Ett kronhjul är ett kugghjul där kugghjulets tänder är utformade i en vinkel, ofta så att de bildar en kronliknande ytterkant. Den vanligaste vinkeln är 90 grader, vilket gör att hjulet kan överföra rörelse mellan axlar som möts vinkelrätt. Därför kallas typen ibland också kronväxel. Formen gör att kronhjul kan fungera i maskiner där kraften behöver ledas om utan att hela konstruktionen blir alltför komplicerad.
Kronhjul användes redan under antiken och var senare vanliga i medeltida mekanik, till exempel i enklare drivverk, kvarnar och olika typer av urverk. De var särskilt användbara när man behövde kombinera hållbarhet med en tydlig kraftöverföring mellan två axlar. I modern tid har de i många sammanhang ersatts av koniska kugghjul, som ofta är lättare att beräkna och tillverka. Trots det används kronhjul fortfarande i vissa speciallösningar, där deras enkla form och historiska konstruktion har praktiska fördelar.
