Läroplan – definition, innehåll och betydelse för undervisning
Upptäck läroplanens roll: vad den innehåller, hur den styr undervisning, prov och lärarutbildning — nyckeln till tydlig struktur, kursinnehåll och skolans kvalitet.
läroplan (plural: läroplaner eller curricula) är ett systematiskt planerat studieprogram som beskriver vad som ska läras, hur det ska läras och med vilka mål. En läroplan används för att planera undervisning eller utbildning och fungerar som en vägledning för lärare, skolledare, elever och andra intressenter.
Vad brukar en läroplan innehålla?
En läroplan kan vara mer eller mindre detaljerad, men innehåller ofta följande element:
- Vilka ämnen eller kurser som ska undervisas.
- I vilken ordning de ska tas eller undervisas.
- Hur mycket tid som avsätts för varje ämne eller moment.
- Koppling till tidtabeller, terminstidsplan och organisatoriska riktlinjer för skolan eller utbildningsanordnaren.
- Bedömningskriterier och prov som används för att mäta elevers kunskaper – ofta fastställt eller godkänt av en offentlig eller privat provkommitté.
Funktion och syften
Syftet med en läroplan är att skapa tydlighet och konsekvens i undervisningen. Den beskriver lärandemål, centralt innehåll, kunskapskrav och ofta förslag på arbetssätt och bedömning. En väl utformad läroplan:
- styrs mot önskade lärandemål och kompetenser för eleverna;
- säkerställer progression – att elever möter ämnets innehåll i en logisk och utvecklande ordning;
- underlättar likvärdighet mellan skolor och klasser genom gemensamma mål och krav;
- stöttar lärare i planering, undervisning och bedömning.
Typer av läroplaner
Man brukar skilja mellan olika nivåer och typer av läroplaner:
- Nationell eller central läroplan: utformats av staten eller nationella utbildningsmyndigheter och sätter ramarna för alla skolor i landet.
- Skol- eller lokal läroplan: anpassas efter nationella riktlinjer men utvecklas av enskilda skolor eller kommuner för att passa lokala behov.
- Institutionell eller kursläroplan: detaljerar innehåll och mål för en specifik kurs vid en högskola eller annan utbildningsanordnare.
- Formell, dold och null-läroplan: begrepp som används i forskning för att skilja mellan det som officiellt lärs ut (formell), det som faktiskt förmedlas genom kultur och vardagsrutiner (dold), och det som inte tas upp alls (null).
Läromedel och lärarutbildning
Läroplaner stöds ofta av läromedel såsom läroböcker, digitala resurser och handledningar. Även utbildningsprogram för lärare innehåller studier av läroplaner eftersom förståelsen av mål, progression och bedömning är central för läraryrket.
Skillnad mellan läroplan och syllabus
Begreppet syllabus används ofta för en mer begränsad eller kurs-specifik sammanfattning av innehållet i en akademisk kurs, en bok eller en föreläsningsserie. En läroplan är i regel mer omfattande och kan omfatta mål, centralt innehåll, pedagogiska principer och bedömningsformer på flera nivåer.
Utveckling och godkännande
Läroplaner utvecklas vanligtvis genom samråd mellan pedagoger, ämnesexperter, politiker och ibland arbetsmarknad eller samhällsaktörer. Processen kan innefatta pilotförsök, remissförfaranden och revideringar. I många länder måste nationella läroplaner godkännas av en utbildningsmyndighet eller motsvarande organ.
Lärarens roll
Läraren tolkar och konkretiserar läroplanen i praktiken: planerar lektioner, väljer metoder, anpassar till elevernas behov och bedömer prestationer i relation till de mål som anges. En god förståelse av läroplanens intentioner är viktig för att undervisningen ska bli meningsfull och målinriktad.
Kritik och utmaningar
Läroplaner kan kritiseras för att vara för styrande eller för styrda och därmed begränsa lärarens frihet och kreativitet. Andra utmaningar är att hålla innehållet uppdaterat i förhållande till samhällsförändringar, att säkerställa likvärdig tillgång till resurser och att skapa bedömningsformer som fångar djupare lärande, inte bara faktakunskaper.
Sammanfattningsvis är läroplanen ett centralt verktyg inom utbildning som kopplar samman mål, innehåll, undervisning och bedömning. Den fungerar både som ett praktiskt stöd i klassrummet och som ett demokratiskt instrument för att tydliggöra vad en utbildning ska ge eleverna.
Historisk utveckling
Historiskt sett har läroplanerna gjort mer än att fungera som en bakgrund för kursplaner och prov. De har diskuterat grunderna för undervisningen genom att ta hänsyn till följande:
- Barns psykologi, särskilt yngre barn.
- samhällets behov, inklusive arbetsgivarnas behov.
- kunskapstillväxt, till exempel inom vetenskapen
- balansen mellan utbildning och yrkesutbildning
- Utbildningens rättsliga status, t.ex. om utbildningen är frivillig eller obligatorisk.
De fyra frågor som Tylor ställer i sin inledning anses allmänt som grundläggande:
- Vilka utbildningsändamål ska skolan försöka uppnå?
- Hur kan man välja läranderfarenheter som är användbara för att uppnå dessa mål?
- Hur kan man organisera inlärningsupplevelser för effektiv undervisning?
- Hur kan man utvärdera hur effektiva inlärningsupplevelserna är?
Det finns inga fasta regler för hur dessa frågor ska besvaras. Det har alltid funnits olika utbildningsteorier som bygger på olika attityder till utbildning och till själva livet. Grovt sett har dessa teorier två motsatta ändar. I den ena änden finns den barncentrerade utbildningen. Denna är inriktad på att anpassa undervisningen till enskilda barns behov och utveckling och används mest inom förskole- och grundskoleundervisningen. Den andra änden är samhällsorienterad. Den syftar till att se till att samhället får ett jämnt utbud av unga vuxna som kan fylla de jobb och roller som samhället behöver. I vissa länder skulle tillvägagångssättet vara mer religionsorienterat. Syftet är att producera unga vuxna vars huvudsyfte är att leva i enlighet med en viss religions föreskrifter (tro, praxis).
Dold kursplan
En term som ibland används för att beskriva vad en kritiker tror att det verkligen pågår i ett utbildningssystem. Det betyder en institutions outtalade övertygelser och värderingar, de underförstådda kraven på beteende och respekt. I en skola lär man ut ämneskunskaper, men det pågår mycket annat.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är en läroplan?
A: En läroplan är ett studieprogram som används för att planera undervisning eller utbildning.
F: Vilken information ger en läroplan vanligtvis?
A: En läroplan anger detaljer som vilka ämnen som kommer att läras ut, i vilken ordning och hur mycket tid som kommer att ägnas åt varje ämne.
F: Hur är en läroplan ofta kopplad till en tidtabell?
S: En läroplan är ofta kopplad till en timplan för att ange när varje ämne ska läras ut.
F: Vem godkänner ofta en läroplan?
S: En läroplan godkänns ofta av en offentlig eller privat provnämnd.
F: Vad är grunden för att fastställa prov?
S: En läroplan används ofta som grund för att fastställa prov.
F: Vad betyder termen kursplan?
S: Med kursplan avses en sammanfattning av de ämnen som kommer att behandlas under en akademisk kurs, en bok eller en föreläsning.
F: Vad betyder begreppet disciplin i samband med utbildning?
S: När det gäller utbildning betyder begreppet disciplin ett akademiskt ämne.
Sök