Kvinnornas marsch 2017 – global protest mot Trumps installation

Kvinnornas marsch 2017 – global protest mot Trumps installation. Massiva demonstrationer 21–22 jan med över 470 000 i Washington och stöd på sju kontinenter.

Kvinnomarschen 2017 var en global demonstration den 21-22 januari 2017. Den var ett svar på installationen av Donald Trump, USA:s 45:e president. Women's March on Washington uppges ha haft en närvaro av över 470 000 personer enbart i Washington, vilket var tre gånger fler än president Trumps installation. Demonstrationen sträckte sig över sju kontinenter, inklusive Antarktis.

Bakgrund och organisering

Idén till protesten växte fram snabbt efter valet 2016, delvis som en reaktion på uttalanden och politiska förslag från den nyvalde presidenten. Evenemanget initierades bland annat av en Facebook-händelse skapad av Teresa Shook och organiserades sedan av en samling frivilliga och aktivister. Bland de mest framträdande organisatörerna fanns en koalition av kvinnliga ledare och grupper som betonade samverkan över frågor och identiteter.

Manifest och krav

Marchens budskap var brett och inkluderade krav och kravlistor som rörde:

• Kvinnors rättigheter och jämställdhet
• Rätten till abort och reproduktiv hälsovård
• Hälsovård för alla
• Invandringsrättigheter och motstånd mot hårdare migrationspolitik
• HBTQ+-rättigheter och skydd mot diskriminering
• Raslig rättvisa och stöd för marginaliserade grupper
• Arbetsrätt och lika lön
• Miljö- och klimatfrågor kopplade till social rättvisa

Omfattning och deltagande

Kvinnomarschen 2017 räknas bland de största endagsprotesterna i USA:s historia. Förutom den stora samlingen i Washington hölls hundratals systermarscher i städer över hela USA samt i många andra länder. Demonstrationer rapporterades i storstäder som New York, Los Angeles, London, Sydney och Tokyo, och i mindre samhällen världen över. Uppskattningar av deltagarantal varierar beroende på källa, men arrangörerna rapporterade miljoner deltagare globalt under de två dagarna.

Taktik och atmosfär

Protesterna präglades i huvudsak av fredliga demonstrationer, tal, sång och kreativ plakatkonst. Många deltagare bar rosa ”pussyhats” som en symbolisk protest mot sexistiska uttalanden. Evenemanget fungerade också som en plattform för lokala och nationella aktivistgrupper att synliggöra sina frågor.

Effekter och efterverkningar

Kvinnomarschen ledde till en förstärkt mobilisering bland många aktivister och väljare. Den bidrog till ökat politiskt engagemang bland kvinnor och underbyggde en våg av kandidaturer inför mellanårsvalet 2018, där flera kvinnor ställde upp och valdes in på lokal, delstatlig och federal nivå. Organisationen bakom marschen fortsatte att arrangera aktiviteter och bygga nätverk för påverkansarbete.

Kritik och kontroverser

Trots det breda stödet mötte rörelsen också kritik. Vissa anklagelser och interna konflikter rörde representation och hur väl olika grupper — exempelvis judiska, svarta och andra marginaliserade grupper — hördes och behandlades. Senare debatter uppstod kring några ledande personers uttalanden och kopplingar, vilket ledde till diskussioner om ledarskap och ansvar inom rörelsen. Dessa kontroverser påverkade uppfattningen om organisationens enhetlighet för en tid.

Sammanfattning

Kvinnomarschen 2017 var en omfattande och global politisk manifestation som samlade miljontals människor för att försvara och lyfta fram mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och ett brett spektrum av sociala frågor. Oavsett politisk ståndpunkt ses evenemanget ofta som ett betydelsefullt ögonblick för modern folkrörelseaktivism och för den politiska dynamiken i åren som följde.

Sök med bokstav