Kommunism – definition, idéer, mål och nutida exempel

Historia

År 1848 skrev Karl H. Marx och Friedrich Engels Kommunistiska manifestet. Det var en kort bok med kommunismens grundläggande idéer. De flesta socialister och kommunister idag använder fortfarande denna bok för att förstå politik och ekonomi. Många icke-kommunister läser den också, även om de inte håller med om allt som står i den.

Karl Marx sade att för att samhället skulle kunna övergå till ett kommunistiskt levnadssätt måste det finnas en förändringsperiod. Under denna period skulle arbetarna styra samhället. Marx var mycket intresserad av erfarenheterna från Pariskommunen 1870, då arbetarna i Paris styrde staden efter att den franska armén hade besegrats av den preussiska armén. Han ansåg att denna praktiska erfarenhet var viktigare än de olika radikala gruppernas teoretiska åsikter.

Många grupper och individer gillade Marx' idéer. I början av 1900-talet fanns det en världsomspännande socialistisk rörelse som kallades socialdemokrati. Den påverkades av Marx idéer. De menade att arbetarna i olika länder hade mer gemensamt med varandra än vad arbetarna hade gemensamt med bossarna i sina egna länder. År 1917 ledde Vladimir Lenin och Leon Trotskij en rysk grupp som kallades bolsjevikerna i oktoberrevolutionen. De gjorde sig av med Rysslands tillfälliga regering, som hade bildats efter februarirevolutionen mot tsaren (kejsaren). De upprättade Unionen av socialistiska sovjetrepubliker, även kallad Sovjetunionen eller USSR.

Sovjetunionen var det första land som hävdade att det hade upprättat en arbetarstat. I verkligheten blev landet aldrig kommunistiskt på det sätt som Marx och Engels beskrev.

Under 1900-talet försökte många människor skapa arbetarstater. I slutet av 1940-talet genomförde Kina också en revolution och skapade en ny regering med Mao Zedong som ledare. På 1950-talet genomförde ön Kuba en revolution och skapade en ny regering med Fidel Castro som ledare. En gång i tiden fanns det många sådana länder och det verkade som om kommunismen skulle vinna. Men de kommunistiska partiernas regeringar använde sig inte av demokrati i sina regeringar, vilket är en mycket viktig del av socialismen och kommunismen. På grund av detta blev regeringarna separerade från folket, vilket försvårade kommunismen. Detta ledde också till meningsskiljaktigheter och splittring mellan länderna.

På 1960-talet hade en tredjedel av världen störtat kapitalismen och försökte bygga upp kommunismen. De flesta av dessa länder följde Sovjetunionens modell. Några följde Kinas modell. De andra två tredjedelarna av världen levde fortfarande i kapitalismen, och detta ledde till en världsomspännande klyfta mellan kapitalistiska länder och kommunistiska länder. Detta kallades "det kalla kriget" eftersom det inte utkämpades med vapen eller arméer utan med konkurrerande idéer. Detta kunde dock ha utvecklats till ett stort krig. Under 1980-talet tävlade USA och Sovjetunionen om att ha den största armén och att ha de farligaste vapnen. Detta kallades för "kapprustningen". President Ronald Reagan kallade kommunistländer som Sovjetunionen för "det onda imperiet" eftersom han inte gillade kommunismen.

Sedan 1989, då Berlinmuren revs, har de flesta länder som tidigare var kommunistiska återgått till kapitalism. Kommunismen har nu mycket mindre inflytande i världen. År 1991 splittrades Sovjetunionen. Omkring en femtedel av världens befolkning lever dock fortfarande i stater som kontrolleras av ett kommunistparti. De flesta av dessa människor finns i Kina. De andra länderna är bland annat Kuba, Vietnam, Laos och Nordkorea. Det finns också kommunistiska rörelser i Latinamerika och Sydafrika.

Tvister

Många människor har skrivit sina egna idéer om kommunismen. Vladimir Lenin från Ryssland ansåg att det måste finnas en grupp hårt arbetande revolutionärer (som kallas förtrupp) som kan leda en socialistisk revolution över hela världen och skapa ett kommunistiskt samhälle överallt. Leon Trotskij, också han från Ryssland, hävdade att socialismen måste vara internationell och att det inte var viktigt att få den att ske först i Ryssland. Han gillade inte heller Josef Stalin, som blev ledare för Sovjetunionen efter Lenins död 1924. Trotskij tvingades lämna Sovjetunionen av Stalin 1928 och dödades sedan 1940. Detta skrämde många människor, och många kommunister diskuterade om detta var rätt och vems idéer man borde följa.

Kinas Mao Zedong trodde att andra klasser skulle vara viktiga för revolutionen i Kina och andra utvecklingsländer eftersom arbetarklasserna i dessa länder var små. Maos idéer om kommunism brukar kallas maoism eller Mao Zedong-tänkandet. Efter Stalins död 1953 såg Mao sig själv som ledare för den globala kommunismen fram till sin död 1976. I dag styrs den kinesiska regeringen fortfarande av kommunistpartiet, men de har faktiskt vad som kallas blandekonomi. De har lånat många saker från kapitalismen. Regeringen i Kina i dag följer inte maoismen. Några få revolutionärer i andra länder som Indien och Nepal gillar dock fortfarande hans idéer och försöker använda dem i sina egna länder.

Användning av termen

Ordet "kommunism" är inte en särskilt specifik beskrivning av politiska vänsterorganisationer. Många politiska partier som kallar sig "kommunistiska" kan faktiskt vara mer reformistiska (stödjer reformer och långsamma förändringar i stället för revolution) än vissa partier som kallar sig "socialister". Många kommunistiska partier i Latinamerika har förlorat många medlemmar eftersom dessa partier gör andra saker än vad de lovat när de väl kommit till makten. I Chile, mellan 1970-1973, under den vänsterorienterade koalitionen (grupper av partier) för folklig enhet, som leddes av Salvador Allende, stod Chiles kommunistparti till höger om Chiles socialistparti. Det betyder att det var mer reformistiskt än det socialistiska partiet.

Många kommunistpartier kommer att använda sig av en reformistisk strategi. De säger att arbetarklassens folk inte är tillräckligt organiserade för att göra stora förändringar i sina samhällen. De för fram kandidater som kommer att väljas demokratiskt. När kommunister väl blir invalda i parlamentet eller senaten kommer de att kämpa för arbetarklassen. Detta kommer att göra det möjligt för arbetarklassen att förändra sitt kapitalistiska samhälle till ett socialistiskt samhälle.

Symboler och kultur

Den röda färgen är en symbol för kommunismen i hela världen. En röd femuddig stjärna står ibland också för kommunism. Hammaren och sickeln är en välkänd symbol för kommunismen. Den fanns på många kommunistiska länders flaggor (se överst i artikeln). Vissa kommunister använder också gärna bilder på kända kommunister från historien, som Marx, Lenin och Mao Zedong, som symboler för hela kommunismens filosofi.

En sång som heter The Internationale var kommunismens internationella sång. Den har samma musik överallt, men orden till sången är översatta till många språk. Den ryska versionen var Sovjetunionens nationalsång från 1922 till 1944.

Sikten i Sovjetunionens flagga visar arbetarnas kamp. Hammaren i flaggan representerar arbetarnas kamp. Båda korsningen visar att de stöder varandra.

Det finns också en speciell typ av konst och arkitektur som finns i många kommunistiska och före detta kommunistiska länder. Målningar i stil med socialistisk realism är ofta gjorda för propaganda för att visa en perfekt version av ett lands folk och politiska ledare. Konst som görs i socialistisk realism-stil, såsom pjäser, filmer, romaner och målningar visar hårt arbetande, lyckliga och välnärda fabriksarbetare och bönder. Filmer, pjäser och romaner i denna stil berättar ofta historier om arbetare eller soldater som offrar sig för sitt lands bästa. Målningar visar ofta heroiska porträtt av ledaren eller landskap som visar enorma vetefält. Stalinistisk arkitektur skulle representera statens och dess politiska ledares makt och ära. Vissa icke-kommunister tycker också om den här typen av konst.

Noterbara personer

• Fidel Castro
• Nicolae Ceauşescu
• Michail Gorbatjov
• Che Guevara
• Erich Honecker
• Vladimir Lenin
• Karl Marx
• Friedrich Engels
• Josef Stalin
• Ho Chi Minh
• Mao Tse-Tung
• Leon Trotskij
• Josip Broz Tito
• Kim Jong Un
• Deng Xiaoping

Relaterade sidor

• Antikapitalism
• Karl Marx
• Marxismen
• Trotskism
• Kapitalism
• Socialism