François Englert — belgisk teoretisk fysiker bakom Higgs‑bosonen, Nobel 2013
François Englert — belgisk teoretisk fysiker och Nobelpristagare 2013, känd för pionjärarbetet bakom Higgs‑bosonen. Läs om hans liv och vetenskapliga gärning.
François Baron Englert (franska: [ɑ̃ɡlɛʁ]; född 6 november 1932) är en belgisk teoretisk fysiker. År 2013 fick han Nobelpriset i fysik tillsammans med Peter Higgs för deras arbete med upptäckten av Higgs-bosonen.
Biografi
Englert föddes i Belgien och har haft en lång akademisk karriär vid Université Libre de Bruxelles (ULB), där han verkat som forskare och professor i teoretisk fysik. Under sin bana har han varit aktiv inom elementarpartikelfysikens teoretiska utveckling och handledare för flera generationer fysiker. Han har också haft gästprofessurer och samarbeten vid internationella forskningsinstitutioner.
Vetenskapligt arbete
På 1960‑talet publicerade Englert tillsammans med Robert Brout en banbrytande artikel som beskrev hur partiklar kan få massa i samband med spontant symmetribrott i kvantfältteorier. Denna mekanism visar hur ett skalärt fält som fyller rymden (senare kallat Higgsfältet) ger upphov till massiva kraftbärande partiklar när en gauge‑symmetri bryts. Oberoende arbete av Peter Higgs och av Guralnik, Hagen och Kibble samma år ledde till den teoretiska förklaringen som idag utgör en grundpelare i standardmodellen för partikelfysik.
Englerts bidrag, ofta betecknat tillsammans med Brout (BE) i förkortningen BEH‑mekanismen (Brout–Englert–Higgs), bidrog till förståelsen av hur W‑ och Z‑bosonerna i den svaga växelverkan kan vara massiva utan att bryta teorins renormerbarhet. Detta löste ett centralt problem i uppbyggnaden av en enhetlig teori för de kända krafterna i mikroskopisk skala.
Nobelpriset 2013 och experimentell bekräftelse
Den teoretiska förutsägelsen av ett skalärt excitationsläge, Higgs‑bosonen, bekräftades experimentellt 2012 av ATLAS‑ och CMS‑experimenten vid CERN:s Large Hadron Collider. Upptäckten av en ny boson med egenskaper i överensstämmelse med Higgs‑fältets kvanta belyste den centrala roll som Englerts arbete haft. Eftersom Robert Brout avled 2011 kunde han inte dela Nobelpriset; priset 2013 delades därför mellan Englert och Higgs.
Betydelse och arv
- Grundläggande för standardmodellen: Englerts arbete hjälpte till att färdigställa standardmodellens struktur genom att förklara massgenerering för vissa elementarpartiklar.
- Teoretisk klarhet: Mechanismen gav praktiska verktyg för att bygga och beräkna konsekvenserna av gauge‑fältteorier med spontant symmetribrott.
- Påverkan på efterföljande forskning: Resultaten har påverkat såväl teoretiska studier som experimentella sökningar efter nya fenomen bortom standardmodellen.
Utmärkelser och senare arbete
Förutom Nobelpriset har Englert mottagit flera internationella utmärkelser och hedersbetygelser för sina insatser inom teoretisk fysik. Han fortsätter att vara en framstående röst inom fältet och deltar i diskussioner om konsekvenserna av Higgs‑fältet och möjliga utvidgningar av dagens teorier.
Sammanfattningsvis är François Englert en central gestalt i modern partikelfysik, känd för sitt teoretiska bidrag till förklaringen av hur elementarpartiklar får massa — en upptäckt vars experimentella bekräftelse markerat ett viktigt steg i vår förståelse av naturens fundamentala byggstenar.
Sök