Viktor Jusjtjenko – Ukrainas president och ledare för orangea revolutionen

Viktor Jusjtjenko – Ukrainas tidigare president och ledare för den orangea revolutionen 2004. Politik, valfusk, förgiftning och hans väg till makten.

Viktor Andriyovych Jusjtjenko (ukrainska: Віктор Андрійович Ющенко) (född 23 februari 1954) är en ukrainsk politiker som var landets president 2005–2010 och en ledande gestalt i den så kallade orangefärgade revolutionen. Han blev rikskänd under presidentvalet 2004, då han och hans anhängare anklagade valmyndigheterna för omfattande valfusk till förmån för motkandidaten Viktor Janukovytj. Efter massprotester och rättsliga prövningar beordrade landets konstitutionsdomstol ett omval av andra valomgången, som Jusjtjenko därefter vann.

Politisk bakgrund och karriär

Jusjtjenko har en bakgrund som ekonom och tjänsteman inom den statliga finanssektorn. Från januari 1993 till december 1999 var han chef för Ukrainas nationalbank. Därefter tjänstgjorde han som premiärminister i en koalitionsregering från december 1999 till maj 2001. Under 2000-talet etablerade han sig som en ledande pro-europeisk och reforminriktad politiker och var en av frontfigurerna för det politiska blocket ”Vårt Ukraina” (Our Ukraine).

Orangea revolutionen

Hösten 2004 utbröt stora demonstrationer över hela Ukraina efter den omstridda presidentvalet. De protesterande — många klädda i orange som blivit rörelsens färg — krävde rättvisa val och slut på manipulationer. Demonstrationerna, som mobiliserade hundratusentals till miljontals människor i flera städer, ledde till att konstitutionsdomstolen förklarade det ursprungliga andra valresultatet ogiltigt och beordrade en ny omgång. Denna politiska mobilisering gick till historien som den orangefärgade revolutionen och bidrog starkt till Jusjtjenkos uppgång till presidentskapet.

Förgiftningen och hälsoproblem

Under våren och sommaren 2004 drabbades Jusjtjenko av en svår sjukdom som kraftigt förändrade hans ansiktsutseende och gav honom hudproblem typiska för så kallad chloracne. Jusjtjenko hävdade att han blivit förgiftad av politiska motståndare. Laboratorieanalyser visade förhöjda halter av dioxiner i hans blod, vilket bekräftade att han exponerats för denna typ av gift. Förgiftningen och den synliga effekten på hans hälsa spelade en viktig roll i den politiska berättelsen under valkampanjen.

Presidentperioden 2005–2010

Efter segern i omvalet tillträdde Jusjtjenko som president i januari 2005. Hans presidentperiod präglades av en uttalad pro-europeisk inriktning, ambitioner om närmare band till EU och NATO samt retorik om reformer och kamp mot korruption. I praktiken mötte hans administration flera svåra utmaningar: politisk splittring inom den reformorienterade lägret, konflikter med andra framstående oppositionsledare, samt svårigheter att genomföra djupgående strukturella reformer mot bakgrund av starkt etablerade ekonomiska och politiska intressen.

Relationen till Julia Tymosjenko

Julia Tymosjenko var under den orangefärgade revolutionen och i början av 2000-talet en nära allierad till Jusjtjenko. Efter maktövertagandet uppstod dock oenigheter och maktkamper mellan dem, och relationen förvandlades till ett alltmer komplicerat och ibland fientligt politiskt förhållande. Konflikterna bidrog till splittring inom den proreformistiska sidan och försvårade genomförandet av samordnade reformer.

Valförlust 2010 och senare verksamhet

I februari 2010 förlorade Jusjtjenko presidentvalet mot Viktor Janukovytj och lämnade posten i början av 2010. Efter presidentskapet fortsatte han att vara aktiv i politiken under viss tid, men hans inflytande och popularitet minskade jämfört med toppen under Orangea revolutionen. Hans tid som president bedöms ofta som ambivalent: han hyllas för att ha hjälpt till att försvara demokratin under 2004, men kritiseras samtidig för svag förmåga att hantera inre politiska motsättningar och för att inte fullt ut förverkliga de reformlöften som gavs.

Arv och betydelse

Viktor Jusjtjenko är en central figur i modern ukrainsk politisk historia tack vare sin roll i den orangefärgade revolutionen och som symbol för strävan mot fria val och europeisk orientering. Hans presidentskap visar både svårigheterna med att omsätta folkliga protester till hållbara institutionella förändringar och den komplexa politiska verkligheten i ett post‑sovjetiskt land.

Från december 1999 till maj 2001 var Jusjtjenko Ukrainas premiärminister och från januari 1993 till december 1999 chef för Ukrainas nationalbank.

Frågor och svar

Fråga: Vem var Ukrainas tidigare president?

F: Vad hände i november 2004?

F: Vad hävdade Jusjtjenko och hans anhängare om valresultatet?

F: Vad kallades dessa politiska demonstrationer?

F: Hur vann Jusjtjenko den andra valomgången?

Fråga: Hur ser det nuvarande förhållandet ut mellan Tymosjenko och Jusjtjenko?

Sök med bokstav