Great Central Railway (GCR) i England bildades formellt 1897 när Manchester, Sheffield and Lincolnshire Railway (MS&LR) bytte namn för att markera bolagets ambition att bygga en direktförbindelse till London. Bolaget stod för en av de sista stora huvudlinjerna som byggdes i Storbritannien vid sekelskiftet och kännetecknades av höga byggnadsstandarder, generösa spårprofiler och strävan efter snabba, direktgående tågförbindelser mellan norra industriregionerna och huvudstaden.
År 1899 öppnade GCR sin så kallade Londonförlängning — en ny huvudlinje som gav företaget en egen slutstation vid Marylebone station i centrala London. Marylebone byggdes som en elegant och relativt kompakt terminal jämfört med äldre stora bangårdar i London, och blev från öppnandet utgångspunkt för bolagets snabba passagerar- och godståg mot norra och mellersta England.
Under sina år som självständigt bolag utvecklade GCR både person- och godstrafik och satsade på moderna fordon och lok. Under ledning av bolagets tekniska chefer togs flera framgångsrika loktyper fram för både snabba express- och tunga godståg, och företaget fick rykte om sig att hålla hög teknisk standard i spår, broar och tunnlar. GCR:s nät användes i stor utsträckning för transport av kol och industrivaror från Yorkshire och Midlands till södra England samt för direkttåg mellan större städer.
Den 1 januari 1923 upphörde GCR som självständig järnvägsföretag när det enligt Railways Act 1921 gick upp i det nybildade bolaget London and North Eastern Railway (LNER). Efter sammanslagningen fortsatte många av GCR:s rutter att trafikeras under LNER:s ledning, men en del av den ursprungliga Londonförlängningen kom så småningom att minska i betydelse och delar lades ner under 1900-talet.
Arv och bevarande: Storheten i GCR lever vidare genom flera arvspunkter. Ett antal kvarvarande sträckor och byggnader vittnar om bolagets tekniska ambitioner, och delar av den gamla GCR-linjen har bevarats som kulturarv. Två välkända exempel är den bevarade Great Central Railway i Leicestershire (som driver ång- och museitrafik på en del av den forna huvudlinjen) och bevaringsarbeten i Nottingham-området som visar järnvägens lok och vagnar. Marylebone station överlevde många omorganisationer inom brittisk järnvägstrafik och används fortfarande som terminal, idag huvudsakligen av pendel- och regionaltrafik.
Betydelse: Great Central Railway spelade en viktig roll i övergången till modern huvudlinjetrafik i Storbritannien kring 1900. Företagets satsning på en egen direktförbindelse till London och dess tekniska standarder påverkade både samtidens tågresor och senare nätplanering. Även om bolaget som namn försvann 1923, lever dess spår, byggnader och bevarade fordon kvar som del av Storbritanniens järnvägshistoria.