Mileva Marić (1875–1948) var en serbisk fysiker och en av de få kvinnliga studenterna inom naturvetenskap i slutet av 1800‑talet och början av 1900‑talet. Hon är kanske mest känd som Albert Einsteins första maka; paret gifte sig 1902 och var tillsammans fram till skilsmässan 1919. Tillsammans fick de tre barn, däribland en dotter, Lieserl, vars öde förblir osäkert, och sönerna Hans‑Albert och Eduard.

Utbildning och tidiga år

Mileva studerade vid det tekniska högskolecentret i Zürich (då Polytechnikum), där hon träffade Albert Einstein. Hon tog del av avancerade kurser i matematik och fysik och deltog i diskussioner med samtida studenter. Trots att hon var en kompetent student fullföljde hon inte en formell examen från skolan, vilket begränsade hennes officiella yrkesmöjligheter inom akademin.

Familj och livsöden

Paret levde en tid i Schweiz och senare i Tyskland. När relationen försämrades separerade de 1914 och Mileva återvände till Zürich med sönerna. Skilsmässan blev formell 1919. I skilsmässoavtalet ingick en överenskommelse att Einstein, om han skulle få en stor ekonomisk ersättning, skulle tilldela henne pengarna; när Einstein mottog Nobelpriset 1921 kom en del av ersättningen att användas för sönernas försörjning, vilket gav Mileva ekonomisk trygghet genom räntor.

Vetenskaplig roll och kontroverser

Det råder debatt om Milevas exakta bidrag till Einsteins tidiga arbeten. Brevväxling mellan dem visar att de diskuterade fysikaliska problem och delade idéer, men det saknas otvetydig dokumentation som bekräftar formell medförfattarskap till de publikationer som ofta tillskrivs Einstein ensam. Historiker är delade: vissa framhäver henne som samarbetspartner i den tidiga forskningsfasen, andra ser hennes roll som intellektuell bollplank snarare än medförfattare.

Betydelse och arv

Mileva Marićs liv speglar flera viktiga teman: svårigheterna för kvinnor att etablera karriärer i vetenskapliga miljöer vid sekelskiftet, frågan om ansvarsdelning mellan forskning och familj, samt hur historiska källor tolkas. Hon uppmärksammas i biografier, utställningar och i forskningsdiskussioner om kvinnors roll i vetenskapens historia. För vidare läsning om hennes liv och forskning kan man börja med en översiktlig introduktion här eller läsa mer om relationen mellan paret och deras brevväxling via denna ingång.

  • Född 1875, avliden 1948.
  • Studerade naturvetenskap vid Zürichs tekniska högskola.
  • Känd för både sin roll som tidig kvinnlig naturvetare och för den fortlöpande historiska debatten om hennes vetenskapliga insatser.