Offentlig

Inom kommunikationsvetenskap och PR betyder "allmänheten" oftast människor. Innebörden av detta är annorlunda än andra begrepp, t.ex. sammankomster i det sociala livet för att tala om människor (offentlighet). Betydelsen av detta talas det också om i lärandet om styrelseskick (statsvetenskap), lärandet om hur människor tänker (psykologi) och lärandet om hur man ger saker till människor (marknadsföring). Detta ords betydelse är mycket svår att göra, eftersom människor anser att offentligt har olika betydelser.

Med allmänhet menas oftast en grupp människor.

Hur ordet skapas

Ordet "offentlig" kommer från "publicus" (latin) från "poplicus" ("av folket" på latin, se även "befolkning") och från "pubes" ("vuxen" på latin, se även "pubertet").

Olika betydelser

När man lär sig om regering (politik) betyder "allmänheten" en grupp människor som är relaterade till regeringen (ledargrupp). Inom psykologi och PR har "public" ännu fler olika betydelser.

Betydelse inom psykologin

År 1929 ansåg John Dewey att "allmänheten" är en grupp människor som svarar på samma problem. Detta innebär att denna betydelse handlar om problem (situationella). Denna definition av "allmänheten" med "problem" är så missförstådd att människor skapade en helt ny inlärningsplats, kallad "idén om att allmänheten handlar om problem" (situationell teori om allmänheten), skapad av James E. Gruning, som var så intresserad av "idén om att allmänheten handlar om problem" att han också tänkte på "idén om att allmänheten inte handlar om problem", och skapade därför uppsättningar som satte ordning på idéerna om betydelsen av allmänheten. Detta inkluderar "idén om en allmänhet utan problem" (icke-offentligheter), "idén om en allmänhet med problem" (latenta offentligheter) och "idén om en allmänhet som vet att de har ett problem" (aktiva offentligheter).

Innebörd i PR

I den här betydelsen är "allmänheten" inte någon som gillar affärer (stakeholder) eller ett system där man får och ger saker för pengar (marknad). Denna innebörd av "allmänheten" här är att den är en del av en grupp av flera personer som gillar affärer (intressent) och som alla behöver lösa ett problem. Detta är inte en marknad eftersom den inte har något system för penningrörelse (utbytessystem), och att en "allmänhet" skapas av sig själv (självbildande) och sätter sig själv i ordning av sig själv (självorganiserande). De personer som arbetar med PR gör saker för "allmänheten". Personer som behövs för att förverkliga en grupps drömmar kallas "målgrupper", och personer som hjälper målgrupperna kallas "påverkare". Inflytelserika personer är viktiga eftersom de ger svar på målgruppens problem. Målgrupperna är också viktiga, eftersom deras svar på regeringens problem (t.ex. valresultat) är mycket viktiga.

Allmänheten har också regler för hur man ska vara i offentligheten ("sociala normer"), som spelar en viktig roll för hur information sprids.

Situationsbunden eller icke-situationsbunden innebörd

Public relations-teorin visar att betydelsen av allmänheten är situationsbunden, enligt John Dewey och James E. Gruning, och att den helt enkelt är en grupp människor. Enligt Gabriel M. Vasquez består en publik av människor som alla känner till sitt gemensamma problem och som alla försöker lösa det problemet ("homo narrans" [latin för "berättande människa"]), och som skapar en lista över problem som ska lösas (agendabildning). Exempelvis talas det ofta om skolor för deras agenda-byggande, om huruvida de ska undervisa om religion eller inte (sekulärt). Vissa människor tror att offentligheter handlar om regeringen (politisk) och varar för evigt.

Men andra anser att betydelsen av offentlig är situationsoberoende. Kirk Hallahan, professor vid Colorado State University, anser att betydelsen av offentligt handlar om en annan organisation, och menar att offentligt är människor som är om (relaterar till) en organisation, som visar olika mycket aktivitetspassivitet (får information utan att ge den) och som kanske (eller kanske inte) pratar med andra om sitt förhållande till gruppen".

John Dewey skapade den första verkliga betydelsen av "offentlig".

Problem som det ovan nämnda är viktiga för den situationsbundna betydelsen av "offentlig".

Typer av "offentlig"

Sociala offentligheter

Den sociala publiken är människor som gillar samma idéer eller hobbyer.

Nätverksbaserad offentlighet

Nätverksbaserade offentligheter är sociala offentligheter som organiseras med hjälp av den nya tekniken. Därför är nätverksbaserade offentligheter resultatet av teknik som kopplar samman människor (nätverksbaserad teknik, som sociala medier), och hela resultatet är en kombination av människor i den nätverksbaserade offentligheten, deras teknik och deras idéer.

Sociala medier är en av de saker som skapar en nätverksbaserad offentlighet.

Idén om att offentligheten handlar om problem (situationell teori om offentligheten)

Den situationella teorin om offentlighet handlar om idén att offentligheter kan användas och organiseras utifrån hur mycket de känner till (är medvetna om) sitt gemensamma problem och hur mycket åtgärder gruppen har vidtagit för att lösa det gemensamma problemet. Denna teori visar när människor kommunicerar idéer och när idéerna handlar om de människor som är viktiga för att lösa det gemensamma problemet. Denna teori är nästan densamma som John Deweys teori om offentligheter och Blumers teori om offentligheter.

Viktiga begrepp

De fem nyckelbegreppen i denna teori är:

hur mycket de personer som har ett problem vet om det (problemkännedom)
hur mycket personerna vet att deras handlingar är begränsade (erkännande av begränsningar)
hur mycket ett problem påverkar en person (grad av engagemang)
mängden ny information som erhålls (informationssökning)
mängden ny information som behandlas (informationsbehandling)

Historia

Denna teori kommer från James E. Grunigs skrift "The Role of Information in Economic Decision Making" från 1966. Denna skrift var början på den situationella teorin om offentlighet, eftersom den innehöll den första nyckelidén, probleminventering, i skriften. När han sedan skrev om de beslut som människor som äger mark i Columbia fattar för att bli professor, skrev han också om den andra nyckelidén, erkännande av begränsningar. Han lade sedan till Herbert Krugmans idé om den tredje nyckelidén, graden av engagemang, för att förklara skillnaden mellan den fjärde och femte nyckelidén, informationssökning och informationsbehandling. Därefter skrev han 1984 en bok som hette "Managing Public Relations", som ytterligare gjorde den situationella teorin om offentlighet mer meningsfull, baserad på John Deweys bok som hette "The Public and Its Problems".

Utveckling

De som använde teorin skapade ekvationer som använde teorin för att organisera de olika typerna av publik och de mest verkliga effekterna av kommunikation för varje publik. Eftersom dessa matematiska regler skapades gjorde det teorin mer begriplig och blev använd på ett mer vanligt sätt vid inlärning av teorin (akademiska studier) och i viss professionell inlärning. Den här teorin liknar lärandet om hur människor handlar när de köper saker (konsumentbeteende), hälsokommunikation, hur medierna fungerar (medieexponering) och kommunikation av regeringsrelaterade idéer (politisk kommunikation), som är vanliga i andra delar av lärandet om kommunikation (kommunikationsforskning). Men denna teori har fler gemensamma nyckelidéer och ett mer utvecklat system för lärande och analys på grund av ekvationerna. På grund av detta kan den bli mer vanlig (populär) och inkludera andra mindre vanliga teorier inom sig (subsumera).

Förlängning

Även om teorin är välutvecklad, utvecklas den ännu vanligare. Teorin har använts för att visa varför människor ansluter sig till grupper som verkligen vill att saker och ting ska hända (aktivistgrupper), för att organisera de externa (verkliga, faktiska) och interna (upplevda) delarna (dimensionerna) av probleminventering och för att lära sig om information som används vid informationsbehandling (bearbetad information) kan skapa offentligheter. Dessutom gjordes ytterligare en del forskning om de interna och externa dimensionerna av problemkännedom, erkännande av begränsningar och graden av engagemang (Grunig & Hon, 1988; Grunig, 1997). Forskningen handlar om huruvida idéerna är interna eller externa. Forskningen visar att om föreställningarna är interna kan de förändras genom kommunikation, och att om de är externa måste de hållbara saker som finns runt personen förändras för att personens föreställning om variablerna ska förändras (Grunig, 1997, s. 25). Men det finns en liten mängd forskning om de interna och externa dimensionerna av de tre nyckelbegreppen, så det kan göras fler studier om dessa begrepp (Grunig, 1997). År 2011 utvidgade sedan Jeong-Nam Kim och Grunig teorin till den situationella teorin om problemlösning.

Ekvationer, som den som visas ovan, bidrog till att göra den situationella teorin om offentlighet mer begriplig.

Den situationella teorin om allmänheten utvidgades 2011 till den situationella teorin om problemlösning.