Juridik

Typer av lagstiftning

• I avtalsrätten fastställs regler för avtal om köp och försäljning av varor och tjänster.
• Läkemedelslagstiftningen fastställer regler och riktlinjer för sjukvårdspersonal och anger även patientens egna medicinska rättigheter.

• Läkare-patient-privilegiet skyddar patientens privata samtal med en läkare (doktor), och detta gäller även deras personliga information (t.ex. deras kontaktuppgifter) som delas med medicinsk personal.

• Egendomsrätten anger de rättigheter och skyldigheter som en person har när han eller hon köper, säljer eller hyr bostäder och mark (som kallas fastigheter) och föremål (som kallas personlig egendom).

• Lagstiftning om immateriella rättigheter handlar om de rättigheter som människor har till saker som de skapar, till exempel konst, musik och litteratur. Detta kallas upphovsrätt. Den skyddar också uppfinningar som människor gör, genom en typ av lag som kallas patent. Den omfattar också de rättigheter som människor har till ett företags namn eller ett särskiljande varumärke eller en logotyp. Detta kallas varumärke.

• Trust Law (affärsjuridik) fastställer reglerna för pengar som placeras i en investering, t.ex. pensionsfonder som människor sparar för sin pension. Den omfattar många olika typer av lagstiftning, bland annat förvaltningsrätt och äganderätt.
• Skadeståndsrätten hjälper människor att ställa krav på ersättning (återbetalning) när någon skadar dem eller skadar deras egendom.
• Straffrätten används av regeringen för att hindra människor från att bryta mot lagar och för att straffa dem som bryter mot dem.
• Konstitutionell rätt handlar om regeringens viktiga rättigheter och dess förhållande till folket. Det handlar främst om tolkningen av en konstitution, inklusive saker som maktfördelningen mellan de olika regeringsgrenarna.

• Ett domstolsbeslut är ett officiellt tillkännagivande av en domare som definierar och godkänner genomförandet av vissa åtgärder för en eller flera parter i ett mål.

• Förvaltningsrätten används av vanliga medborgare som vill ifrågasätta regeringsbeslut. Det handlar också om saker som förordningar och hur de administrativa myndigheterna fungerar.
• Internationell rätt används för att fastställa regler för hur länder kan agera på områden som handel, miljö eller militära insatser. Genèvekonventionerna om krigföring och Roerichpakten är exempel på internationell rätt.
• Seder och traditioner är metoder som är allmänt antagna och överenskomna i ett samhälle, men som ofta inte finns i skriftlig form. Seder och traditioner kan tillämpas i domstolar och betraktas ibland som en del av det rättsliga resonemanget i ärenden som avgörs i domstolar. I vissa samhällen och kulturer är eller var all lag sedvänjor och traditioner, men detta är alltmer sällsynt, även om det finns vissa delar av världen där sedvänjor och traditioner fortfarande är bindande eller till och med den dominerande formen av lag, till exempel i stammar eller misslyckade stater.

Typer av lagstiftning

• I avtalsrätten fastställs regler för avtal om köp och försäljning av varor och tjänster.
• Läkemedelslagstiftningen fastställer regler och riktlinjer för sjukvårdspersonal och anger även patientens egna medicinska rättigheter.

• Läkare-patient-privilegiet skyddar patientens privata samtal med en läkare (doktor), och detta gäller även deras personliga information (t.ex. deras kontaktuppgifter) som delas med medicinsk personal.

• Egendomsrätten anger de rättigheter och skyldigheter som en person har när han eller hon köper, säljer eller hyr bostäder och mark (som kallas fastigheter) och föremål (som kallas personlig egendom).

• Lagstiftning om immateriella rättigheter handlar om de rättigheter som människor har till saker som de skapar, till exempel konst, musik och litteratur. Detta kallas upphovsrätt. Den skyddar också uppfinningar som människor gör, genom en typ av lag som kallas patent. Den omfattar också de rättigheter som människor har till ett företags namn eller ett särskiljande varumärke eller en logotyp. Detta kallas varumärke.

• Trust Law (affärsjuridik) fastställer reglerna för pengar som placeras i en investering, t.ex. pensionsfonder som människor sparar för sin pension. Den omfattar många olika typer av lagstiftning, bland annat förvaltningsrätt och äganderätt.
• Skadeståndsrätten hjälper människor att ställa krav på ersättning (återbetalning) när någon skadar dem eller skadar deras egendom.
• Straffrätten används av regeringen för att hindra människor från att bryta mot lagar och för att straffa dem som bryter mot dem.
• Konstitutionell rätt handlar om regeringens viktiga rättigheter och dess förhållande till folket. Det handlar främst om tolkningen av en konstitution, inklusive saker som maktfördelningen mellan de olika regeringsgrenarna.

• Ett domstolsbeslut är ett officiellt tillkännagivande av en domare som definierar och godkänner genomförandet av vissa åtgärder för en eller flera parter i ett mål.

• Förvaltningsrätten används av vanliga medborgare som vill ifrågasätta regeringsbeslut. Det handlar också om saker som förordningar och hur de administrativa myndigheterna fungerar.
• Internationell rätt används för att fastställa regler för hur länder kan agera på områden som handel, miljö eller militära insatser. Genèvekonventionerna om krigföring och Roerichpakten är exempel på internationell rätt.
• Seder och traditioner är metoder som är allmänt antagna och överenskomna i ett samhälle, men som ofta inte finns i skriftlig form. Seder och traditioner kan tillämpas i domstolar och betraktas ibland som en del av det rättsliga resonemanget i ärenden som avgörs i domstolar. I vissa samhällen och kulturer är eller var all lag sedvänjor och traditioner, men detta är alltmer sällsynt, även om det finns vissa delar av världen där sedvänjor och traditioner fortfarande är bindande eller till och med den dominerande formen av lag, till exempel i stammar eller misslyckade stater.

Civilrätt och common law

Civilrätt är det rättssystem som används i de flesta länder i världen idag. Civilrätten bygger på lagstiftning som återfinns i författningar eller lagar som antagits av regeringen. Den sekundära delen av civilrätten är de rättsliga tillvägagångssätt som är en del av sedvänjan. I civilrättsliga regeringar har domare i allmänhet inte mycket makt, och de flesta lagar och rättsliga prejudikat skapas av parlamentsledamöter.

Common law bygger på domares beslut i tidigare rättsfall. Den kommer från England och blev en del av nästan alla länder som en gång tillhörde det brittiska imperiet, utom Malta, Skottland, den amerikanska delstaten Louisiana och den kanadensiska provinsen Quebec. Det är också den dominerande formen av lag i USA, där många lagar som kallas statuter skrivs av kongressen, men många fler rättsliga regler finns från domstolarnas beslut. Common law hade sin början på medeltiden, när kung John tvingades av sina baroner att underteckna ett dokument som kallades Magna Carta.

Civilrätt och common law

Civilrätt är det rättssystem som används i de flesta länder i världen idag. Civilrätten bygger på lagstiftning som återfinns i författningar eller lagar som antagits av regeringen. Den sekundära delen av civilrätten är de rättsliga tillvägagångssätt som är en del av sedvänjan. I civilrättsliga regeringar har domare i allmänhet inte mycket makt, och de flesta lagar och rättsliga prejudikat skapas av parlamentsledamöter.

Common law bygger på domares beslut i tidigare rättsfall. Den kommer från England och blev en del av nästan alla länder som en gång tillhörde det brittiska imperiet, utom Malta, Skottland, den amerikanska delstaten Louisiana och den kanadensiska provinsen Quebec. Det är också den dominerande formen av lag i USA, där många lagar som kallas statuter skrivs av kongressen, men många fler rättsliga regler finns från domstolarnas beslut. Common law hade sin början på medeltiden, när kung John tvingades av sina baroner att underteckna ett dokument som kallades Magna Carta.

Religiös lag

Religiös lag är lag som bygger på religiösa övertygelser eller böcker. Exempel på detta är den judiska Halakha, den islamiska Sharia och den kristna kanoniska rätten.

Fram till 1700-talet var sharialagstiftningen det huvudsakliga rättssystemet i hela den muslimska världen. I vissa muslimska länder som Saudiarabien och Iran bygger hela rättssystemet fortfarande på sharia. Den islamiska lagen kritiseras ofta för att den ofta har hårda straff för brott. En allvarlig kritik är Europadomstolens dom att "sharia är oförenlig med demokratins grundläggande principer".

Det turkiska Refah-partiets shariabaserade "mångfald av rättssystem, grundade på religion" ansågs strida mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Domstolen beslutade att Refahs plan skulle "avskaffa statens roll som garant för individens rättigheter och friheter" och "kränka principen om icke-diskriminering mellan individer när det gäller deras åtnjutande av allmänna friheter, vilket är en av demokratins grundläggande principer".

Religiös lag

Religiös lag är lag som bygger på religiösa övertygelser eller böcker. Exempel på detta är den judiska Halakha, den islamiska Sharia och den kristna kanoniska rätten.

Fram till 1700-talet var sharialagstiftningen det huvudsakliga rättssystemet i hela den muslimska världen. I vissa muslimska länder som Saudiarabien och Iran bygger hela rättssystemet fortfarande på sharia. Den islamiska lagen kritiseras ofta för att den ofta har hårda straff för brott. En allvarlig kritik är Europadomstolens dom att "sharia är oförenlig med demokratins grundläggande principer".

Det turkiska Refah-partiets shariabaserade "mångfald av rättssystem, grundade på religion" ansågs strida mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Domstolen beslutade att Refahs plan skulle "avskaffa statens roll som garant för individens rättigheter och friheter" och "kränka principen om icke-diskriminering mellan individer när det gäller deras åtnjutande av allmänna friheter, vilket är en av demokratins grundläggande principer".

Lagens historia

Rättshistorien har ett nära samband med utvecklingen av mänskliga civilisationer. Den gamla egyptiska lagen utvecklades 3000 f.Kr. År 1760 f.Kr. tog kung Hammurabi den gamla babyloniska lagen och organiserade den och lät den hugga in i sten så att allmänheten kunde se den på marknadsplatsen. Dessa lagar blev kända som Hammurabis lagbok.

Torán från Gamla testamentet är en gammal lagtext. Den skrevs omkring 1280 f.Kr. Den innehåller moraliska regler som de tio budorden, som talar om för människor vilka saker som inte är tillåtna. Ibland försöker människor ändra lagen. Om prostitution till exempel är olaglig försöker de göra den laglig.

Lagens historia

Rättshistorien har ett nära samband med utvecklingen av mänskliga civilisationer. Den gamla egyptiska lagen utvecklades 3000 f.Kr. År 1760 f.Kr. tog kung Hammurabi den gamla babyloniska lagen och organiserade den och lät den hugga in i sten så att allmänheten kunde se den på marknadsplatsen. Dessa lagar blev kända som Hammurabis lagbok.

Torán från Gamla testamentet är en gammal lagtext. Den skrevs omkring 1280 f.Kr. Den innehåller moraliska regler som de tio budorden, som talar om för människor vilka saker som inte är tillåtna. Ibland försöker människor ändra lagen. Om prostitution till exempel är olaglig försöker de göra den laglig.

Lagstiftning

I demokratier väljer folket i ett land vanligtvis personer som kallas politiker för att representera dem i en lagstiftande församling. Exempel på lagstiftande församlingar är parlamenten i London, kongressen i Washington, D.C., förbundsdagen i Berlin, duman i Moskva och nationalförsamlingen i Paris. De flesta lagstiftande församlingar har två kamrar eller hus, ett "underhus" och ett "överhus". För att anta lagstiftning måste en majoritet av parlamentsledamöterna rösta för ett lagförslag i varje kammare. Den lagstiftande församlingen är den gren av regeringen som skriver lagar och röstar om huruvida de ska godkännas.

Lagstiftning

I demokratier väljer folket i ett land vanligtvis personer som kallas politiker för att representera dem i en lagstiftande församling. Exempel på lagstiftande församlingar är parlamenten i London, kongressen i Washington, D.C., förbundsdagen i Berlin, duman i Moskva och nationalförsamlingen i Paris. De flesta lagstiftande församlingar har två kamrar eller hus, ett "underhus" och ett "överhus". För att anta lagstiftning måste en majoritet av parlamentsledamöterna rösta för ett lagförslag i varje kammare. Den lagstiftande församlingen är den gren av regeringen som skriver lagar och röstar om huruvida de ska godkännas.

Domstolsväsendet

Rättsväsendet är en grupp domare som löser människors tvister och avgör om personer som anklagas för brott är skyldiga. I vissa jurisdiktioner finner domaren inte skuld eller oskuld utan instruerar i stället en jury om hur fakta ska tolkas ur ett juridiskt perspektiv, men juryn fastställer fakta på grundval av de bevis som presenteras för dem och finner den anklagade personens skuld eller oskuld. De flesta länder med common law- och civilrättsliga system har ett system med appellationsdomstolar, upp till en högsta instans som Högsta domstolen eller High Court. De högsta domstolarna har vanligtvis befogenhet att upphäva lagar som är grundlagsstridiga (som strider mot konstitutionen).

Domstolsväsendet

Rättsväsendet är en grupp domare som löser människors tvister och avgör om personer som anklagas för brott är skyldiga. I vissa jurisdiktioner finner domaren inte skuld eller oskuld utan instruerar i stället en jury om hur fakta ska tolkas ur ett juridiskt perspektiv, men juryn fastställer fakta på grundval av de bevis som presenteras för dem och finner den anklagade personens skuld eller oskuld. De flesta länder med common law- och civilrättsliga system har ett system med appellationsdomstolar, upp till en högsta instans som Högsta domstolen eller High Court. De högsta domstolarna har vanligtvis befogenhet att upphäva lagar som är grundlagsstridiga (som strider mot konstitutionen).

Verkställande organ (regering) och statschef

Den verkställande makten är den politiska maktens styrande centrum. I de flesta demokratiska länder väljs den verkställande makten bland de personer som sitter i den lagstiftande församlingen. Denna grupp av valda personer kallas kabinett. I Frankrike, USA och Ryssland har den verkställande makten en president som existerar separat från den lagstiftande församlingen.

Den verkställande makten föreslår nya lagar och ingår avtal med andra länder. Dessutom kontrollerar den verkställande makten vanligtvis militären, polisen och byråkratin. Den verkställande makten utser ministrar eller statssekreterare för att kontrollera avdelningar som hälsovårdsdepartementet eller justitiedepartementet.

I många jurisdiktioner deltar statschefen inte i det dagliga styret av jurisdiktionen utan har i stort sett en ceremoniell roll. Detta är fallet i många länder i Samväldet där statschefen, vanligtvis en guvernör, nästan uteslutande agerar "på inrådan" av chefen för den verkställande makten (t.ex. premiärministern, förste ministern eller premiärministern). Statschefens främsta rättsliga roll i dessa länder är att fungera som en kontroll eller balans mot den verkställande makten, eftersom statschefen har den sällan utövade makten att upplösa den lagstiftande församlingen, utlysa val och avsätta ministrar.

Verkställande organ (regering) och statschef

Den verkställande makten är den politiska maktens styrande centrum. I de flesta demokratiska länder väljs den verkställande makten bland de personer som sitter i den lagstiftande församlingen. Denna grupp av valda personer kallas kabinett. I Frankrike, USA och Ryssland har den verkställande makten en president som existerar separat från den lagstiftande församlingen.

Den verkställande makten föreslår nya lagar och ingår avtal med andra länder. Dessutom kontrollerar den verkställande makten vanligtvis militären, polisen och byråkratin. Den verkställande makten utser ministrar eller statssekreterare för att kontrollera avdelningar som hälsovårdsdepartementet eller justitiedepartementet.

I många jurisdiktioner deltar statschefen inte i det dagliga styret av jurisdiktionen utan har i stort sett en ceremoniell roll. Detta är fallet i många länder i Samväldet där statschefen, vanligtvis en guvernör, nästan uteslutande agerar "på inrådan" av chefen för den verkställande makten (t.ex. premiärministern, förste ministern eller premiärministern). Statschefens främsta rättsliga roll i dessa länder är att fungera som en kontroll eller balans mot den verkställande makten, eftersom statschefen har den sällan utövade makten att upplösa den lagstiftande församlingen, utlysa val och avsätta ministrar.

Andra delar av rättssystemet

Polisen upprätthåller strafflagen genom att gripa personer som misstänks bryta mot lagen. Byråkrater är de statliga anställda och statliga organisationer som utför arbete åt staten. Byråkrater arbetar inom ett regelsystem och fattar sina beslut skriftligt.

Advokater är människor som har lärt sig om lagar. Advokater ger människor råd om deras lagliga rättigheter och skyldigheter och företräder människor i domstol. För att bli advokat måste en person fullfölja ett två- eller treårigt universitetsprogram vid en juridisk fakultet och avlägga ett inträdesprov. Advokater arbetar på advokatbyråer, för regeringen, för företag eller på egen hand.

Civilsamhället är de människor och grupper som inte är en del av regeringen och som försöker skydda människor mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och försöker skydda yttrandefriheten och andra individuella rättigheter. Organisationer som ingår i det civila samhället är bland annat politiska partier, debattklubbar, fackföreningar, människorättsorganisationer, tidningar och välgörenhetsorganisationer.

"Företag hör till de organisationer som använder rättssystemet för att främja sina mål. Liksom de andra använder de medel som kampanjdonationer och reklam för att övertyga människor om att de har rätt. Företag bedriver också handel och tillverkar nya saker som bilar, förångare/e-cigaretter och obemannade luftfarkoster (dvs. "drönare") som de gamla lagarna inte är väl rustade för att hantera. Företag använder sig också av en uppsättning regler och bestämmelser för att se till att deras anställda förblir lojala mot dem (vanligtvis presenterade i ett juridiskt kontrakt), och att all olydnad mot dessa regler anses ociviliserad och därför ges skäl till omedelbar uppsägning.

Andra delar av rättssystemet

Polisen upprätthåller strafflagen genom att gripa personer som misstänks bryta mot lagen. Byråkrater är de statliga anställda och statliga organisationer som utför arbete åt staten. Byråkrater arbetar inom ett regelsystem och fattar sina beslut skriftligt.

Advokater är människor som har lärt sig om lagar. Advokater ger människor råd om deras lagliga rättigheter och skyldigheter och företräder människor i domstol. För att bli advokat måste en person slutföra ett två- eller treårigt universitetsprogram vid en juridisk fakultet och avlägga ett inträdesprov. Advokater arbetar på advokatbyråer, för regeringen, för företag eller på egen hand.

Civilsamhället är de människor och grupper som inte är en del av regeringen och som försöker skydda människor mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och försöker skydda yttrandefriheten och andra individuella rättigheter. Organisationer som ingår i det civila samhället är bland annat politiska partier, debattklubbar, fackföreningar, människorättsorganisationer, tidningar och välgörenhetsorganisationer.

"Företag hör till de organisationer som använder rättssystemet för att främja sina mål. Liksom de andra använder de medel som kampanjdonationer och reklam för att övertyga människor om att de har rätt. Företag bedriver också handel och tillverkar nya saker som bilar, förångare/e-cigaretter och obemannade luftfarkoster (dvs. "drönare") som de gamla lagarna inte är väl rustade för att hantera. Företag använder sig också av en uppsättning regler och bestämmelser för att se till att deras anställda förblir lojala mot dem (vanligtvis presenterade i ett juridiskt kontrakt), och att all olydnad mot dessa regler anses ociviliserad och därför ges skäl till omedelbar uppsägning.

Relaterade sidor

• Konstitutionen
• Etik
• Rättsliga rättigheter
• Parlamentet
• Fysisk lag
• Politisk ekonomi

Relaterade sidor

• Konstitutionen
• Etik
• Rättsliga rättigheter
• Parlamentet
• Fysisk lag
• Politisk ekonomi