Blockkedja
En blockkedja (eller blockkedja) är en metod för att lagra en lista med poster som inte kan ändras utan vidare efter att de har skapats. Detta gäller även listan. Detta görs med hjälp av flera begrepp från kryptografi, bland annat digitala signaturer och hashfunktioner. I mycket grundläggande termer kombinerar en blockkedja följande två idéer:
- Det är lätt att beräkna en kontrollsumma över vissa data. Särskilda hashfunktioner kan utformas för att beräkna denna kontrollsumma. Dessa funktioner kan utformas så att de returnerar ett värde som alltid har samma längd och som inte är beroende av inmatningens längd. Detta värde kallas hashvärde eller meddelandeutdrag. Funktionerna har också en annan egenskap: Givet samma indata måste de ge samma utdata (hashvärde/meddelandeutdrag).
- Förutom hashvärdena innehåller ett block vanligtvis också en tidsstämpel och en viss nyttolast. Varje block använder en digital signatur som gör det möjligt att upptäcka alla ändringar i data sedan signaturen gjordes. När nya block av data skapas kommer det nyss skapade blocket också att innehålla hashvärdet från det föregående blocket.
I de flesta fall förvaltas en blockkedja av ett peer-to-peer-nätverk. Alla peer-nätverk använder ett gemensamt protokoll som anger hur de ska kommunicera med varandra och hur ett nytt block skapas och valideras. När uppgifterna i ett visst block väl har registrerats kan de inte längre enkelt ändras. Att ändra blocket innebär att alla block efter det måste ändras också. Beroende på protokollet krävs det för detta att en majoritet av kamraterna, eller till och med alla kamraterna, kommer överens.
Blockkedjor är säkra av naturliga skäl. Blockkedjeteknik används när det är viktigt att hålla en korrekt registrering. Användningsområden är bland annat medicinska journaler, identitetshantering, spårbarhet av livsmedel och röstning.
Blockchain uppfanns 1991 av Stuart Haber och Scott Stornetta som ett sätt att säkerställa integriteten hos digitala register. Haber och Stornetta lanserade världens första kommersiella blockkedja, Surety, 1995.
2008 inkluderade Satoshi Nakamoto som referens 3 och 4 i Bitcoin: A Peer to Peer Electronic Cash System de två dokumenten av Haber och Stornetta som skulle fungera som den offentliga transaktionsboken för kryptovalutan bitcoin. På grund av sin blockkedja blev bitcoin den första digitala valutan som löste problemet med dubbelutnyttjande utan behov av en betrodd myndighet eller central server. Bitcoins utformning har inspirerat andra tillämpningar.
Foto av blockkedjan
Frågor och svar
F: Vad är en blockkedja?
S: En blockkedja är en metod för att lagra en förteckning över poster som inte lätt kan ändras efter att de har skapats. Den använder begrepp från kryptografi, såsom digitala signaturer och hashfunktioner, för att säkerställa uppgifternas integritet.
F: Hur fungerar en blockkedja?
S: En blockkedja kombinerar två idéer - med vissa uppgifter är det lätt att beräkna en kontrollsumma över uppgifterna med hjälp av särskilda hashfunktioner som returnerar ett värde som alltid har samma längd, och med samma inmatning måste dessa funktioner ge samma utdata (hashvärde/meddelandegrad). Utöver detta innehåller varje block vanligtvis också en tidsstämpel och en viss nyttolast. Varje block använder en digital signatur som gör det möjligt att upptäcka eventuella förändringar i uppgifterna sedan de skapades. När nya block skapas innehåller de hashvärdet från det föregående blocket. Blockkedjor förvaltas av peer-to-peer-nätverk som använder protokoll för att kommunicera med varandra, skapa och validera nya block. När uppgifterna i ett visst block väl har registrerats kan de inte längre ändras enkelt eftersom alla efterföljande block också måste ändras.
F: Vad är dubbla utgifter?
S: Dubbelanvändning är när någon spenderar pengar mer än en gång eller försöker spendera pengar två gånger utan att ha tillräckligt med pengar för båda transaktionerna.
F: Vem uppfann Blockchain?
Svar: Blockchain uppfanns av Stuart Haber och Scott Stornetta 1991 som ett sätt att säkerställa integriteten hos digitala register.
F: Vad hänvisade Satoshi Nakamoto till 2008?
Svar: 2008 hänvisade Satoshi Nakamoto till två artiklar av Haber och Stornetta (referenserna 3 och 4) i sin artikel "Bitcoin : A Peer To Peer Electronic Cash System" som fungerade som offentlig transaktionsbok för kryptovalutan Bitcoin.
F: Vilket problem löste Bitcoin med sin blockkedjeteknik?
S: Med sin blockkedjeteknik löste Bitcoin problemet med dubbla utgifter utan att behöva en betrodd myndighet eller central server.
F: Vilka är några vanliga användningsområden för blockkedjetekniken?
S: Vanliga användningsområden för blockkedjeteknik är bland annat hantering av medicinska journaler, identitetshantering, spårbarhet av livsmedel, spel- och röstningssystem.
