Mephisto Waltz – amerikansk skräckfilm från 1971 med Alan Alda
Mephisto Waltz (1971) – amerikansk skräckklassiker med Alan Alda och Jacqueline Bisset. Övernaturlig thriller full av mystik, besatthet och hänförande filmiska stunder.
The Mephisto Waltz är en amerikansk skräckfilm från 1971, regisserad av Paul Wendkos och baserad på romanen med samma namn av Fred Mustard Stewart. Den har Alan Alda, Jacqueline Bisset, Barbara Perkins, Bradford Dillman och Curd Jürgens i huvudrollerna och distribuerades av 20th Century Fox.
Handling (kort)
Filmen följer ett ungt par som, efter att ha mött en berömd och gåtfull konsertpianist, dras in i en värld av ockultism, manipulation och mystiska rituella skeenden. Tonvikten ligger på mötet mellan klassisk musik och övernaturliga krafter — hur konst, begär och makt kan leda till fasansfulla konsekvenser för dem som blir indragna.
Roller och insatser
- Alan Alda spelar den manlige huvudrollen och bär större delen av filmens emotionella tyngd.
- Jacqueline Bisset ses i en framträdande kvinnlig roll som spelar en nyckelperson i handlingens utveckling.
- Curd Jürgens gestaltar den karismatiske men hotfulla pianisten vars hemligheter driver berättelsen framåt.
- Övriga, bland andra Bradford Dillman och Barbara Parkins (ibland felstavad som "Perkins" i äldre källor), bidrar med stödjande karaktärer som fördjupar filmens intrig.
Tema och stil
Filmen är typisk för tidiga 1970-talets ockulta skräck: en lågmäld, suggestiv ton kombinerad med psykologisk oro snarare än ren slasher-estetik. Musik och framförallt pianospel används som bärande element — både som motiv i handlingen och som atmosfärskapande komponent. Tematiskt behandlas idéer om identitet, kroppsligt övertagande och Faustus-liknande avtal med mörka krafter.
Produktion och bakgrund
Regissören Paul Wendkos adapterade Fred Mustard Stewarts roman till filmformat, med fokus på att bevara romanens psykologiska spänning och dess ton av hotfull elegans. Filmen producerades och distribuerades av 20th Century Fox, ett av de stora studiorna som vid den här tiden vågade satsa på mer vågade och experimentella skräckberättelser.
Mottagande och arv
Vid premiären fick filmen blandade recensioner: vissa kritiker uppskattade atmosfären och skådespeleriet, medan andra fann berättelsen ojämn och långsam. Med tiden har The Mephisto Waltz fått en viss kultstatus bland fans av 1970-talets ockulta filmer och ses ofta som ett intressant exempel på hur musik och skräck kan kombineras för att skapa en suggestiv stämning.
Tips för tittare
- Filmen passar den som är intresserad av psykologisk och övernaturlig skräck med tonvikt på stämning snarare än action.
- Observera att teman som ockultism och kroppslig manipulation kan vara obehagliga för känsliga tittare.
- För den som vill fördjupa sig kan det vara intressant att jämföra filmen med andra samtida verk inom occult horror och med Fred Mustard Stewarts originalroman.
Sök