En elastisk kollision är när två föremål kolliderar och studsar tillbaka med liten eller ingen deformation. Två gummibollar som studsar mot varandra är till exempel elastiska. Två bilar som kolliderar med varandra skulle vara oelastiska, eftersom bilarna krossas och inte studsar tillbaka. Vid en perfekt elastisk kollision (det enklaste fallet) förloras ingen rörelseenergi, och därför är de två föremålens rörelseenergi efter kollisionen lika stor som deras totala rörelseenergi före kollisionen. Elastiska kollisioner förekommer endast om det inte sker någon nettoomvandling av rörelseenergi till andra former (värme, ljud). Den andra regeln att komma ihåg när man arbetar med elastiska kollisioner är att rörelsemängden bevaras.
Vad som kännetecknar en elastisk kollision
- Energi: Den totala kinetiska energin (summan av 1/2 m v^2 för alla objekt) är densamma före och efter kollisionen i en perfekt elastisk kollision.
- Rörelsemängd: Den totala rörelsemängden (p = m v) för systemet är alltid bevarad om systemet är isolerat, oavsett om kollisionen är elastisk eller inelastisk.
- Ingen nettoomvandling: Ingen (eller försumbar) rörelseenergi omvandlas till värme, plastisk deformation eller ljud.
- Praktik: I verkligheten är perfekt elastiska kollisioner idealiseringar. Exempel på nästan elastiska kollisioner är kollisioner mellan atomära eller molekylära partiklar i en ideal gas och grovt sett biljardkulor. Bilar är i allmänhet starkt oelastiska.
Enkeldimensionella samband (två kroppar)
För två kroppar i en rak linje (1D) med massorna m1 och m2 och begynnelsehastigheterna v1 och v2 (före kollision) gäller bevarandet av rörelsemängd och kinetisk energi. Lösningen ger uttrycken för hastigheterna efter kollision, v1' och v2':
v1' = ((m1 - m2)/(m1 + m2)) * v1 + ((2 m2)/(m1 + m2)) * v2
v2' = ((2 m1)/(m1 + m2)) * v1 + ((m2 - m1)/(m1 + m2)) * v2
En användbar egenskap i 1D-elastiska kollisioner är att den relativa hastigheten byter tecken: (v1 - v2) = - (v1' - v2').
Specialfall och tolkningar
- Om massorna är lika (m1 = m2) och en kropp träffar en stillastående kropp, byter de helt enkelt hastigheter — den rörliga kroppen stannar och den andra får dess hastighet.
- Om m2 >> m1 (t.ex. en liten boll mot en tung vägg) blir v1' ≈ -v1 — den lilla kroppen studsar tillbaka med nästan samma hastighet i motsatt riktning.
- I centrum‑av‑massa‑systemet (CM‑ramen) bevaras energin genom att hastigheternas storlekar för varje partikel är oförändrade men deras riktningar växlar (i 1D: teckenändring).
Exempel
Ta m1 = 1 kg, v1 = 2 m/s, m2 = 2 kg, v2 = 0 m/s (m2 stillastående). Använd uttrycken ovan:
v1' = ((1 - 2)/(1 + 2)) * 2 + ((2*2)/(1 + 2)) * 0 = (-1/3)*2 = -2/3 m/s
v2' = ((2*1)/(1 + 2)) * 2 + ((2 - 1)/(1 + 2)) * 0 = (2/3)*2 = 4/3 m/s
Kontroll av kinetisk energi: initialt 1/2*1*2^2 = 2, slutligt (1/2*1*(2/3)^2) + (1/2*2*(4/3)^2) ≈ 2 — energin är bevarad (avrundningseffekter undantagna).
Tillämpningar och begränsningar
- Fysik på mikroskala: kollisioner mellan molekyler i en ideal gas antas ofta vara elastiska, vilket förenklar termodynamiska beräkningar.
- Tekniska exempel: bollspel (t.ex. biljard) och vissa laboratoriekollisioner kan närma sig elastiska beteenden.
- Begränsningar: vid verkliga kollisioner går alltid en del energi åt till värme, ljud eller deformation — därför är perfekt elasticitet en approximation.
Sammanfattningsvis är en elastisk kollision en kollision där kinetisk energi och rörelsemängd bevaras i det isolerade systemet. De matematiska uttrycken för två kroppars hastigheter efter en 1D-kollision ger konkreta resultat och många intuitiva gränser (lika massor, tunga mål osv.) som hjälper till att förstå mer komplexa kollisioner i flera dimensioner.

