Ludvig XIV av Frankrike (1638–1715) – Solkungen och symbol för absolutism

Ludvigs föräldrar var Ludvig XIII och Anne av Österrike. Han var det oväntade barnet till kung Ludvig XIII och Anne av Österrike, som inte hade fått några barn under sitt 22-åriga äktenskap. Han döptes till Ludvig Dieudonné (bokstavligen "Guds gåva"). År 1643, innan han fyllde fem år, dog hans far och Ludvig ärvde Frankrikes tron. Eftersom Ludvig XIV var för ung för att regera styrde hans mor Frankrike tillsammans med kardinal Mazarin, den italienske finansmannen som hade varit Ludvig XIII:s främsta minister. Mazarin hade lett nationen genom det trettioåriga krigets senare skeden (1618-1648). I detta krig kämpade Frankrike mot den habsburgska dynastin som styrde Spanien om den militära överhögheten i Europa.

Efter Mazarins död 1661 förklarade Ludvig att han skulle styra Frankrike utan en överminister, något som ingen fransk kung hade gjort i mannaminne. Han hade för avsikt att regera som en absolut monark och trodde att hans makt som kung härrörde från Gud och att han var ansvarig endast inför Gud. Han var tvungen att regera för sitt folks bästa. Även om Ludvig tog på sig ansvaret för beslutsfattandet, förstod han att han måste regera inom ramen för de lagar och seder som gällde i hans rike. Ludvig rådfrågade i stor utsträckning sina adelsmän och ministrar, och han träffade varje vecka medlemmarna i sitt höga råd. Han skapade ett informellt kabinett som så småningom leddes av Jean-Baptiste Colbert, huvudfinansminister.

Trots detta betonade systemet med absolut monarki kungens roll, och ingen monark lyckades bättre än Ludvig XIV skapa bilden av monarkin. Han tog solen som sitt emblem och förband sig med dess strålande bild.

Från och med 1661 förvandlade kung Ludvig XIV en enkel jaktstuga till ett glittrande palats. Över 30 000 män arbetade med att bygga Versaillespalatset, ett projekt som tömde den kungliga statskassan i årtionden. Utgifterna omfattade inte bara byggandet utan även att leda om floder, leda in färskvatten och plantera tusentals apelsinträd för att dölja lukten av avloppsvatten som inte kunde dräneras bort ordentligt. I maj 1682 flyttade Ludvig Frankrikes huvudstad till Versailles, 12 mil från Paris. Det var Ludvig XIV:s motiv för att avlägsna sig själv och sina adelsmän från de politiska intrigerna i Paris. Det blev en symbol för hans absoluta monarki.

Även om Ludvig drömde om ett spanskt arv till sina arvingar var hans militära politik inte inriktad på att utöka det franska territoriet. Han utkämpade sina första krig i defensivt syfte - för att säkra Frankrikes norra gräns och för att driva bort spanjorerna från strategiska städer.

Ludvig utkämpade Devolutionskriget (1667-1668) för att hävda sina anspråk på en del av Spaniens besittningar efter att hans hustrus far, Filip IV, hade dött. Ludvig gjorde anspråk på de spanska Nederländerna i stället för den bröllopsgåva som Filip IV aldrig hade betalat.

Den franska aggressionen i Spanska Nederländerna ledde till att relationerna mellan Frankrike och Holland försämrades. Holländarna hade redan i generationer kämpat mot spanjorerna för att skydda sig mot en invasion av deras land. De hade inte för avsikt att låta fransmännen utgöra samma hot genom att ockupera territorier på deras gräns. Resultatet blev ett krig i Nederländerna från 1672 till 1678, under vilket Ludvig återigen demonstrerade den franska maktens effektivitet. I ett svepande fälttåg lyckades Ludvig nästan erövra Holland. För att skydda sig öppnade holländarna sina diken, översvämmade landsbygden och förvandlade Amsterdam till en virtuell ö. Ludvigs arméer kunde inte avancera längre och de började förhandla om vapenvila. Kriget återupptogs dock när Spanien och Österrike allierade sig med Holland, och Ludvig undertecknade ett fördrag med England 1670 för att hålla den engelska flottan neutral. Ingen av sidorna kunde vinna en avgörande seger, och båda led av ekonomisk utmattning, vilket till slut ledde till ett fördrag för att avsluta kriget.

Ludvig upphävde, eller avslutade, Nantesfördraget. I fördraget stod det att det skulle råda religionsfrihet i Frankrike. Det betyder att alla i Frankrike kunde utöva sin religion på det sätt de ville. När Ludvig upphävde Nantesfördraget sa han att alla människor i Frankrike måste vara katoliker. På grund av detta lämnade 50 000 protestantiska arbetare Frankrike och åkte till Amerika, England och Tyskland.

Under Ludvigs styre blev Frankrike det mäktigaste landet i hela Europa, och många andra länder kopierade fransmännens sätt att klä sig och tänka. Han uppmuntrade också folk att utforska Kanada och försökte mycket hårt att göra Frankrike större. Ludvig spenderade mycket pengar på krig, och Frankrike blev djupt skuldsatt på grund av honom.

I mitten av 1680-talet höll solkungen på att förlora mycket av sin glans. Mazarin hade lärt honom att arbeta hårt, och Ludvig höll ett strängt schema under hela sitt liv, han avvärjde en rad mindre sjukdomar och lyssnade inte på sina läkares råd. Så småningom satte en bruten arm stopp för hans kraftiga ridning, och gikt satte stopp för hans långa promenader runt Versailles. Han rullades till tronsalen eller bars till sin vagn. År 1683 dog hans första hustru och Ludvig gifte sig i hemlighet med sin långvariga älskarinna Françoise d'Aubigné, markisinnan de Maintenon. År 1711 genomgick han tragedin med sin äldsta sons död och året därpå med sin äldsta sonsons död. Kungens efterträdare blev därför hans lilla femåriga barnbarn Louis, hertig av Anjou, som blev Frankrikes kung Louis XV efter sin gammelfarfarfars död 1715.

Franska kungar efter Ludvig XIV beskattade mycket pengar från det fattiga folket för att försöka betala av skulden. Detta är en del av det som ledde till den franska revolutionen.

I en värld där territorium, makt och rikedomar var av största vikt, erkändes Ludvig XIV som en stor kung. Han förvandlade Frankrike till den dominerande nationen i Europa, utvidgade dess gränser och lämnade sina arvingar trygga i sina ägodelar. Ludvig nådde höjden av sin makt på 1670-talet, och han skyddade vad han hade uppnått under de följande fyra decennierna inför ett Europa som var enat mot honom. Dessutom förverkligade han så småningom sin dröm om att se en bourbon på den spanska tronen. Under Ludvigs regeringstid konsoliderade Frankrike också förvaltningen av sina koloniala besittningar och sin handel och blev en världsmakt. På den inhemska fronten stärkte Ludvig centralregeringens kontroll över Frankrikes olika regioner och införlivade sina territoriella vinster i en enad stat. Å andra sidan väckte han kontroverser när han återställde den katolska religiösa enheten genom att upphäva Ediktet av Nantes och förtrycka protestantismen. Tyvärr orsakade många av Ludvigs politiska åtgärder, både inrikes och utrikes, stora svårigheter för vanligt folk, varav många drabbades av svält, flydde sitt hemland eller levde i skräck för förföljelse. I slutändan ville Ludvig XIV ge Frankrike och sin dynasti ära, och han dog i tron att han hade gjort det.

1. Ludvig av Frankrike, Dauphin av Frankrike (1 november 1661 - 14 april 1711) Dauphin av Frankrike gifte sig med Maria Anna Victoria av Bayern och fick barn. Gift sig senare i hemlighet med Marie Émilie de Joly.
2. Anne Élisabeth av Frankrike (18 november 1662 - 30 december 1662) dog som barn.
3. Marie Anne av Frankrike (16 november 1664 - 26 december 1664) dog som barn eller i Morets svarta nunna.
4. Marie Thérèse av Frankrike (2 januari 1667 - 1 mars 1672) känd som "Madame Royale" men dog som barn.
5. Philippe Charles av Frankrike (5 augusti 1668 - 10 juli 1671), hertig av Anjou, dog som barn.
6. Louis François av Frankrike (14 juni 1672 - 4 november 1672), hertig av Anjou, dog som barn.

1. Louise Françoise de Bourbon (1669-1672) dog ung.
2. Louis Auguste de Bourbon, hertig av Maine (31 mars 1670 - 14 maj 173) gifte sig med Louise Bénédicte de Bourbon och fick barn.
3. Louis César de Bourbon, greve av Vexin (20 juni 1672-10 januari 1683) dog som barn.
4. Louise Françoise de Bourbon, Mademoiselle de Nantes (1 juni 1673 - 16 juni 1743) gifte sig med Louis de Bourbon, hertig av Bourbon, prins av Condé och fick barn.
5. Louise Marie Anne de Bourbon, Mademoiselle de Tours 18 november 1674 - 15 september 1681) dog ung.
6. Françoise Marie de Bourbon, Mademoiselle de Blois (4 maj 1677 - 1 februari 1749) gifte sig med Philippe d'Orléans, hertig av Orléans, Frankrikes regent och fick barn.
7. Louis Alexandre de Bourbon, greve av Toulouse (6 juni 1678 - 1 december 1737) gifte sig med Marie Victoire de Noailles och fick barn.

• Lista över franska monarker
• Mannen med järnmasken