Kommunistpartiet på Kuba (PCC) – historia, ideologi och ledning
Djupgående genomgång av Kubas Kommunistparti (PCC): historia, marxist-leninistisk ideologi, ledarskap och partiets konstitutionella roll — från Fidel till Raúl Castro.
Samordnar: 20°59′27.7″N 77°25′41.5″W / 20.991028°N 77.428194°W / 20.991028; -77.428194
Kubas kommunistparti är det styrande politiska partiet på Kuba. Det är ett marxist-leninistiskt kommunistparti. I den kubanska konstitutionen beskrivs partiets roll som "samhällets och statens ledande kraft". Från april 2011 till april 2021 var centralkommitténs förste sekreterare Raúl Castro, yngre bror till den tidigare förste sekreteraren Fidel Castro, som avled den 25 november 2016. Andra sekreterare har varit José Ramón Machado Ventura.
Historia
Partiet grundades formellt den 3 oktober 1965 som Partido Comunista de Cuba (PCC). Det skapades genom en sammanslagning och omorganisation av revolutionära grupper som hade samarbetat efter revolutionen 1959 – bland annat 26 juli-rörelsen och tidigare kommunistiska organisationer. Under 1960-talet konsoliderades makten kring Fidel Castro och partiet etablerade sig som landets enda tillåtna politiska organisation, med ambitionen att genomföra en socialistisk omvandling av samhälle och ekonomi.
Under kalla kriget hade partiet nära band till Sovjetunionen, vilket formade Kubas ekonomiska och säkerhetspolitiska inriktning. Efter Sovjetunionens fall anpassade PCC i olika omgångar sin politik för att möta ekonomiska svårigheter; särskilda reformer och öppningar för begränsad privat verksamhet och utländska investeringar infördes i flera etapper, särskilt under Raúl Castros ledarskap från 2008 och efter partiets sjätte kongress 2011.
Ideologi och mål
PCC definieras officiellt som ett marxist-leninistiskt parti och ser sig som "samhällets och statens ledande kraft". Partiets officiella mål är att bygga ett socialistiskt samhälle med målet att slutligen uppnå kommunism. I praktiken har partiet styrt ekonomin genom statligt ägande och central planering, även om det från 1990-talet och särskilt under 2010‑talet genomförts gradvisa reformer för att tillåta fler marknadsliknande inslag, privat företagande i vissa sektorer och ökad decentralisering av ekonomi och administration.
Organisation och ledning
Partiets högsta organ är partikongressen, som normalt hålls med flera års mellanrum. Kongressen väljer centralkommittén, som i sin tur utser politbyrån (Politburo) och sekretariatet. Den formella toppositionen är Förste sekreterare (First Secretary) i centralkommittén, vilken är partiets ledare och inflytelserika röst i statsstyrningen.
- Partikongressen: behandlar politik, riktlinjer och större reformer.
- Centralkommittén: ansvarar för partiets dagliga arbete mellan kongresserna.
- Politbyrån: en mindre krets av ledande företrädare som fattar snabba beslut och leder viktiga politiska områden.
- Sekretariatet: hanterar partiets organisatoriska frågor.
Partiet har hundratusentals medlemmar spridda över hela landet och ett omfattande nätverk av massorganisationer, fackförbund och lokala celler som bidrar till att implementera partiets politik på regional och lokal nivå.
Roll i staten och samhället
I Kubas politiska system är PCC formellt garanten för statens ideologiska och politiska riktning. Partiet formulerar övergripande policy och prioriteringar som sedan genomförs av statliga institutioner. Den kubanska konstitutionen fastslår partiets ledande roll, och även den nya konstitutionen från 2019 bekräftade partiets centrala ställning samtidigt som vissa nya ekonomiska och administrativa ramar introducerades.
Samtidigt har partiet försökt balansera bevarandet av sina socialistiska mål med behovet av ekonomiska reformer, särskilt efter ekonomiska kriser och i mötet med globala förändringar. Reformernas omfattning och hastighet är ett återkommande tema vid partiets kongresser och interna debatter.
Ledarskapsövergång och nutida utveckling
En viktig förändring inträffade vid PCC:s åttonde kongress i april 2021 då Miguel Díaz-Canel valdes till Förste sekreterare, efter Raúl Castros avträdande som partiledare. Detta markerade en formell generationsväxling inom partiets toppskikt, även om äldre generationers revolutionära ledare fortsatt har stor symbolisk tyngd i politiken.
Kritik och internationella relationer
PCC och dess enpartisystem kritiseras ofta av människorättsorganisationer och oppositionsgrupper för begränsningar av politisk pluralism, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Internationellt har partiet historiskt haft nära relationer med socialistiska och anti-imperialistiska rörelser, och behåller idag diplomatiska och ekonomiska band till bland annat Ryssland, Kina och flera latinamerikanska regeringar och block (till exempel ALBA).
Samtidigt har partiet mött kritik för hanteringen av ekonomiska svårigheter, migration och bristande politiska reformer. Partiets ledning framhåller ofta behovet av stabilitet och social rättvisa som skäl för den politiska linjen.
Sammanfattning
Kubas kommunistparti är både en historisk och samtida central aktör i landets politik. Som marxist-leninistiskt parti har det format Kubas statliga institutioner, ekonomi och utrikespolitik sedan 1960-talet. De senaste decennierna har partiet balanserat mellan att bevara sina grundläggande ideologiska mål och att genomföra pragmatiska reformer för att möta nya ekonomiska och sociala utmaningar. Ledarskapsövergången till Miguel Díaz-Canel 2021 markerar en betydelsefull förändring, men partiets ställning som "samhällets och statens ledande kraft" kvarstår enligt konstitutionen.
Historia
På Kuba fanns ett antal kommunistiska och anarkistiska organisationer redan under republikens första tid. Kubas ursprungliga "internationaliserade" kommunistparti bildades på 1920-talet. År 1944 bytte det namn till Socialistiska folkpartiet av valtekniska skäl. I juli 1961, två år efter det framgångsrika störtandet av Fulgencio Batista och bildandet av en revolutionär regering, bildades de integrerade revolutionära organisationerna (ORI). Det var en sammanslagning av:
- Fidel Castros 26 juli-rörelse
- Det socialistiska folkpartiet under ledning av Blas Roca
- Den studentbaserade revolutionära styrelsen under ledning av Faure Chomón
Den 26 mars 1962 blev ORI Kubas socialistiska revolutions förenade parti (PURSC), som blev Kubas kommunistiska parti den 3 oktober 1965. I artikel 5 i Kubas konstitution från 1976 erkänns kommunistpartiet som "samhällets och statens överordnade styrande kraft, som organiserar och orienterar de gemensamma ansträngningarna mot de höga målen att bygga upp socialismen och avancera mot ett kommunistiskt samhälle". Alla partier, inklusive kommunistpartiet, är förbjudna att göra reklam för sina organisationer.
Under de första femton åren av sin existens var kommunistpartiet nästan helt inaktivt utanför politbyrån. Den 100 personer starka centralkommittén sammanträdde sällan och den första regelrätta partikongressen hölls tio år efter grundandet. År 1969 hade partiet endast 55 000 medlemmar (0,7 % av befolkningen), vilket gjorde PCC till det minsta styrande kommunistpartiet i världen. Vid den första partikongressen 1975 hade partiet vuxit till drygt tvåhundratusen medlemmar. År 1980 hade partiet vuxit till över 430 000 medlemmar och 1985 hade det vuxit ytterligare till 520 000 medlemmar.
Centrala kommittén
Partiets ledande organ var politbyrån och sekretariatet fram till 1991. År 1991 slogs de två organen samman till en utvidgad politbyrå med över tjugo medlemmar. Sekretariatet återinfördes dock 2002. Det finns också en centralkommitté som sammanträder mellan partikongresserna. Vid den femte kongressen minskades centralkommitténs storlek till 150 ledamöter från tidigare 225. Fidel Castro var partiets förste sekreterare (eller ledare) sedan partiet bildades medan Raúl Castro var partiets andre sekreterare. När Fidel Castro 2008 avgick från partiet och den kubanska regeringen blev Raúl Castro förste sekreterare.
Politbyrån
Den sjunde politbyrån i Kubas kommunistiska partis centralkommitté valdes av centralkommittén den 19 april 2016 efter den sjunde kongressen.
| Rang | Namn | Medlem sedan | Varaktighet | Partiets ståndpunkt(er) | Statlig ställning |
| 1 | Raúl Castro Ruz | 3 oktober 1965 | 54 år, 233 dagar |
|
|
| 2 | José Ramón Machado Ventura | 3 oktober 1965 | 54 år, 233 dagar |
|
|
| 5 | Miguel Díaz-Canel | 10 oktober 1997 | 22 år, 226 dagar |
| |
| 4 | Esteban Lazo Hernandez | 7 februari 1986 | 33 år, 326 dagar |
| |
| 3 | Ramiro Valdés Menéndez | 3 oktober 1965 | 54 år, 233 dagar |
| |
| 6 | Leopoldo Cintra Frías | 14 oktober 1991 | 28 år, 222 dagar |
| |
| 7 | Alvaro Lopez Miera | 10 oktober 1997 | 22 år, 226 dagar |
| |
| 8 | Ramón Espinosa Martín | 10 oktober 1997 | 22 år, 226 dagar |
| |
| 9 | Lázara Mercedes López Acea | 19 april 2011 | 9 år, 34 dagar |
|
|
| 10 | Salvador Valdés Mesa | 10 oktober 1997 | 22 år, 226 dagar |
| |
| 11 | Marino Alberto Murillo Jorge | 19 april 2011 | 9 år, 34 dagar |
| |
| 12 | Bruno Rodríguez Parrilla | 11 december 2012 | 7 år, 163 dagar |
| |
| 13 | Ulises Guilarte de Nacimiento | 19 april 2016 | 4 år, 34 dagar |
| |
| 14 | Roberto Morales Ojeda | 19 april 2016 | 4 år, 34 dagar |
| |
| 15 | Teresa Amarelle Boué | 19 april 2016 | 4 år, 34 dagar |
| |
| 16 | Miriam Nicado García | 19 april 2016 | 4 år, 34 dagar |
| |
| 17 | Marta Ayala Ávila | 19 april 2016 | 4 år, 34 dagar |
|
Partiets högkvarter
Ungdom
Kubas kommunistparti har en ungdomsavdelning, Ungdomskommunistförbundet (Unión de Jóvenes Comunistas, UJC), som är en medlemsorganisation i Världsfederationen för demokratisk ungdom. Partiet har också en barngrupp, José Martí Pioneer Organization.
Ideologi
Jämfört med andra styrande kommunistpartier håller Kubas kommunistparti striktare fast vid marxismen-leninismens tradition och den traditionella sovjetiska modellen.
Valhistoria
Folkmaktens nationalförsamling
| Valår | Antal röster | Procentuell andel av rösterna | Antal platser | |
| 1976 | Väljs av ledamöterna i de kommunala församlingarna. | 489 / 489 | ||
| 1981 | Väljs av ledamöterna i de kommunala församlingarna. | 499 / 499 | ||
| 1993 | Fullständig lista | 6,939,894 | 95.1% | 589 / 589 |
| Selektiv röstning | 360,735 | 4.9% | ||
| 1998 | Fullständig lista | 7,533,222 | 100% | 601 / 601 |
| Selektiv röstning | ||||
| 2008 | Fullständig lista | 7,125,752 | 91% | 614 / 614 |
| Selektiv röstning | 713,606 | 9% | ||
| 2013 | Fullständig lista | 6,031,215 | 81.30% | 612 / 612 |
| Selektiv röstning | 1,387,307 | 18.70% | ||
| 2018 | Fullständig lista | 5,620,713 | 80.44% | 605 / 605 |
| Selektiv röstning | 1,366,328 | 19.56% | ||
Frågor och svar
F: Vilka är de koordinater som anges i texten?
S: De koordinater som anges i texten är 20°59′27.7″N 77°25′41.5″W.
F: Vad är Kubas kommunistparti?
S: Kubas kommunistparti är det styrande politiska partiet på Kuba.
F: Vilken är Kubas kommunistiska partis politiska ideologi?
Svar: Kubas kommunistparti är ett marxist-leninistiskt kommunistparti.
F: Vilken roll spelar Kubas kommunistparti enligt den kubanska konstitutionen?
S: Enligt den kubanska konstitutionen är Kubas kommunistpartis roll att vara "samhällets och statens ledande kraft".
Fråga: Vem är den nuvarande förste sekreteraren i Kubas kommunistiska partis centralkommitté?
Svar: Den nuvarande förste sekreteraren i Kubas kommunistiska partis centralkommitté är Miguel Díaz-Canel.
Fråga: Vem är den nuvarande andre sekreteraren i Kubas kommunistiska partis centralkommitté?
S: Den nuvarande andre sekreteraren i Kubas kommunistiska partis centralkommitté är José Ramón Machado Ventura.
Fråga: När blev Miguel Diaz-Canel förste sekreterare i Kubas kommunistiska partis centralkommitté?
Svar: Miguel Diaz-Canel blev förste sekreterare i Kubas kommunistiska partis centralkommitté i april 2021.
Sök