1700
Den här artikeln handlar om år 1700. För musikvideoprogrammet, se 1700 (TV-serie).
30 november: Slaget vid Narva.
1700 (MDCC) var ett exceptionellt vanligt år som började på fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började på måndag i den julianska kalendern, det 1700:e året i den gemensamma eran (CE) och Anno Domini (AD) beteckningarna, det 700:e året i det andra årtusendet, det 100:e och sista året i 1600-talet, och det första året i 1700-talets decennium. Från och med början av år 1700 låg den gregorianska kalendern 10 dagar före den julianska kalendern, som förblev i lokal användning fram till 1923.
Från och med den 1 mars (O.S. 19 februari), då den julianska kalendern erkände en skottdag och den gregorianska kalendern inte gjorde det, hamnade den julianska kalendern ytterligare en dag efter, vilket innebar att skillnaden blev 11 dagar fram till den 28 februari (O.S. 17 februari), 1800.
I Sverige började året i den julianska kalendern och var så fram till den 28 februari. Sedan infördes den svenska kalendern genom att skottdagen sköts över, vilket innebar att den 28 februari följdes av den 1 mars, vilket gav hela året samma mönster som ett vanligt år som börjar på måndag. Denna kalender, som ligger tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska, varar fram till 1712.
Händelser
- 1 januari - Ryssland börjar använda västerländska siffror i sin kalender.
Frågor och svar
F: Vilken typ av år var 1700?
S: 1700 var ett exceptionellt vanligt år som började på fredagen i den gregorianska kalendern och ett skottår som började på måndagen i den julianska kalendern.
F: Vilka är några beteckningar på 1700?
S: Några beteckningar på 1700 inkluderar det 1700:e året i den gemensamma tiden (CE) och Anno Domini (AD), det 700:e året i det andra årtusendet, det 100:e och sista året på 1600-talet och det 1:a året i 1700-talets decennium.
F: Vad är skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern?
S: I början av 1700-talet låg den gregorianska kalendern 10 dagar före den julianska kalendern. Från och med den 1 mars (19 februari), då den julianska kalendern erkände en skottdag och den gregorianska inte gjorde det, hamnade den julianska kalendern ytterligare en dag efter och skillnaden uppgick till 11 dagar fram till den 28 februari (17 februari) år 1800.
F: När övergick den svenska kalendern från den julianska till den gregorianska kalendern?
S: I Sverige började året i den julianska kalendern och förblev så till den 28 februari. Sedan infördes den svenska kalendern genom att man hoppade över skottdagen och lät den 28 februari följas av den 1 mars, vilket gav hela året samma mönster som ett vanligt år som börjar på måndagen. Denna kalender, som ligger tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska, varar fram till 1712.
F: Vilken betydelse har den 1 mars (O.S. 19 februari) i kalendersystemen?
S: Den 1 mars (O.S. 19 februari) är viktig i kalendersystemen eftersom det var det datum då den julianska kalendern erkände en skottdag och den gregorianska inte gjorde det, vilket resulterade i att den julianska kalendern hamnade en dag längre efter den gregorianska.
F: Hur länge användes den julianska kalendern efter år 1700?
S: Den julianska kalendern fortsatte att användas lokalt fram till 1923, trots att den gregorianska kalendern antogs av de flesta länder i Europa på 1500-talet.
F: Vad är skillnaden mellan den svenska kalendern och den julianska och gregorianska kalendern?
S: Den svenska kalendern infördes genom att man hoppade över skottdagen år 1700, vilket gjorde att den 28 februari följdes av den 1 mars, vilket gav hela året samma mönster som ett vanligt år som börjar på måndagen. Denna kalender är tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska, och den varade fram till 1712.
