Amazing Grace

Fantastisk nåd

 Otrolig nåd, hur ljuvligt ljud som
räddade en stackare som jag!
Jag var en gång förlorad, men nu är jag funnen, jag
var blind, men nu ser jag.

 Det var nåden som lärde mitt hjärta att frukta,
och nåden lindrade mina farhågor;
hur dyrbar var inte den nåden, den
stund jag först trodde på den!

 Genom många faror och snår
har jag redan kommit,
nåd har fört mig i säkerhet så här långt,
och nåd ska leda mig hem.

 Herren har lovat mig gott,
hans ord är mitt hopp, han är
min sköld och min del, så
länge livet varar.

 Ja, när detta kött och hjärta skall svikta,
och det dödliga livet skall upphöra,
skall jag inom slöjan äga
ett liv av glädje och frid.

 Jorden skall snart upplösas som snö,
solen skall inte skina,
men Gud, som kallade mig hit ner,
skall för evigt vara min.
            (Anonym 1829 tillägg:)
När vi har varit där i tio tusen år,
strålande som solen,
har vi inte mindre dagar att sjunga Guds lov
än när vi först började.