Innebandy – regler, utrustning och historia

Utrustning och spelplan

Den officiella spelplanen är rektangulär, vanligtvis 40 x 20 meter, omgärdad av låga sargbrädor som gör spelet kontinuerligt. Bollen är plast med hål och väger lite för att ge hög hastighet i passningar och skott. Klubborna är specialanpassade för innebandy: de är lätta, utan blad av trä, ofta i kompositmaterial, och finns i olika längder beroende på spelarnas längd och position.

• Målvakten: skyddströja, byxor och hjälm; använder normalt ingen klubba i officiella regler.
• Utespelare: innebandyklubba och inomhusskor; skyddsutrustning är begränsad jämfört med ishockey.
• Spelplan: linjemarkeringar för målområde, mittcirkel och sargen runt planen.

Grundläggande regler

En match kan spelas i tre perioder om 20 minuter vardera på seniornivå, medan speltider i ungdomsklasser varierar. Byten är fria under spelets gång. Kontakt begränsas: kropp mot kropp i viss mån tillåts, men hårda tacklingar och fysiskt våldsamt spel är otillåtet. Vissa vanliga regelinslag är:

• Hög klubba och farliga lyft är förbjudna.
• Målvakten får normalt inte använda klubba och får hantera bollen med händer och kropp inom straffområdet.
• Utvisningar: för allvarligare regelbrott utdöms ofta tidsutvisningar om två minuter, vilket ger numerärt övertag för motståndaren.

För detaljerade regelsamlingar och tolkningar hänvisas till ansvariga förbunds regelverk där lokala varianter ibland förekommer (regelöversikt).

Historia och utveckling

Modern innebandy utvecklades i Skandinavien under 1960– och 1970-talen och spreds snabbt i Norden och centrala Europa. Under 1980-talet standardiserades reglerna i större utsträckning och 1986 bildades International Floorball Federation (IFF) för att samordna internationell tävlingsverksamhet och regelutveckling. Tidigare fanns regionala varianter där exempelvis målvakter kunde använda klubba i vissa länder; sådana skillnader har genom åren jämnats ut.

Organisation, tävlingar och ligor

IFF administrerar internationella mästerskap och det finns etablerade nationella förbund i många länder. Världsmästerskap arrangeras vanligen vartannat år med separata turneringar för herrar och damer. Professionella och semi-professionella ligor finns särskilt i Sverige, Finland, Schweiz och Tjeckien, där toppligor lockar landslagsspelare och publik.

Skillnader, användningsområden och intressanta fakta

Innebandy jämförs ofta med ishockey och bandy men skiljer sig i snabbhet, utrustning och fysisk kontakt. Sporten är populär i skolor och föreningsliv eftersom den kräver relativt lite skyddsutrustning och fungerar i vanliga idrottshallar. Taktiskt finns många likheter med andra lagsporter: formationer, rotationsspel, powerplay (numerärt överläge) och straffsituationen spelar stor roll. För mer praktiska råd om att börja spela eller utveckla spelare finns resurser och lokala klubbar listade hos nationella förbund (lokala resurser).

Innebandy fortsätter att växa internationellt som en tillgänglig och snabb lagsport med stark ungdomsbas och omfattande föreningsverksamhet i flera länder.