Tinnitus – vad är det? Symtom, orsaker och behandling

Lär dig om tinnitus: symtom, vanliga orsaker och effektiva behandlingar för att minska ringningar, brus och förbättra din livskvalitet.

Tinnitus är ett symptom på hörselnedsättning och andra hörselproblem. Det beskrivs som att man hör ljud i huvudet eller öronen som inte kommer från en yttre källa. Många människor hör ringande, surrande, väsande eller visslande ljud, men tinnitus kan också vara andra ljud som t.ex. brusande och brummande.

Olika personer hör olika ljud från tinnitus, men hur de hör det kan också vara olika. Tinnitus kan vara högljudd eller lågmäld och den kan vara kontinuerlig eller tillfällig. Vissa människor märker inte av sin tinnitus, men vissa människor blir mycket irriterade av den, särskilt när de känner sig trötta eller stressade.

Vad är tinnitus mer konkret?

Tinnitus är inte en sjukdom i sig utan ett symptom som kan ha många orsaker. Ljuden upplevs utan att någon yttre ljudkälla finns. Man skiljer ofta mellan:

• Subjektiv tinnitus: Endast personen själv hör ljudet. Detta är den vanligaste formen och beror ofta på förändringar i hörselsystemet.
• Objektiv tinnitus: Sällsynt. Ljudet kan ibland också höras av en läkare med stetoskop och beror då på verkliga ljud i kroppen, till exempel blodflöde i en kärla eller muskelsammandragningar.
• Pulsatil tinnitus: Ljud som följer pulsen, ofta kopplat till blodflöde i närheten av örat och kräver särskild utredning.

Vanliga orsaker

• Hörselnedsättning, särskilt åldersrelaterad eller bullerskada.
• Utsättning för höga ljud (konserter, arbetsplatsbullrande miljöer).
• Öronvax eller andra hinder i hörselgången.
• Läkemedel som kan vara ototoxiska (t.ex. vissa antibiotika, cytostatika och höga doser av vissa smärtstillande medel).
• Sjukdomar i mellanörat, infektioner eller inflammationer.
• Problem i käkleden (temporomandibulär dysfunktion), nackbesvär eller trauma mot huvud/nacke.
• Kärlrelaterade orsaker (t.ex. högt blodtryck, åderförkalkning, kärlanomalier).
• Neurologiska sjukdomar eller sjukdomar som Ménières sjukdom.
• Stress, sömnbrist, och psykisk påfrestning kan förvärra upplevelsen.

Symtom och hur det påverkar

Förutom själva ljudupplevelsen kan tinnitus ge eller bidra till:

• Sömnsvårigheter
• Koncentrationsproblem
• Ångest och nedstämdhet
• Ökad stresskänslighet
• I svåra fall nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga

Utredning och diagnostik

Om du får tinnitus bör du i första hand kontakta din vårdcentral eller öron-, näs- och halsspecialist (ÖNH) om problemen är besvärande. Undersökningen kan innehålla:

• Anamnes (när började tinnitus, beskrivning av ljudet, mediciner, exponering för buller).
• Otoskopi (inspektion av hörselgång och trumhinna).
• Hörseltest (audiogram) för att kartlägga eventuell hörselnedsättning.
• Tympanometri och andra öronundersökningar vid behov.
• Blodtryck och allmän hälsobedömning; vid pulsatil eller ensidig tinnitus kan bilddiagnostik (t.ex. MR eller CT) rekommenderas.

Behandling och hjälp

Det finns ingen universell bot mot tinnitus, men många får betydande lindring med rätt åtgärder. Val av behandling beror på orsak och hur mycket tinnitus påverkar livet.

• Åtgärda underliggande orsaker: ta bort öronvax, behandla mellanöreinfektion eller byta läkemedel som kan förvärra tinnitus.
• Hörapparat: Vid samtidig hörselnedsättning förbättrar ofta hörapparat både hörseln och minskar upplevelsen av tinnitus.
• Ljudterapi: Bakgrundsljud, white noise-maskers eller personligt anpassade ljud kan göra tinnitus mindre tydlig och underlätta sömn och koncentration.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT): Effektivt för att minska negativa reaktioner, ångest och förbättra coping.
• Tinnitus retraining therapy (TRT): Kombinerar ljudterapi och rådgivning för att omprogrammera hur hjärnan uppfattar tinnitus.
• Stresshantering och sömnstöd: Avslappningsövningar, mindfulness och god sömnhygien kan minska besvären.
• Läkemedel: Finns inga läkemedel som botar tinnitus, men läkare kan behandla ångest eller sömnstörningar med läkemedel vid behov.
• Andra metoder: Neuromodulation (t.ex. rTMS) och vissa alternativa behandlingar studeras, men bevisen är varierande.

Vad du själv kan göra

• Skydda hörseln med hörselskydd i bullriga miljöer.
• Minska koffein och nikotin om de påverkar ditt välbefinnande.
• Skapa lugna ljudmiljöer, särskilt vid sömn (t.ex. låg bakgrundsljudsapparat eller fläktljud).
• Hantera stress med regelbunden motion, avslappningsövningar och socialt stöd.
• Gå igenom medicinlista med läkare för att se om någon medicin kan påverka tinnitus.

När ska du söka vård akut?

Sök omgående vård om tinnitus uppstår plötsligt i samband med hörselnedsättning, om tinnitus är ensidig och ihållande, om det är pulsatilet (ljudet följer pulsen), eller om det finns neurologiska symtom som yrsel, svaghet eller balansrubbning. Dessa tecken kan kräva snabb utredning.

Prognos: För många människor minskar besvären med tiden eller lär man sig att leva med tinnitus genom olika strategier. För vissa kan tinnitus vara långvarigt men med rätt behandling och stöd kan livskvaliteten förbättras avsevärt.

Sök med bokstav