Charles J. Guiteau (1841–1882) – mördaren av USA:s president James A. Garfield

Charles J. Guiteau (1841–1882) – mannen som mördade president James A. Garfield. En dramatisk berättelse om fanatism, rättsprocess och avrättning som chockade USA.

Författare: Leandro Alegsa

Charles Julius Guiteau (8 september 1841–30 juni 1882) var mannen som mördade USA:s 20:e president James A. Garfield. Guiteau sköt Garfield den 2 juli 1881 på järnvägsstationen i Washington, D.C. och träffade presidenten två gånger i ryggen. Motivet var delvis religiöst: Guiteau sade att Gud hade befallt honom att döda presidenten. Han var också bitter över att han inte fick någon politisk belöning för Garfields valseger 1880 — Guiteau hade skrivit ett tal till stöd för Garfield men aldrig hållit det, och han trodde att hans insats berättigade en offentlig utnämning som han aldrig fick.

Tidigare liv och karriär

Guiteau föddes i Freeport, Illinois och levde ett kringflackande liv. Han arbetade som predikant, skrev litterära alster, höll föredrag och försökte sig även som advokat — dock utan större framgång eller stabilitet. Hans personlighet beskrevs ofta som excentrisk och självöverskattande; historiker och läkare har efteråt diskuterat om han led av psykisk sjukdom, exempelvis paranoid störning eller annan allvarlig psykisk störning.

Skottet och Garfields sjukdom

Efter skottet den 2 juli greps Guiteau omedelbart och erkände snart. President Garfield överlevde initialt attacken men skadades allvarligt; en kula fastnade i hans rygg. Under de efterföljande veckorna förvärrades Garfields tillstånd av infektioner och dålig medicinsk behandling — på den tiden var antiseptiska rutiner ännu inte allmänt införda — och han avled senare den 19 september 1881. Många historiker anser att det var komplikationer och infektioner, inte bara kulan i sig, som ledde till presidentens död.

Rättegång, ansvar och avrättning

Guiteaus rättegång hölls 1881–1882. Han hävdade att han handlat i Guds tjänst och försökte förklara sina handlingar med religiösa och politiska motiv. Försvarsteamet lade fram en rättspsykiatrisk försvarslinje om sinnessjukdom, men juryn fann honom skyldig. Domstolen dömde honom till döden och han avrättades genom hängning i Washington D.C den 30 juni 1882.

Efterspel och betydelse

Att en desillusionerad sökare av politiska ämbeten kunde mörda en sittande president bidrog till en stark opinion för reform av det politiska patronagesystemet (”spoils system”). Detta var en av drivkrafterna bakom den federala reformen av statstjänsten, bland annat genom Pendleton Act 1883, som införde mer meritbaserade rutiner för offentliga tjänster.

Guiteau har därefter ofta lyfts fram i historien både som exempel på en religiöst motiverad ensam gärningsman och som en person med komplexa psykiska problem. Hans fall väckte också debatt om rättspsykiatriska försvar och om hur samhället ska hantera psykisk sjukdom i samband med allvarliga brott.



Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3