År 1700 – Händelser, kalenderförändringar och Slaget vid Narva
År 1700: viktiga händelser, unika kalenderförändringar i Sverige och detaljer om Slaget vid Narva — historisk överblick och tidslinje.
Den här artikeln handlar om år 1700. För musikvideoprogrammet, se 1700 (TV-serie).
30 november: Slaget vid Narva (30 november gregorianskt / 20 november julianskt).
1700 (MDCC) var ett vanligt år som enligt den gregorianska kalendern började på fredag, medan det enligt den julianska kalendern var ett skottår som började på måndag. Året är det 1700:e i vår tideräkning (Common Era / Anno Domini), det 700:e året i det andra årtusendet och det 100:e och sista året i det 17:e århundradet (1601–1700). Det är också det första året i decenniet 1700–1709.
Kalenderförändringar och skillnader mellan kalendrarna
Vid årsskiftet 1699–1700 fanns en skillnad på 10 dagar mellan den gregorianska och den julianska kalendern: den gregorianska låg 10 dagar före den julianska. Skillnaden ökade till 11 dagar under 1700 eftersom 1700 var skottår i den julianska kalendern men inte i den gregorianska. Praktiskt uttryckt innebar detta att efter den 28 februari 1700 (gregorianskt) inföll en extra dag i den julianska kalendern (29 februari) och att den julianska kalendern därmed hamnade en dag längre efter — den 11-dagars skillnaden bestod fram till februari 1800, då den ökade ytterligare.
I historiska källor används ofta beteckningarna O.S. (Old Style = juliansk) och N.S. (New Style = gregoriansk) för att göra tydligt vilken kalender som avses. Exempelvis svarar 1 mars 1700 (gregorianskt) i praktiken mot 19 februari 1700 (O.S.) före förändringen.
I Sverige gjordes ett särskilt försök att gradvis övergå till den gregorianska kalendern. Planen var att utelämna skottdagen i varje skottårsperiod mellan 1700 och 1740, så att man stegvis skulle komma i fas med den gregorianska kalendern. I praktiken utelämnades skottdagen 1700 (det blev alltså ingen 29 februari i Sverige det året), men övergången fortsatte inte som planerat. Resultatet blev att den svenska kalendern hamnade i ett mellantillstånd: från och med mars 1700 låg den svenska kalendern en dag före den julianska, men fortfarande efter den gregorianska. Denna "svenska kalender" användes fram till 1712.
För att återgå till den julianska kalendern införde Sverige en extra skottdag — 30 februari 1712 — så att man kom i fas med julianerna igen. Slutligen övergick Sverige till den gregorianska kalendern 1753 genom att hoppa över 11 dagar i april samma år.
Viktiga händelser under året
- Stormaktspolitik och krig: År 1700 inleds det Stora nordiska kriget (1700–1721), en konflikt mellan Sverige och en koalition bestående av Ryssland, Danmark–Norge och Sachsen–Polen. Kriget kom att förändra maktbalansen i norra Europa under 1700-talets första decennier.
- Slaget vid Narva (30 november N.S. / 20 november O.S.): Ett av de mest kända militära sammanstötningarna 1700. Den unga svenska kungen Karl XII ledde trupperna till en överraskande och avgörande seger mot en mycket större rysk armé under Peter den store. Slaget stärkte inledningsvis Sveriges ställning i kriget och gav Karl XII förtroende, men kriget fortsatte under många år och fick långtgående konsekvenser för både Sverige och Ryssland.
- Politiska och sociala följder: Det inledande skedet av det Stora nordiska kriget innebar mobilisering, rekrytering och ekonomiska påfrestningar för deltagande länder. Resultaten under nästa decennium kom att påverka maktförhållanden, handel och diplomati i regionen.
År 1700 är alltså både ett år av betydande kalenderhistoriska förändringar och av stora politiska och militära omvälvningar i norra Europa. Kalenderstriden — mellan julian, gregorian och den kortlivade svenska mellanlösningen — illustrerar hur tekniska kalenderfrågor kunde få praktiska följder för tidräkning, administration och internationella förbindelser.
Händelser
- 1 januari - Ryssland börjar använda västerländska siffror i sin kalender.
Frågor och svar
F: Vilken typ av år var 1700?
S: 1700 var ett exceptionellt vanligt år som började på fredagen i den gregorianska kalendern och ett skottår som började på måndagen i den julianska kalendern.
F: Vilka är några beteckningar på 1700?
S: Några beteckningar på 1700 inkluderar det 1700:e året i den gemensamma tiden (CE) och Anno Domini (AD), det 700:e året i det andra årtusendet, det 100:e och sista året på 1600-talet och det 1:a året i 1700-talets decennium.
F: Vad är skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern?
S: I början av 1700-talet låg den gregorianska kalendern 10 dagar före den julianska kalendern. Från och med den 1 mars (19 februari), då den julianska kalendern erkände en skottdag och den gregorianska inte gjorde det, hamnade den julianska kalendern ytterligare en dag efter och skillnaden uppgick till 11 dagar fram till den 28 februari (17 februari) år 1800.
F: När övergick den svenska kalendern från den julianska till den gregorianska kalendern?
S: I Sverige började året i den julianska kalendern och förblev så till den 28 februari. Sedan infördes den svenska kalendern genom att man hoppade över skottdagen och lät den 28 februari följas av den 1 mars, vilket gav hela året samma mönster som ett vanligt år som börjar på måndagen. Denna kalender, som ligger tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska, varar fram till 1712.
F: Vilken betydelse har den 1 mars (O.S. 19 februari) i kalendersystemen?
S: Den 1 mars (O.S. 19 februari) är viktig i kalendersystemen eftersom det var det datum då den julianska kalendern erkände en skottdag och den gregorianska inte gjorde det, vilket resulterade i att den julianska kalendern hamnade en dag längre efter den gregorianska.
F: Hur länge användes den julianska kalendern efter år 1700?
S: Den julianska kalendern fortsatte att användas lokalt fram till 1923, trots att den gregorianska kalendern antogs av de flesta länder i Europa på 1500-talet.
F: Vad är skillnaden mellan den svenska kalendern och den julianska och gregorianska kalendern?
S: Den svenska kalendern infördes genom att man hoppade över skottdagen år 1700, vilket gjorde att den 28 februari följdes av den 1 mars, vilket gav hela året samma mönster som ett vanligt år som börjar på måndagen. Denna kalender är tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska, och den varade fram till 1712.
Sök