Raynauds syndrom (vita fingrar): orsaker, symtom och behandling

Raynauds syndrom: lär dig orsaker, typiska symptom och effektiva behandlingsråd för vita, kalla fingrar — förebygg, lindra och sök rätt vård.

Raynauds syndrom (ibland kallat Raynauds fenomen eller "vita fingrar") är en störning där blodkärlen i fingrar och tår reagerar kraftigt på kyla eller emotionell stress. Reaktionen leder till tillfällig kraftig sammandragning (vasospasm) i de små artärerna och kapillärerna, vilket ger de klassiska färgförändringarna — först vitt (på grund av minskat blodflöde), sedan blått (syrebrist) och slutligen rött när blodet kommer tillbaka. Tillståndet kan också orsaka domningar, stickningar och smärta.

Orsaker och indelning

Raynauds kan delas i två huvudtyper:

• Primär Raynauds – vanligast, oftast ofarligt och uppträder utan någon bakomliggande sjukdom. Vanligare hos yngre kvinnor.
• Sekundär Raynauds – beror på annan sjukdom eller yttre orsaker, till exempel bindvävssjukdomar (t.ex. sklerodermi, lupus), vissa läkemedel, exponering för vibrationer (verktyg), rökning eller blodkärlsskador. Denna form kan vara allvarligare och i vissa fall leda till sår eller vävnadsdöd (nekros).

Vanliga utlösande faktorer

• Kyla eller plötsliga temperaturförändringar
• Känslomässig stress eller ångest
• Vissa läkemedel (till exempel betablockerare, vissa migränmediciner/ergotamina, vissa cytostatika)
• Rökning
• Yrken med vibrationsexponering eller upprepad mekanisk belastning

Symtom

• Tillfälliga färgskiftningar i fingrar eller tår: vitt → blått → rött
• Kyla i händer och fötter
• Domningar, stickningar eller sveda
• I svåra eller långvariga attacker: smärta, sår, infektion eller i undantagsfall vävnadsskada

Utredning och diagnos

Diagnosen bygger i första hand på symptom och sjukdomshistoria. Vid misstanke om sekundär form görs kompletterande prover och undersökningar, till exempel:

• Blodprover för autoantikroppar (t.ex. ANA) och inflammationsmarkörer (CRP, SR)
• Nailfold kapillarmikroskopi (undersökning av kapillärer vid nagelbanden) för att hitta tecken på bindvävssjukdom
• Duplex/Doppler-ultraljud om misstanke om större kärlproblem

Behandling och egenvård

Målet är att minska antalet attacker, lindra symtom och förebygga komplikationer.

• Livsstilsåtgärder: håll händer och fötter varma (lager-på-lager, handskar, varma skor), undvik abrupta temperaturskillnader, sluta röka, minska koffein och hantera stress (avslappningsövningar, kognitiv terapi kan hjälpa vid stressutlösta attacker).
• Läkemedel: förstahandsval brukar vara kalciumkanalblockerare (t.ex. nifedipin) som vidgar blodkärlen. Andra alternativ vid svårare besvär kan vara topiska nitrater, PDE5-hämmare, prostacyklinanaloger eller intravenös behandling vid akuta ischemiska tillstånd.
• Invasiva åtgärder: vid svåra, behandlingsresistenta fall kan lokal botulinumtoxin-injektion eller sympathektomi (kirurgisk eller percutaneous) övervägas, men dessa metoder används sällan och efter noggrant övervägande.
• Sårvård: vid uppkomst av sår eller infektion krävs snabb behandling för att undvika komplikationer.

Prognos

Primär Raynauds är vanligen ofarligt och kräver ofta bara egenvård och förebyggande åtgärder. Sekundär Raynauds kan vara mer allvarligt beroende på bakomliggande sjukdom och behöver riktad behandling och uppföljning.

När ska du söka vård?

• Om attacker blir fler eller svårare
• Om du får sår, långlivade blåaktiga eller svarta förändringar på fingertoppar eller tår
• Om symtomen börjar sent i livet (efter 30–40 års ålder) eller om det finns andra tecken på bindvävssjukdom (t.ex. ledvärk, hudförändringar)

Om du misstänker Raynauds syndrom eller är orolig för symtom, ta kontakt med din vårdcentral för bedömning och ev. vidare utredning.

Sök med bokstav