transportleder, vilket ytterligare förvärrade den humanitära och samhälleliga påverkan.

Regeringens åtgärder och utrensningar

Efter kuppförsöket infördes undantagstillstånd (state of emergency) som möjliggjorde omfattande tillslag, arresteringar och avskedanden utan normal rättslig prövning. Tusentals lärare, domare, polis- och militärpersonal, samt myndighetsanställda och journalister avskedades eller häktades i vad som kom att kallas utrensningarna. Medier, universitet och flera organisationer stängdes eller fick sin verksamhet kraftigt inskränkt. Många av de misstänkta ställdes inför rätta, och flera höga militära befäl dömdes till långa fängelsestraff.

Rättsprocesser och internationella kontakter

Turkiet begärde bland annat utlämning av Fethullah Gülen från USA, en begäran som ledde till långvariga diplomatiska kontakter och debatt. Internationella människorättsorganisationer, EU och andra aktörer uttryckte samtidigt oro över omfattningen av massarresteringar, det snabba införandet av undantagstillstånd och inskränkningar i press- och föreningsfrihet.

Internationell reaktion och kritik

Världens regeringar reagerade först med att fördöma försöket att störta en demokratiskt vald regering, men många uttryckte också oro över att regeringens svar skulle leda till överdrivna inskränkningar av rättsstaten. Kritik riktades mot bristande rättssäkerhet i samband med de omfattande gripandena, mot inskränkningar i mediefriheten och mot avskedanden utan tillräckliga processuella garantier.

Långsiktiga konsekvenser

Politisk förändring: Händelsen bidrog till en polarisering i turkisk politik och användes av regeringen för att stärka sin kontroll över staten. Kort tid efter kuppen hölls en folkomröstning (2017) om att ändra Turkiets statsform till ett presidentiellt system, vilket gav betydligt större maktbefogenheter till presidenten.
Rättsstat och mänskliga rättigheter: Kritiker menar att rättegångar, massarresteringar och undantagstillstånd skapade långvariga skador på rättsstaten och oberoendet hos domstolar och medier.
Samhällelig påverkan: Misstro och rädsla spreds i flera sektorer, från utbildning till rättsväsende, när stora grupper anställda anklagades för stöd till kuppmakarna.

Sammanfattning

Kuppförsöket den 15 juli 2016 var ett allvarligt och våldsamt försök att störta Turkiets civila ledning. Försöket stoppades i praktiken inom ett dygn men följderna blev långdragna: omfattande gripanden och avskedanden, undantagstillstånd under en period och en fördjupad nationell och internationell debatt om säkerhet, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Turkiet.