José María Velasco Ibarra (1893–1979) – ecuadoriansk president, vald fem gånger
José María Velasco Ibarra: karismatisk ecuadoriansk ledare vald fem gånger till president — endast en mandatperiod fullföljd. Läs om hans politiska arv och kontroverser.
José María Velasco Ibarra (19 mars 1893-30 mars 1979) var en ecuadoriansk politiker. Han valdes fem gånger till president i Ecuador: 1934-1935, 1944-1947, 1952-1956, 1960-1961 och 1968-1972. Men bara en gång (1952-1956) fullföljde han det konstitutionella mandatet.
Tidiga år och bakgrund
José María Velasco Ibarra föddes i Quito och utbildade sig till jurist vid Centraluniversitetet i Ecuador. Innan han blev rikskänd var han verksam som jurist, lärare och skribent. Hans tidiga karriär präglades av engagemang i nationell politik och ett växande folkligt stöd, tack vare hans talekonst och personliga karisma.
Politisk stil och ideologi
Velasco Ibarra framstod som en karismatisk populistisk ledare och personkult byggdes kring honom. Han beskrev ofta sig själv som beredd att ge makten tillbaka till folket och blev känd för sin slagkraftiga retorik. En ofta citerad sammanfattning av hans stil är den förenklade frasen i svenskt översättning: "Ge mig fem minuter och jag ger er makten". Han rörde sig över det politiska spektrat och samarbetade vid olika tidpunkter med både konservativa och mer progressiva krafter — hans rörelses sammanhållning var framför allt personlig snarare än ideologisk.
Presidentperioder och avsättningar
- Valdes till president fem gånger: 1934–1935, 1944–1947, 1952–1956, 1960–1961 och 1968–1972.
- Avsattes flera gånger, i huvudsak av militära och politiska motståndare; endast perioden 1952–1956 fullföljdes i enlighet med konstitutionellt mandat.
- Hans sista presidentskap slutade i en militärkupp i februari 1972 som leddes av militära befälhavare, vilket markerade slutet på hans aktiva politiska karriär på nationell nivå.
Politik och arv
Under sina perioder som president genomförde Velasco Ibarra initiativ för offentliga arbeten och infrastruktur, och han försökte ofta framstå som folkets försvarare mot eliternas kontroll. Samtidigt kritiserades hans regeringar för svag institutionell förankring, klientelism och återkommande politisk instabilitet. Hans långa närvaro i landets politik lämnade ett dubbelt arv: beundran från många väljare som såg honom som en försvarare av folkets intressen, och kritik från dem som menade att hans styre bidrog till att försvaga demokratiska institutioner.
Senare år och död
Efter den sista avsättningen avstod Velasco Ibarra från att återta permanent politiskt ansvar och drog sig tillbaka från aktiv nationell politik. Han avled 30 mars 1979 i Quito. Hans politiska karriär och personlighet fortsätter att vara föremål för omfattande debatt i Ecuador: han är en central figur i 1900-talets ecuadorianska historia, både som symbol för populism och som exempel på politisk instabilitet.
Tidigt liv
Ibarra föddes den 19 mars 1893 i Quito, Ecuador. Han studerade vid Central University of Ecuador. Ibarra var gift med Corina Parral de Velasco Ibarra fram till sin död 1979.
Ordförandeskap
1933 ställde han upp i presidentvalet i Ecuador och fick 80 procent av rösterna, vilket var den högsta siffran i Ecuadors historia. Velasco Ibarra reste genom flera latinamerikanska länder, bland annat Peru, och återupprättade Ecuadors globala image. Hans första presidentperiod inleddes den 1 september 1934, men han avsattes i augusti 1935 av militären.
I maj 1944, på grund av den "glorrika revolutionen" av den 28 maj, utnämndes han till republikens högste chef och senare till konstitutionell president av den konstituerande församlingen. I augusti 1947 avsattes han återigen av militären. Tre försvarsministrar vidmakthöll kuppen mot Velasco Ibarra; bland dem fanns minister Mancheno, som senare blev hans efterträdare.
1952 vann han återigen presidentvalet och inledde sin tredje presidentperiod den 1 september 1952. Den här gången satt han hela sin mandatperiod, som avslutades den 31 augusti 1956. Hans tredje mandatperiod var en tid av framsteg för Ecuador: 311 skolor byggdes och ytterligare 104 var på gång. Mer än 1359 km vägar byggdes och ytterligare 1057 km förbättrades.
1960 valdes han till president för fjärde gången och avsattes den 7 november 1961. År 1960 ogiltigförklarade han Rio de Janeiro-protokollet, vilket ledde till konflikter mellan Ecuador och Peru, bland annat Paquisha 1981 och kriget i El Cenepa 1995.
1968 vann Velasco Ibarra presidentposten för femte gången. Denna regering tog ett abrupt slut den 15 februari 1972, då han återigen avsattes i en oblodig kupp som förde general Guillermo Rodríguez Lara till makten. Totalt regerade Velasco Ibarra i nästan 13 år, vilket gör honom till den president som suttit längst i Ecuadors historia.
Död
Ibarra föll av en buss i Buenos Aires, Argentina. Han återvände till Quito där han dog av komplikationer till följd av sina skador den 30 mars 1979, 86 år gammal.
Sök