Översikt
Februari är den andra månaden på året i den västerländska kalendertraditionen. I de vanligaste nutida systemen har februari normalt 28 dagar och 29 dagar under skottår. Den placeras mellan januari och mars i både den julianska och den gregorianska kalendern. Månadsnamnet härstammar från gamla romerska ritualer och ord som kopplas till rening: antingen guden Februus eller festivalen februa som hölls i Rom.
Kalendrar och skottår
I ett vanligt år har februari 28 dagar; i ett skottår läggs en dag till så att månaden får 29 dagar. Regeln för skottår skiljer sig mellan äldre och modern kalender: i den julianska kalendern lades en dag till vart fjärde år, medan den gregorianska reformen införde undantag för sekelskiften för att bättre stämma överens med solåret. Det gör februari till den kortaste månaden i både vanliga och skottår enligt dessa system.
Historiska förändringar
Februaris längd har varierat i historien. I äldre romerska räkningar förändrades månadsindelningen flera gånger innan den klassiska ordningen etablerades. I modern tid finns kända undantag där nationella reformer justerade månadernas längd för att synkronisera kalendrar eller förenkla administrationen. Exempelvis genomgick Sverige en övergång där man under vissa år justerade datum för att komma i fas med övriga Europa; en specifik anpassning under 1732 har noterats i äldre källor. Ett mer drastiskt exempel inträffade i början av 1900-talet när Sovjetunionen kortvarigt införde en sjudagars- och senare en trettiodagarsmånadscykel: under åren 1930 och 1931 användes en modell där februari i praktiken kunde räknas som 30 dagar enligt vissa lokala ordningar, en reform som snabbt återgick till mer konventionella system i Sovjetunionen senare.
Högtider, traditioner och årstider
Februari rymmer flera kulturella och religiösa händelser som varierar med geografi och kalenderkopplingar. I delar av västvärlden förknippas månaden med Alla hjärtans dag och vissa fastlags- eller karnevalstraditioner som förflyttas beroende på påskens datum. I den meteorologiska kalendern räknas februari ofta som vinter i norra halvklotet och som sommar i södra halvklotet. För astronomiskt intresserade ligger solens bana genom tecknen Vattumannen och Fiskarna under större delen av månaden.
Mönster, jämförelser och trivia
Det finns intressanta mönster mellan februari och andra månader när det gäller veckodagsupprepning. Till exempel börjar februari samma veckodag som mars och november i ett vanligt år, medan den kan sammanfalla med augusti under ett skottår. Februari slutar alltid på samma veckodag som oktober, och ibland även på samma dag som januari i vanliga år. Dessa samband följer enkla aritmetiska regler beroende på årets längd.
- Kortaste månad: februari är unikt kort och påverkar löneutbetalningar, statistik och juridiska tidsfrister.
- Skottårsdag: 29 februari uppträder ungefär vart fjärde år enligt gregoriansk praxis med undantag vid vissa sekelskiften.
- Lokala undantag: historiska experiment med andra månadslängder har förekommit men har sällan blivit permanenta.
För den som vill fördjupa sig i kalenderteori, historiska reformer eller kulturella skildringar av februari finns rikligt material i historiska och astronomiska referenser. Ytterligare faktaunderlag kan hittas via auktoritativa källor om kalenderhistorik och nationella arkiv.
Se också: andra månaden, året.
