Burgenland

Geografi

Burgenland har en yta på 3961,80 km². Det är indelat i tre regioner (distrikt):

• Nordburgenland (norra Burgenland): Eisenstadt, Eisenstadt-Umgebung, Neusiedl am See, Mattersburg och Rust.
• Mittelburgenland (mellersta Burgenland): Oberpullendorf
• Südburgenland (södra Burgenland): Güssing, Jennersdorf och Oberwart.

Ibland betraktas Mittelburgenland som en del av södra Burgenland.

Den högsta punkten i delstaten är Geschriebenstein på 884 m, den lägsta punkten ligger nära Apetlon på 114 m. Burgenland och Ungern delar Neusiedler See. Leitha, Pulka och Raab är viktiga floder.

 
Karta som visar Nord-. Mittel- och Südburgenland i olika färger.  


Tvåspråkig stadsskylt (tyska-kroatiska)  

Minoriteter

Burgenland har kroatiska (29 000-45 000) och ungerska (5 000-15 000) invånare. Den burgenlandskroatiska språket är en dialekt från 1500-talet som skiljer sig från den vanliga kroatiska språket. Tidigare fanns det också en romsk och judisk befolkning, men nazisterna förintade dem.

• Språk i Burgenland
• Tyska 82,9 %
• Burgenland Kroatiska 10,4 %
• Ungerska 2,4 %

 
Tvåspråkig stadsskylt (tysk-ungerska)  

Historia

År 1043 fastställdes i ett fredsavtal mellan Henrik III och kung Samuel Aba av Ungern den västra gränsen för kungariket Ungern bland annat längs floderna Leitha och Lafnitz. Territoriet i nuvarande Burgenland blev det medeltida kungariket Ungerns västra gränszon fram till 1500-talet. Majoriteten av befolkningen var germansk. Under medeltiden skedde även invandring från grannlandet Österrike. Under Osmanska rikets ockupation av Ungern stannade vissa delar av dagens Burgenland inom det habsburgska styret. Efter att det österrikisk-ungerska imperiet bildades 1867 var Burgenland en del av den ungerska delen av monarkin. Eftersom 74 % av invånarna var av tyskt ursprung kom området att ingå i den nybildade republiken Österrike. Under tiden fram till andra världskriget emigrerade många människor till USA. Det sägs att Chicago är Burgenlands största stad.

Under den nazistiska ockupationen var delstaten en del av Steiermark och Nedre Donau. Förutom förtrycket av judarna drabbades även de etniska grupperna romer och sinter under nazistregimen. Koncentrationslägret Lackenbach för zigenare låg i området.

Efter andra världskriget var Burgenland en del av den sovjetiska ockupationszonen. Efter Staatsvertrag hade det en lång gräns mot det kommunistiska området i Östeuropa. Den ekonomiska utvecklingen gick mycket långsamt. Efter anslutningen till Europeiska unionen gick utvecklingen snabbare.

 

Politik

Burgenlands delstatsparlament (Landtag) har 36 platser. Landskapsregeringen är en kombination av socialdemokratiska partiet (SPÖ) och österrikiska folkpartiet (ÖVP). Rösträttsåldern för regionala val i Burgenland sänktes till 16 år 2003.

Landeshauptleute (guvernörer)

Robert Davy (1921-1922) Alfred Rausnitz (1922-1923) Alfred Walheim (1923-1924) Josef Rauhofer (1924-1928) Johann Thullner (1929-1930) Anton Schreiner (1930-1931)

Alfred Walheim (1931-1934) Hans Sylvester (1934-1938) Ludwig Leser (1945-1946) Lorenz Karall (1946-1956) Johann Wagner (1956-1961) Josef Lentsch (1961-1964)

Hans Bögl (1964-1966) Theodor Kery (1966-1987) Johann Sipötz (1987-1991) Karl Stix (1991-2000) Hans Niessl (sedan 2000)

 

Kultur och turism

Områdets huvudattraktioner är Neusiedler See (sjön), de varma källorna i Lutzmannsburg, Stegersbach och Bad Tatzmannsdorf. Det finns också över 500 km cykelleder i Also.

Det finns flera evenemang på sommaren:

• Seefestspiele Mörbisch är en operettfestival som hålls på en scen vid sjöns strand.
• Operafestivalen St. Margarethen hålls i hela staden på platser som Schlossspiele Kobersdorf.
• Burgspiele Güssing, en teaterfestival
• Jennersdorf sommarfestival
• Flera musikfestivaler hålls i Wiesen