Vagnföraren från Delfi – grekisk bronsskulptur från cirka 477 f.Kr.

Vagnföraren från Delfi – imponerande grekisk bronsskulptur från ca 477 f.Kr. Upptäckt i Apollons helgedom, ett unikt monument över en segerrik vagnchaufför och antik seger.

Vagnföraren från Delfi är en grekisk bronsskulptur från den tidiga klassiska perioden, omkring 477 f.Kr. Statyn är cirka 1,8 meter hög och utgör ett av de mest kända exemplen på övergången från arkaisk stil till den tidiga klassiska, så kallade stränga (Severe) stilen.

Upptäckt och fyndsituation

Statyn upptäcktes i Apollons helgedom i Delfi vid utgrävningar som leddes av franska arkeologer 1896. Vid fyndplatsen hittades även fragment av en skulpterad vagn, rester av skulpterade hästar och en liten figur som tolkats som vagnsherrens följeslagare eller brudgum. Dessa delar visar att vagnföraren ursprungligen ingick i ett större helhetsmonument, en votivuppsättning som hyllade en idrottslig seger.

Beställare och syfte

Monumentet beställdes av Polyzalos, en siciliansk tyrann, för att fira hans seger i vagnkapplöpningarna omkring 477 f.Kr. Sådana praktfulla votivgåvor var vanliga i grekiska helgedomar: segrar i tävlingar eller milstolpar i ledarskapet firades genom att skänka konstverk till gudarna.

Utförande och stil

Vagnföraren är gjuten i brons med hög teknisk skicklighet och visar karakteristiska drag för tidig klassisk estetik: en lugn, idealiserad framställning utan den arkaiska leendet, tydlig men återhållen anatomisk återgivning och noggrant återgivna tygveck i den långa klädnaden (tunikan) som vagnföraren bär. Ansiktets uttryck är stillsamt och värdigt — uttryck för den nya idealiseringen av balans och behärskning.

Detaljer som ögonen och vissa ytinläggningar tyder på att konstnären använt inläggningar i andra material (till exempel glas eller metall) för att ge liv åt ansiktet och framhäva läppar och ögonlock. Händerna är formade för att hålla tömmar och piska, vilket bekräftar att statyn föreställer en verklig vagnförare i aktion.

Konservering och senare historia

Enligt grekisk praxis begravdes statyn vid något tillfälle, troligen därför att monumentet skadats och ansågs obrukbart eller respektlöst att visa i skadat skick i helgedomen. Genom att begrava skadade kultföremål och votivgåvor skyddades de också från plundring eller smältning för metall. Tack vare denna begravning samt de fynd som hittades omkring den har mycket information kunnat bevaras.

Idag är vagnföraren ett av de viktigaste föremålen från Delfi och visas i Arkeologiska museet i Delfi, där den fortsatt studeras och uppskattas för sin konstnärliga och historiska betydelse.

Betydelse

• Vagnföraren är ett nyckelobjekt för förståelsen av övergången mellan arkaisk och klassisk grekisk konst.
• Den illustrerar de religiösa och politiska aspekterna av votivbildning — hur härskare och framstående individer använde konst för att manifestera makt och tacksamhet inför gudarna.
• Tekniskt visar den bronsgjutningens höga nivå i det femte århundradet f.Kr. och konstens höga grad av naturalism kombinerad med idealisering.

Frågor och svar

F: Vad är Delfis ryttare?

F: Hur lång är bäraren från Delfi?

F: Var upptäcktes bäraren från Delfi?

F: Vad fann man tillsammans med Delfis styrman?

F: Vem beställde Charioteer-monumentet?

F: Varför begravdes statyn av Vagnmakaren?

F: Vad skulle alla skulpturer som hittats med Charioteer i Delphi ha varit en del av?

Sök med bokstav