Elfenbensrockor (Torpediniformes) – elektriska rockor, egenskaper & arter

Elfenbensrockor: upptäck elektriska rockors egenskaper, arter, livsmiljö och kraftiga stötar — fakta om 69 arter, beteende och djupgående anpassningar.

Författare: Leandro Alegsa

Elfenbensfiskarna är en grupp rockor, tillplattade broskfiskar med förstorade bröstfenor. De tillhör ordningen Torpediniformes. Dessa fiskar kallas ofta elektriska rockor eller torpedrockor och förekommer i flera släkten, bland annat Torpedo, Narcine och Narke.

De kan ge upphov till en elektrisk urladdning, som kan vara så liten som 8 volt och upp till 220 volt beroende på art. Det finns 69 arter i flera olika grupper inom ordningen. Spänningsnivån är bara en del av bilden — också strömstyrka och pulsmönster avgör hur kraftig en chock känns och hur effektiv den är mot byte eller fiender.

Elektriska organ och hur de fungerar

Dessa rockor har batteriliknande elektriska organ på båda sidor av huvudet, som består av staplade elektrocyter — ombildade muskelceller som kan generera elektriska potentialer. Organen är ordnade i serier och paralleller för att skapa både hög spänning och tillräcklig ström. Urladdningen kan vara allt från korta stötar till flera pulser i följd. De använder denna chock för att bedöva sina byten och för sitt eget självförsvar.

Utbredning och habitat

Elfenbensrockor finns från grunda kustvatten ner till minst 1 000 meters djup. Majoriteten lever på eller nära botten (benthiska) i sand, lera eller bland stenrev. Vissa arter föredrar grunda, varma kustområden medan andra lever på djupare, kallare vatten. De är ofta nattaktiva och gömmer sig under bottenmaterial under dagen.

Utseende och rörelsemönster

De är tröga och rör sig långsamt och driver sig själva framåt med stjärten i stället för att använda sina skivformade kroppar, vilket andra rockor gör. Kroppsformen är oftast rund eller sköldliknande med relativt kort stjärt. Färgerna går vanligen i sandfärger som kamouflerar dem mot botten.

Föda och beteende

Elfenbensrockornas föda består främst av ryggradslösa djur (som kräftdjur och blötdjur) och småfiskar. De är ambush-rovdjur: de ligger och väntar på bytet under sand eller annat underlag och använder sin elektricitet för att bedöva och fånga det. Efter att bytet bedövats griper de det med munnen och sväljer det hela eller krossar skal med tänderna.

Fortplantning

Många elektriska rockor är vivipara (föder levande ungar). Kullstorlekar varierar beroende på art, från bara några få ungar till större kullar hos vissa arter. Ungarna föds redan relativt väl utvecklade och kan ofta försvara sig själva och jaga små byten kort efter födseln.

Relationen till människor och bevarande

  • Säkerhet: Ett elektriskt utfall kan vara smärtsamt och överraska badande människor, men dödliga incidenter är mycket sällsynta. Effektens upplevda styrka beror på art, storlek och var på kroppen stöten träffar.
  • Historik: Elektriska rockor har uppmärksammats sedan antiken för sina stötar och användes förr i folkmedicinska sammanhang för att lindra smärta. De var också viktiga i tidiga studier av biologisk elektricitet.
  • Hot och bevarande: Flera arter påverkas negativt av bifångst i trål- och notfiske, habitatförlust och bottentrålning. För många arter saknas tillräcklig kunskap för att bedöma beståndens status ordentligt, och några arter finns med på IUCN:s rödlista med olika bevarandestatus.

Sammanfattningsvis är elfenbensrockor specialiserade, elektriska bottenlevande rovdjur med fascinerande anpassningar för att bedöva byte och försvara sig. De spelar en roll i marina ekosystem men är känsliga för mänsklig påverkan, vilket gör fortsatt forskning och skydd viktig.

Klassificering

De elektriska strålarna anses vara monofyletiska, även om gruppen i detalj har klassificerats på flera olika sätt. Detta är ett sätt att klassificera ordningen.

  • Familjen Narcinidae (numbfishes)
    • Underfamilj Narcininae
    • Underfamilj Narkinae (sömnrocka)
  • Familjen Torpedinidae (torpedorockor)
    • Underfamilj Hypninae (kistrocka)
    • Underfamilj Torpedininae

Ordet torpedo kommer från ett släkte av elfenbensrocka i underfamiljen Torpedininae, nämligen Torpedo, som i sin tur kommer från latinets "torpere" (vara stel eller stel).

Relaterade sidor

  • Elektrisk fisk

Frågor och svar

F: Vad är elektriska strålar?


S: Elfiskar är en grupp av platta broskfiskar med förstorade bröstfenor som kan producera en elektrisk urladdning.

F: Hur många arter av elektriska rockor finns det?


S: Det finns 69 arter av elfiskar i fyra underfamiljer.

F: Hur producerar rockor en elektrisk urladdning?


Svar: Råttor har batteriliknande elektriska organ på båda sidorna av huvudet, som kan ge en kraftig elektrisk stöt.

F: Varför ger rockor en elektrisk stöt?


S: Elrocka använder sin elektriska stöt för att bedöva sitt byte och för sitt eget självförsvar.

F: Vilket djupområde har elektriska rockor?


S: Elrocka finns från grunda kustvatten ner till minst 1 000 meters djup.

F: Hur rör sig elstora rockor?


Svar: Elrocka är trög och rör sig långsamt och driver sig fram med sin svans i stället för att använda sin skivformade kropp, som andra rockor gör.

F: Vad äter elfiskar?


S: Rödhajar livnär sig på ryggradslösa djur och småfiskar. De ligger och väntar på bytet under sand eller annat underlag och använder sin elektricitet för att bedöva och fånga det.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3