Kulturrelativism

Metodologiskt verktyg

Franz Boas noterade att människor som studerar andra kulturer fortfarande tenderar att vara etnocentriska och se på andra kulturer med sina egna idéer om hur livet bör vara baserat på deras kultur. En person kan vara etnocentrisk utan att vilja vara det. Etnocentrism är idén att den egna kulturen är den bästa, och andra kulturer studeras eller betraktas med detta synsätt. I Boas artikel "On Alternating Sounds" förklarar han hur olika kulturer upplever ljud på olika sätt. När människor studerar eller kommer i kontakt med andra kulturer missförstår människor ljud och språk. Ett exempel som Boas använder är när han studerar eskimåtexter, ord och språk som stavas i Bureau of Ethnology av British Columbia. Det fanns många felstavningar som förklarades av ett missförstånd från andra kulturer som har ett annat fonetiskt system som är förankrat i en människas liv.

För att minska denna etnocentrism när antropologer studerar andra kulturer ansåg Boas att personen måste leva med de människor som de studerade under en längre tid. En person skulle kunna lära sig kulturen och språket bättre, och då minska antalet gånger de misstolkar ljud och språk från den kulturen.  

Analytisk anordning

En av Franz Boas elever, Ruth Benedict, var en antropolog som studerade trosuppfattningar och sedvänjor inom en kulturs sociala system. Hon märkte att de blev blandade mönster av idéer och praxis. Benedict ansåg att människor borde lära sig alla sätt som människor lever på. Det sätt på vilket människor visar känslor, utför dagliga rutiner eller utför normala funktioner förändras utifrån varje individs egen kultur. Genom att studera dessa kulturer trodde Benedict att människor kunde förstå att varje kultur har ett annat sätt att leva och att det sätt som den personen levde på inte var det enda sättet.

Moralisk relativism

Ruth Benedict noterade också att en individs syn på vilka handlingar som är rätt och vilka handlingar som är fel beror på den egna kulturen. En person formade vad som var rätt och fel utifrån sociala normer och värderingar i den egna kulturen. De bildade sedan sitt moralsystem som talade om för dem hur de skulle leva. Benedictus ansåg att ingen persons moral nödvändigtvis var bättre eller sämre än någon annans; allt var beroende av det samhälle man levde i.

Kritisk enhet

Två antropologer, George Marcus och Michael Fisher, förklarar kulturrelativism som ett kritiskt verktyg för att analysera och studera andra kulturer. Det används också för att själv reflektera över vår egen kultur. Ett exempel på att kulturrelativism används som ett kritiskt verktyg är antropologen Margaret Meads forskning. Efter att ha tittat på unga kvinnors sexualitet i Samoa, som ligger på Nya Guinea, ifrågasätter Mead den "naturliga" stressen i samband med amerikansk tonårstid och sexualitet som är dömd att hända.

Variationer av relativism

Antropologen Richard Feinberg identifierar kulturrelativism som tre typer: kontextuell, etisk och epistemologisk. Kontextrelativism definieras som att medlemmarna i ett samhälle har trosuppfattningar och praxis som representeras av symboler och betydelser som måste förstås inom den kulturen. En praxis som verkar vara likartad i två olika kulturer kan förstås helt annorlunda bland dessa två samhällen, vilket är en idé som Boas framhävde i sina verk. Etisk relativism identifieras som att kulturer inte har några bra eller dåliga metoder och trosuppfattningar, så människor borde inte kunna göra dessa bedömningar, vilket Benedict har förklarat. Epistemologisk relativism förklaras som att en person inte kan förstå en annan kultur på ett användbart eller meningsfullt sätt, vilket liknar Boas "historiska antropologi" som nu identifieras som historisk partikularism.