Börskraschen 2020 är en global börskrasch som började den 20 februari 2020 under coronaviruspandemin 2019-20. Dow Jones Industrial Average, S&P 500 Index och NASDAQ-100 föll alla i kortsiktig nedgång den 27 februari under en av de värsta handelsveckorna sedan finanskrisen 2007-2008. Marknadsfallet accelererade i början av mars när investerare snabbt försökte prissätta in de ekonomiska konsekvenserna av en global pandemi.

Marknaderna under den följande veckan (2–6 mars) blev extremt volatila, med dagliga rörelser på 3 % eller mer (utom den 6 mars). Den 9 mars föll alla tre Wall Street-indexen med mer än 7 % och de flesta globala börser rapporterade kraftiga förluster, på grund av reaktionen på coronaviruspandemin 2019-20 och oljepriskriget mellan Ryssland och Saudiarabien. Detta blev känt som Svarta måndagen och var den värsta nedgången sedan den stora recessionen 2008. Tre dagar efter den svarta måndagen skedde ytterligare en nedgång, den svarta torsdagen, då aktierna i Europa och Nordamerika föll mycket kraftigt.

Orsaker

Flera faktorer samverkade som utlöste den snabba nedgången:

  • Coronavirusets spridning: Utestängningar, resebegränsningar och minskad ekonomisk aktivitet ledde till en kraftig försämring av utsikterna för många branscher, särskilt rese-, turist- och serviceföretag.
  • Oljepriset: Ett priskrig mellan Ryssland och Saudiarabien pressade oljepriserna nedåt, vilket ökade osäkerheten för energisektorn och finansiella marknader.
  • Likviditets- och riskaversion: Investerare sålde riskfyllda tillgångar för att öka likviditet och minska exponering mot kortsiktig osäkerhet.

Marknadens mekanismer och reaktioner

Under mars 2020 upplevde börserna hög volatilitet. Automatiska handelspausar och så kallade "circuit breakers" användes i USA för att begränsa extrem kortsiktig nedgång. Kapitalflöden vände till säkrare tillgångar som statsobligationer och guld, samtidigt som kreditspreads och riskpremier ökade kraftigt för många företag och länder.

Politiska och penningpolitiska åtgärder

Regeringar och centralbanker svarade snabbt för att dämpa chocken:

  • Räntesänkningar och kvantitativa lättnader: Stora centralbanker, inklusive Federal Reserve och Europeiska centralbanken, genomförde nödlättnader, sänkte räntor och ökade köp av värdepapper för att stödja likviditeten i marknaderna.
  • Fiskalstöd: Stora finanspolitiska paket infördes för att stödja företag och hushåll — exempelvis stöd för permitteringar, bidrag, lån och skattekrediter för att mildra jobbförluster och likviditetsproblem.
  • Regulatoriska åtgärder: Myndigheter vidtog tillfälliga åtgärder för att stabilisera kreditmarknader och banksektorn.

Konsekvenser

Den omedelbara effekten var en snabb global ekonomisk nedgång: BNP föll kraftigt i många länder under andra kvartalet 2020, arbetslösheten steg snabbt och många företag drabbades hårt. Vissa sektorer, som teknik och e-handel, påverkades mindre eller återhämtade sig snabbare, medan rese- och nöjesindustrin drabbades hårt.

Återhämtning

Tack vare omfattande penning- och finanspolitiskt stöd samt senare framsteg i vaccinutvecklingen såg världens aktiemarknader en relativt snabb återhämtning från botten under våren 2020. Många index nådde nya toppnivåer igen under 2020–2021, även om återhämtningen var ojämn mellan sektorer och länder och några av effekterna på arbetsmarknad och småföretag kvarstod länge.

Kort tidslinje (urval)

  • 20 februari 2020 – Marknadens nedgång tar fart i samband med spridningen av COVID-19.
  • 27 februari 2020 – Stora dagliga nedgångar i flera index.
  • 2–6 mars 2020 – Ökad volatilitet med flera stora dagliga rörelser.
  • 9 mars 2020 – Stora börsfall globalt (ofta kallad "Svarta måndagen").
  • 12 mars 2020 – Ytterligare kraftiga nedgångar i många länder ("Svarta torsdagen").
  • Mars–april 2020 – Massiva stimulanser och räntesänkningar från centralbanker och regeringar.
  • Andra halvåret 2020 – Delvis återhämtning på aktiemarknaderna i takt med politiska åtgärder och vaccinframsteg.

Sammanfattningsvis var börskraschen 2020 ett resultat av en ovanligt snabb kombination av en global hälsokris och ett säkerhetspolitiskt/marknadstekniskt prisfall på olja. Krisen visade hur känsliga finansiella marknader är för snabba förändringar i förväntningar kring ekonomisk aktivitet och hur betydande politiska ingripanden kan dämpa, men inte omedelbart ta bort, de ekonomiska följderna.