Hornhinnan – ögats klara yta: struktur, funktion och Dua-lagret

Hornhinnan är den främre, klara delen av ögat som täcker iris, pupillen och framre ögonkammaren. Den är genomskinlig och saknar blodkärl, men har rikligt med nervtrådar (utan myelinskidor). Hornhinnan och linsen bryter ljuset så att en skarp bild bildas på näthinnan; hornhinnan svarar för ungefär två tredjedelar av ögats totala brytkraft (ungefär 40–45 dioptrier).

Struktur och lager

Hornhinnan består av flera väldefinierade lager med olika funktioner:

Epitel – yttersta skiktet, tunn (ungefär 40–50 µm). Epitelet fungerar som barriär mot smuts och infektioner och kan regenerera snabbt vid små skador.
Bowmans (Bowmans lager) – ett tunt, hårt skikt under epitelet som bidrar till styrka och form.
Stroma – utgör cirka 90 % av hornhinnans tjocklek. Stroma består av ordnade kollagenfibrer och proteoglykaner som tillsammans ger transparens och mekanisk hållfasthet.
Dua-lagret – ett smalt, tätt skikt som upptäcktes och beskrevs 2013 och ligger mellan stroma och Descemets membran. Lagret är mycket tunt (i storleksordningen tiotals mikrometer) men har visat sig vara mekaniskt starkt och ogenomträngligt för luft.
Descemets membran – ett tunnare, elastiskt membran som fungerar som bas för endotelet; dess tjocklek ökar med åldern.
Endotel – innersta cellskiktet, en cellager som pumpar ut vätska ur stroma för att hålla hornhinnan tunn och klar. Endotelceller har mycket begränsad förmåga att dela sig, och skador kan leda till kronisk svullnad och sämre syn.

Transparens, näring och innervation

Hornhinnans transparens beror på den mycket ordnade strukturen i kollagenet i stroma, låg vattenhalt som regleras av endotelns pumpar, samt frånvaro av blodkärl. Näring och syre till hornhinnan kommer främst från tårvätskan (yttre yta) och kammarvattnet i den främre ögonkammaren (bakre yta), samt i viss mån från limbusområdet där blodkärl finns. Hornhinnan har en mycket rik sensorisk innervation (från trigeminusnerven), vilket gör den extremt känslig för smärta, beröring och främmande kroppar.

Dua-lagret (nyupptäckt lager)

Dua-lagret beskrevs i juni 2013. Det är ett mycket tunt, men mekaniskt starkt skikt mellan stroma och Descemets membran. På grund av sin styrka kan det påverka hur vissa skador utvecklas, och kunskap om lagret har klinisk betydelse vid kirurgiska ingrepp som djup anterior lamellär keratoplastik (DALK) och vid hantering av perforerande skador. Värt att notera är att det finns en viss vetenskaplig debatt om hur man bäst klassificerar detta skikt och om det verkligen utgör ett separerat anatomiskt lager hos alla individer, men många kirurger har funnit begreppet användbart i praktiken.

Klinisk betydelse och vanliga sjukdomar

Skador och sjukdomar i hornhinnan kan påverka synen kraftigt. Exempel:

Keratit (hornhinneinflammation) – kan bero på bakterier, virus, svamp eller kontaktlinsrelaterade problem och ger smärta, rodnad och nedsatt syn.
Keratokonus – progressiv uttunning och utbuktning av hornhinnan som leder till ojämn astigmatism och synnedsättning.
Stromala ärr – efter allvarliga skador eller infektioner kan ärrbildning ge varaktig nedsatt genomskinlighet.
Endotelinsufficiens – förlust av endotelceller leder till svullnad (ödem) och dimsyn.

Behandlingar varierar från antibiotika/antiviraler och kontaktlinsavvänjning till kirurgiska åtgärder som transplantat (penetrerande keratoplastik) eller lamellära tekniker (t.ex. DALK eller Descemet membrane endothelial keratoplasty, DMEK) beroende på vilket lager som är påverkat.

Undersökning och egenvård

Hornhinnan undersöks med spaltlampa och ibland med topografi (kartläggning av ytan) och pachymetri (mätning av tjocklek). Vid symptom som smärta, ljuskänslighet, rodnad, nytt eller ökande nedsatt syn bör man söka ögonvård. God hygien vid hantering av kontaktlinser, skydd mot ögonskador och snabb behandling av infektioner är viktiga åtgärder för att bevara hornhinnans hälsa.

Pupillen och iris syns genom hornhinnan.

Frågor och svar

F: Vad är hornhinnan?

S: Hornhinnan är den främre delen av ögat som täcker iris, pupillen och ögonkammaren. Det är en klar, genomskinlig del av ögat.

F: Har hornhinnan blodkärl?

S: Nej, hornhinnan har inga blodkärl.

F: Vilken funktion har hornhinnan?

S: Hornhinnan, tillsammans med linsen, bryter ljuset och böjer det så att bilden träffar näthinnan. Hornhinnan står för ungefär två tredjedelar av denna brytning.

F: Vad är Duas lager?

S: Duas lager är ett nyupptäckt lager i hornhinnan som beskrevs i juni 2013. Det är det sjätte lagret i hornhinnan som har upptäckts.

F: Vad är styrkan i Duas lager?

S: Trots att Duas lager är så tunt är det mycket starkt och luft kan inte tränga igenom det.

F: Har hornhinnan nerver?

S: Ja, hornhinnan har nerver, men de har inga myelinskidor på sig.

F: Vilken roll har hornhinnan och linsen i ögat?

S: Hornhinnan och linsen arbetar tillsammans för att bryta ljuset och fokusera det på näthinnan, så att vi kan se föremål tydligt.