Armeniska alfabetet – ursprung, struktur och uttal
Upptäck armeniska alfabetets ursprung, struktur och uttal — från 500-talet till moderna ljud. Lär dig bokstäverna och deras uttal enkelt och tydligt.
Det armeniska alfabetet är ett alfabet som har använts för att skriva det armeniska språket sedan 500-talet.
Det armeniska ordet för "alfabet" är այբուբեն (CA, EA: [aɪbubɛn], eller WA: [aɪpʰupʰɛn]), uppkallat efter de två första bokstäverna i det armeniska alfabetet.
Korrigering och ursprung: Även om vissa äldre källor nämner 500-talet, visar moderna historiska undersökningar att alfabetet skapades tidigare. Det tillskrivs vanligen Mesrop Masjtots (Mesrop Mashtots), som enligt traditionen utarbetade det omkring år 405 för att översätta kristna texter och stärka det skrivna armeniska språket. Införandet av alfabetet var avgörande för bevarandet av armenisk litteratur, kyrkotext och nationell identitet.
Struktur och antal bokstäver
Det ursprungliga armeniska alfabetet bestod av 36 bokstäver. Senare tillkom ytterligare tecken så att det moderna alfabetet idag vanligtvis räknas till 38 bokstäver. Alfabetet är ett fonetiskt alfabet där de flesta grafemen motsvarar ett bestämt tal av talade ljud (fonem).
- Riktning: Skriften skrivs från vänster till höger.
- Versaler och gemener: Armeniska har både stora och små bokstäver med distinkta former.
- Numeriska värden: Precis som i det grekiska systemet har varje bokstav historiskt även använts som siffra (bokstavsbaserat nummersystem).
Uttal och dialekter
Det finns betydande uttalsvariationer mellan olika varianter av armeniska. De två största moderna standarderna är östarmeniska och västarmeniska, vilket återspeglas i uttalsskiften och fonologiska skillnader. Det finns också äldre, klassiska former (Grabar) som skiljer sig från nutida tal och skrift. I texten ovan anges uttalsvarianter med IPA: CA/EA respektive WA.
Ortografi och språkreformer
Under 1900-talet genomfördes ortografiska reformer i det östarmeniska området (framför allt inom Sovjetarmenien) som förändrade stavningen i vissa ord och förenklade vissa grafiska konventioner. Västant armeniska samhällen utanför Sovjet behöll i stor utsträckning den klassiska ortografin. Detta gör att man idag kan se två vanliga ortografiska traditioner i bruk: klassisk (historisk) och reformerad (modern östarmensk).
Kulturell betydelse
Det armeniska alfabetet ses som en hörnsten i armenisk kultur och identitet. Genom att möjliggöra översättning av religiösa texter och utveckling av inhemsk litteratur bidrog alfabetet starkt till att bevara språket och kulturarvet under århundraden av politiska omvälvningar.
Teknisk stöd och modern användning
Armeniska finns representerat i Unicode under blocket U+0530–U+058F, vilket gör det möjligt att använda alfabetet i digital text, på webben och i tryck. Moderna typer och fonter finns för både öst- och västarmeniska varianter, och alfabetet används i nuläget i Armenien, i den armeniska diasporan och i religiösa och kulturella sammanhang världen över.

Monumentet för det armeniska alfabetet i Nicosia, Cypern
Relaterade sidor
- Armeniska språket
Sök