Sekretessbelagda uppgifter

Sekretessbelagda uppgifter är känsliga uppgifter som enligt lag eller annan författning endast är tillgängliga för vissa grupper av personer. För att hantera sekretessbelagda handlingar eller få tillgång till sekretessbelagda uppgifter krävs en formell säkerhetsprövning. För att få ett säkerhetsgodkännande krävs en tillfredsställande bakgrundsutredning. Det finns vanligtvis flera olika nivåer av känslighet, med olika krav på säkerhetsprövning. Denna typ av hierarkiskt system för att dela information mellan en grupp människor används nästan av alla nationella regeringar. Att tilldela uppgifter en känslighetsnivå kallas dataklassificering.

Syftet med klassificering är att skydda information från att användas för att skada eller äventyra den nationella säkerheten. Klassificering formaliserar vad som utgör en "statshemlighet" och behandlar olika skyddsnivåer utifrån den förväntade skada som informationen kan orsaka om den hamnar i fel händer.

Vissa icke-statliga organisationer och företag har också sin egen hemliga information, som vanligtvis kallas affärshemligheter.

Ett typiskt sekretessbelagt dokument. Sida 13 i en rapport [1] från USA:s nationella säkerhetsbyrå om incidenten med USS Liberty, som delvis avklassificerades och släpptes till allmänheten i juli 2003. Sidans ursprungliga övergripande klassificering, "top secret", och specialunderrättelsetjänstens kodord "umbra" visas överst och nederst. Klassificeringen av enskilda stycken och referenstitlar visas inom parentes - det finns sex olika nivåer enbart på denna sida. Noteringar med ledarstreck överst och nederst hänvisar till lagstadgade bemyndiganden för att inte avklassificera vissa avsnitt.

Klassificeringsnivåer

Även om klassificeringssystemen varierar från land till land har de flesta nivåer som motsvarar följande brittiska definitioner (från den högsta nivån till den lägsta):

Topphemligt (TS)

Den högsta klassificeringsnivån för material på nationell nivå. Sådant material skulle orsaka "exceptionellt allvarlig skada" på den nationella säkerheten om det blev offentligt tillgängligt.

Hemlig

Sådant material skulle orsaka "allvarlig skada" på den nationella säkerheten om det blev offentligt tillgängligt.

Konfidentiell

Sådant material skulle orsaka "skada" eller vara "skadligt" för den nationella säkerheten om det blev offentligt tillgängligt.

Restricted

Sådant material skulle orsaka "oönskade effekter" om det blev offentligt tillgängligt. Vissa länder har ingen sådan klassificering.

Oklassificerat

Tekniskt sett ingen klassificeringsnivå, men används för myndighetsdokument som inte har någon klassificering som anges ovan. Sådana dokument kan ibland läsas av personer utan säkerhetsklassning.

Beroende på klassificeringsnivån finns det olika regler som styr vilken nivå av behörighet som krävs för att ta del av sådan information och hur den måste lagras, överföras och förstöras. Dessutom begränsas åtkomsten på grundval av "behov av att känna till". Att bara ha en behörighet ger inte automatiskt personen rätt att se allt material som är klassificerat på den nivån eller under den nivån. Personen måste uppvisa ett legitimt "behov av att känna till" utöver den korrekta nivån av säkerhetsprövning.

Frågor och svar

F: Vad är sekretessbelagd information?

S: Sekretessbelagd information är känslig information som enligt lag eller förordning endast är tillgänglig för vissa kategorier av personer.

F: Vad krävs för att hantera sekretessbelagda handlingar eller få tillgång till sekretessbelagda uppgifter?

Svar: Det krävs en formell säkerhetsprövning för att hantera sekretessbelagda handlingar eller få tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

F: Vad innebär förfarandet för säkerhetsprövning?

S: För att få en säkerhetsprövning krävs en tillfredsställande bakgrundsutredning.

F: Finns det olika känslighetsnivåer?

S: Ja, det finns vanligtvis flera olika känslighetsnivåer med olika krav på säkerhetsprövning.

F: Vad är syftet med dataklassificering?

S: Syftet med dataklassificering är att skydda information från att användas för att skada eller äventyra den nationella säkerheten.

F: Varför är klassificering nödvändig?

S: Klassificering formaliserar vad som utgör en "statshemlighet" och behandlar olika skyddsnivåer utifrån den förväntade skada som informationen skulle kunna orsaka om den hamnade i fel händer.

F: Har icke-statliga organisationer och företag också hemlig information?

S: Ja, vissa icke-statliga organisationer och företag har också sin egen hemliga information, som normalt kallas affärshemligheter.