John Craig Venter (född 14 oktober 1946) är en amerikansk biotekniker och entreprenör. Han var en av de första att sekvensera det mänskliga genomet och ledde det team som tillverkade den första cellen med ett syntetiskt genom (2010).

Venter grundade Celera Genomics, The Institute for Genomic Research (TIGR) och J. Craig Venter Institute (JCVI). Han har också startat företag inom syntetisk biologi och bioenergi, bland annat Synthetic Genomics, och har drivit expeditioner för att kartlägga den genetiska mångfalden i världshaven. Genom sina projekt har han kombinerat akademisk forskning, entreprenörskap och storskalig sekvensering för att snabbare kunna analysera organismer och ekosystem.

Vetenskapliga bidrag och metoder

Venter blev särskilt uppmärksammad för att tidigt använda och utveckla den så kallade whole-genome shotgun-sekvenseringen — en metod där ett helt genom sönderdelas i små bitar som sekvenseras parallellt och sedan sätts ihop med beräkningsverktyg. Denna strategi bidrog till att snabba upp arbetet med det mänskliga genomprojektet och var en central del i Celera Genomics arbete med att producera en komplett genommapp.

Utöver människans genom har Venters team gjort stora bidrag inom metagenomik — studier av DNA från hela miljöprover. Ett känt exempel är Sorcerer II-expeditionen eller Global Ocean Sampling, där man samlade in marina prover för att beskriva mikrobiell mångfald och hitta nya gener och enzymer med möjliga tillämpningar inom medicin och bioteknik.

Syntetisk cell och senare arbete

År 2010 offentliggjorde Venters team skapandet av en bakteriecell vars genom var syntetiskt framställt i laboratoriet — ofta kallad den första syntetiska cellen (Mycoplasma mycoides JCVI‑syn1.0). Tillvägagångssättet innebar att ett helt konstgjort genom syntetiserades kemiskt, monterades ihop och sedan implanterades i en mottagarcell vars eget genom tagits bort eller inaktiverats. Resultatet var en cell som styrdes av det syntetiska genomet. Projektet markerade ett viktigt steg i syntetisk biologi och väckte frågor om vad som menas med "skapande av liv".

Efter detta har Venter och hans institut fortsatt att arbeta med att skapa minimalgenomer (att ta fram minsta möjliga uppsättning gener som krävs för liv i en given miljö), att utveckla syntetiska mikroorganismer för produktion av bränslen och kemikalier, samt att kartlägga biologisk mångfald i haven för att hitta nya biologiska resurser.

Kontroverser och etiska frågor

Venters arbete har gett upphov till både hyllningar och kritik. Framstegen i sekvensering och syntetisk biologi har väckt etiska diskussioner om patentering av genetisk information, äganderätt till biologiska resurser, risker med att släppa syntetiska organismer i miljön samt frågor kring biologisk säkerhet och dual‑use (att tekniker kan användas både för goda och skadliga ändamål). Hans val att driva snabb kommersialisering och patentstrategier — inte minst under Celera-eran — mötte motstånd från delar av den akademiska världen och allmänheten.

Utmärkelser och offentlig profil

Venter har ofta hamnat i mediernas blickfång. Han fanns med på Time Magazines lista över de mest inflytelserika personerna i världen (Time 100) 2007 och 2008. År 2010 listade den brittiska tidskriften New Statesman honom som 14:e på listan över "The World's 50 Most Influential Figures 2010". Han har dessutom mottagit flera vetenskapliga utmärkelser och hedersbetygelser för sina bidrag till genomforskning och bioteknik.

Personligt

Venter har offentligt berättat att han kände igen sitt eget ADHD-beteende redan i tonåren och i senare studier fann han varianter i sitt DNA som han tolkade som kopplade till ADHD. I intervjuer med media har Venter vid upprepade tillfällen sagt att han är ateist. Hans kombination av intensiv entreprenöriell drift och vetenskaplig ambition har gjort honom till en polariserande figur inom modern biologi.

Sammanfattningsvis har Craig Venter varit en av de mest inflytelserika — och omdiskuterade — personerna inom genomsekvensering och syntetisk biologi under de senaste decennierna. Hans arbete har förändrat möjligheterna att kartlägga livets genetiska information och att konstruera nya biologiska funktioner, vilket både öppnar nya forskningsfält och kräver noggranna etiska överväganden.