Butterflies Are Free är en amerikansk dramakomedi från 1972, regisserad av Milton Katselas och baserad på pjäsen med samma namn av Leonard Gershe. Filmen har Goldie Hawn, Edward Albert, Eileen Heckart och Michael Glaser i huvudrollerna och distribuerades av Columbia Pictures. Den nominerades till tre Oscars och vann en Oscar 1973.
Handling
Filmen följer en ung blind man som flyttar in i sin egen lägenhet för att vinna självständighet från sin överbeskyddande mamma. I sin nya lägenhet möter han en frispråkig och livfull kvinna som arbetar som skådespelerska. Deras relation blir starten på en personlig utvecklingsresa där huvudpersonerna konfronterar rädslor, fördomar och krav från omgivningen. Berättelsen är både lättsam och allvarlig, med fokus på kärlek, frihet och rätten att bestämma över sitt eget liv.
Produktion
Filmen bygger på Leonard Gershes framgångsrika pjäs och förde dramat från scen till film med en relativt trogen ton, samtidigt som regissören gav utrymme för filmens mer visuella möjligheter. Milton Katselas stod för regin och rollistan dominerades av unga stjärnor där Goldie Hawn var en av de mest uppmärksammade. Produktionens fokus låg på karaktärernas relationer och dialog snarare än stora sceniska effekter.
Skådespelare (i urval)
- Goldie Hawn – framträdande som den frispråkiga kvinnan
- Edward Albert – som den unga blinde mannen
- Eileen Heckart – som den överbeskyddande modern
- Michael Glaser – i en framträdande biroll
Mottagande och priser
Vid sin premiär fick filmen blandade men ofta positiva recensioner, där flera kritiker berömde de medverkandes insatser och filmens balans mellan komedi och drama. Den nominerades till tre Oscars och vann en Oscar 1973. Eileen Heckart tilldelades Academy Award för bästa kvinnliga biroll för sin prestation som den beskyddande modern.
Teman och eftermäle
Butterflies Are Free behandlar teman som självständighet, kärlek över gränser och samhällets attityder gentemot funktionsnedsättningar. Filmen har kommit att ses som en tidig karaktärsstudie om personlig frihet och relationer där skådespelarnas kemi och dialogen är centrala. För många är den också ett viktigt tidigt filmframträdande för Goldie Hawn och ett minnesvärt examensprov för Eileen Heckart som belönades med en Oscar.
Filmen finns tillgänglig i olika hembioversioner och visas ibland i retrospektiv kring 1970-talets biografier och dramakomedier.