Marie Anne Éléonore de Bourbon (Marie Anne Éléonore Gabrielle; 22 december 1690 - 30 augusti 1760) var ett barnbarn till kung Ludvig XIV och var nunna i klostret Saint-Antoine-des-Champs i Paris. Hon döptes med namnen Marie Anne Gabrielle Éléonore och signerade ofta som Marie Gabrielle Éléonore (se till höger).

Biografiska uppgifter

Marie Anne Éléonore föddes 1690 och avled 1760, vilket innebär att hon levde genom stora förändringar i det franska kungahuset — från Ludvig XIV:s sena år, genom regentskapet och långt in i Ludvig XV:s regeringstid. Som medlem av den utvidgade kungafamiljen tillhörde hon aristokratins kretsar och hade de sociala och ekonomiska förutsättningar som ofta gjorde klosterliv till ett realistiskt och ansett val för ogifta kvinnor ur adeln.

Klosterlivet vid Saint-Antoine-des-Champs

Saint-Antoine-des-Champs var ett betydande kvinnligt kloster i Paris. Klostren i denna tid fungerade både som andliga centra och som hem för adliga kvinnor som valde ett liv i nunnelogen. Rutinerna kunde omfatta liturgiska plikter, studier, bön samt välgörenhetsarbete. Adliga nunnor deltog också i förvaltningen av klostrets egendomar och ansvarade för kontakter med beskyddare och donatorer.

Roll och social kontext

  • Adlig identitet: Som en medlem i Bourbon-familjen hade Marie Anne Éléonore status som prinsessa av blodets krets, även om enskilda privilegier varierade beroende på familjeställning.
  • Varför bli nunna: För adliga kvinnor kunde klostret vara ett uttryck för fromhet, en plats för utbildning eller ett sätt att lösa familjens arvs- och dynastiska frågor utan giftermål.
  • Dagligt liv: Klostrets dagliga liv präglades av bön, mässor, andlig läsning och hushålls- eller förvaltningsuppgifter enligt klostrets regel.

Namn och signatur

Baptismens långa namnform var vanligt i adliga kretsar; flera förnamn kunde hedra släktingar och helgon. Att hon signerade som Marie Gabrielle Éléonore visar hur namnbruket kunde variera i vardagligt bruk och i officiella dokument. Variationer i stavning och ordningsföljd är vanliga i 1700-talets källor.

Forskning och källor

Biografiska uppgifter om mindre kända medlemmar av den kungliga släkten kan vara spridda i arkiv, klosterregister och samtida korrespondens. För vidare läsning och verifiering rekommenderas att konsultera primärkällor i franska arkiv och specialiserad facklitteratur om Bourbons släkthistoria och klosterinstitutioner i Paris. De länkade sidorna ovan kan också ge fler ledtrådar i släkt- och kyrkohistoriskt material.