Marshall McLuhan – kanadensisk medieteoretiker och 'mediet är budskapet'
Marshall McLuhan — kanadensisk medieteoretiker bakom "mediet är budskapet" och "den globala byn". Utforska hans inflytande på media, reklam och internet.
Herbert Marshall McLuhan, CC (21 juli 1911 - 31 december 1980) var en kanadensisk professor i engelsk litteratur som började ägna sig åt media. Född i Edmonton, Alberta, blev McLuhan efter hand en av de mest inflytelserika och omdebatterade tänkarna inom medieteori. Han var särskilt intresserad av hur olika medier formar människors uppfattningar, sociala relationer och kultur.
Hans arbete var en hörnsten i medieforskningen och hade flera praktiska tillämpningar inom reklam- och tv-branschen. Hans mest kända verk är Understanding Media: The Extensions of Man (1964), men han är också författare till bland annat The Gutenberg Galaxy (1962). McLuhan var verksam främst vid University of Toronto där han initierade nya tvärvetenskapliga studier av kommunikation och kultur.
Teorier och huvudbegrepp
McLuhan formulerade flera kärnbegrepp som har präglat medieteori och populärdebatt:
- "Mediet är budskapet" (the medium is the message): idén att själva mediets form och teknik påverkar samhället och tänkandet mer grundläggande än innehållet i meddelandet.
- Den globala byn: uppfattningen att elektroniska medier sammansmälter världen till en nära, simultan kommunikationsmiljö, där geografiska avstånd upplevs som mindre betydelsefulla.
- Varma och kalla medier: en distinktion där "varma" medier (t.ex. film, tryckta texter) ger mycket information och kräver mindre publikdeltagande, medan "kalla" medier (t.ex. television, talad dialog) ger mindre information och kräver mer aktivt deltagande från mottagaren.
- Figur och grund: en analysmetafor där ett medium kan förstås som "figur" som framhäver vissa budskap, medan det kulturella eller tekniska sammanhanget utgör "grund" som ofta förbises men är avgörande för tolkningen.
Inflytande och praktiska tillämpningar
McLuhans tänkande spreds snabbt under 1960-talet, både inom akademin och i populärkulturen. Reklam-, TV- och mediabranschen använde ofta hans idéer för att förstå publikens beteenden och hur nya tekniker omformar marknader och politik. Hans aforistiska stil gjorde honom lättciterad och bidrog till att hans begrepp blev del av vardagsspråket.
Kritik och eftermäle
McLuhan har också varit föremål för kritik. Motståndare menar att hans resonemang ibland är teknologiskt deterministiska, att han översimplifierar samband mellan teknik och samhälle och att han i viss mån saknar empirisk stöd. Hans stil — kortfattade, provocerande påståenden — har både hyllats och ifrågasatts för att vara mer retorisk än vetenskaplig.
Samtidigt har Internet och digital kommunikation väckt förnyat intresse för McLuhans idéer. Begreppet "globala byn" används ofta i diskussioner om sociala nätverk, realtidskommunikation och informationsspridning. Flera nutida forskare och kulturkritiker återvänder till McLuhan för att analysera hur nya medier omformar politik, identitet och arbetsliv.
Viktiga verk
- The Gutenberg Galaxy (1962) — om tryckpressens historiska effekter på kultur och tänkande.
- Understanding Media: The Extensions of Man (1964) — samling av essäer där många av hans mest kända begrepp utvecklas.
- Senare verk och samlingar sammanställda av efterföljare och medarbetare har fortsatt att presentera och tolka hans idéer.
Sammanfattning
Marshall McLuhan var en banbrytande och kontroversiell tänkare som förändrade hur vi ser på mediernas roll i samhället. Hans insikter om hur tekniken i sig kan påverka sättet vi tänker och lever har haft långvarig betydelse — särskilt i en tid då digitala plattformar och global kommunikation blivit vardag. Hans begrepp lever vidare i både akademiska analyser och i den allmänna diskursen om medier och kultur.
Gutenberg-galaxen
McLuhans The Gutenberg Galaxy: the making of typographic man (1962) var en historia om tryck och dess inverkan på samhället.
I boken visade McLuhan hur alfabetisk skrift, tryckpressen och senare medier påverkar tänkandet, vilket i sin tur påverkar den sociala organisationen:
"Om en ny teknik utvidgar ett eller flera av våra sinnen utanför oss till den sociala världen, kommer nya förhållanden mellan alla våra sinnen att uppstå i den specifika kulturen. Det kan jämföras med vad som händer när en ny ton läggs till i en melodi. Och när förhållandet mellan sinnena förändras i en kultur kan det som tidigare hade verkat klart och tydligt plötsligt bli ogenomskinligt, och det som hade varit vagt eller ogenomskinligt kommer att bli genomskinligt".
En typisk idé:
- Det nya elektroniska ömsesidiga beroendet återskapar världen i bilden av en global by. Kom ihåg att detta skrevs innan någon hade en aning om World Wide Web.
Hans uttalanden är allt från roliga till roliga:
- Ingen har någonsin gjort ett grammatiskt fel i ett samhälle som inte var läs- och skrivkunnigt.
till det mystiska:
- Typografin knäckte tystnadens röster.
Förståelse för medier
Understanding Media: the extensions of Man var en banbrytande studie av mediernas effekter. Boken visar att medierna påverkar sitt innehåll på viktiga sätt. Det är ett försök att förstå hur olika medier har påverkat samhället. McLuhan menar att medierna spelar en roll, inte genom det innehåll som levereras, utan genom egenskaperna hos själva mediet.
McLuhan tog glödlampan som exempel. En glödlampa har inget innehåll på samma sätt som en tidning har artiklar eller en TV har program, men den är ett medium som har en social effekt. Glödlampan gör det möjligt för människor att göra saker på natten som skulle vara omöjliga i mörkret. Han beskriver glödlampan som ett medium utan innehåll. McLuhan hävdar att "en glödlampa skapar en miljö genom sin blotta närvaro". Han fortsätter sedan med att jämföra effekterna av radio, TV och film (movis).
Boken är källan till den välkända frasen "Mediet är budskapet". Detta är idén att ett medium som tv faktiskt påverkar hur information ses och förstås.
Mediet är budskapet
The Medium is the Message: an inventory of effects (1967) var en spin-off av hans tidigare bok. Den sammanställdes av Quentin Fiore utifrån McLuhans skrifter med många foton och grafik som valts ut av kompilatorn. Texten bygger på publicerade verk av McLuhan, men källorna anges inte. Den blev en enorm bästsäljare. "Så småningom sålde den nästan en miljon exemplar över hela världen".
Relaterade sidor
- Eric McLuhan (son)
Frågor och svar
F: Vem var Herbert Marshall McLuhan?
S: Herbert Marshall McLuhan var en kanadensisk professor i engelsk litteratur som riktade sin uppmärksamhet mot media.
F: Vad var McLuhan intresserad av?
S: McLuhan var intresserad av hur olika medier påverkade samhället.
F: Vad var McLuhans mest kända verk?
S: McLuhans mest kända verk var Understanding Media: Människans utvidgningar.
F: Vilka är några uttryck som McLuhan myntade?
S: McLuhan myntade uttrycken the medium is the message och the global village.
F: Var McLuhan inflytelserik i mediediskursen i slutet av 1960-talet?
S: Ja, McLuhan var en viktig del av mediediskursen i slutet av 1960-talet.
F: Fortsatte McLuhans inflytande att växa i början av 1970-talet?
S: Nej, McLuhans inflytande började avta i början av 1970-talet.
F: Fanns det ett förnyat intresse för McLuhans arbete och perspektiv i och med internet?
S: Ja, i och med internets intåg väcktes ett förnyat intresse för McLuhans arbete och perspektiv.
Sök