Ett extranummer är ett extra stycke som spelas i slutet av en föreställning. Det finns inte med i programmet, även om artisten kan ha planerat det i hemlighet. En artist spelar ett extranummer om publiken klappar mycket. Ibland ropar publiken "extranummer!" när de vill ha ett extranummer. Ordet "encore" är det franska ordet för "igen".

Vad är ett extranummer i praktiken?

Ett extranummer är vanligtvis ett kort stycke. Ofta är det ett snabbt stycke för att avsluta föreställningen på ett lyckligt sätt, men om en musiker just har spelat ett mycket energiskt och högt stycke kan extranumret vara ett lugnt stycke. En konsert som ges av en soloartist eller en liten grupp artister avslutas oftare med ett extranummer än en konsert med en orkester, men mycket beror på traditionen i olika länder.

Varför händer extranummer?

  • Publikens entusiasm: Långvarigt jubel, stående ovationer eller högljudda rop kan få artisten att gå ut och spela mer.
  • Konstnärlig avslutning: Artisten kan vilja ge en extra låt som inte passade in i huvudprogrammet men som känns som en naturlig avslutning.
  • Scennärvaro och kommunikation: Ett extranummer skapar ofta en sista kontakt mellan artist och publik och kan ge ett minnesvärt avslut på konserten.
  • Planerat inslag: I många fall är extranumret förberett och ingår i showens dramaturgi, även om det inte står i det tryckta programmet.

Planerat eller spontant?

Ett extranummer kan vara antingen spontant eller förutbestämt. Vid större produktioner och turnéer finns ofta ett eller flera planerade extranummer som ingår i setlistan, men artisten kan välja om hen ska framföra dem beroende på publikens respons. I mindre sammanhang, särskilt klubbar eller mindre scener, kan extranumret kännas mer spontant och uppstå som en reaktion på publiken.

Skillnad mellan extranummer och ridå-/hyllningsrunda

Det är viktigt att skilja mellan extranummer och en ridå-/hyllningsrunda (curtain call). En hyllningsrunda sker när artisten eller orkestern redan är klar och kommer tillbaka på scenen för att ta emot applåder tillsammans med övriga medverkande; det behöver inte innebära att ny musik spelas. Ett extranummer innebär däremot att artisten återvänder för att spela ytterligare ett musikstycke.

Olika traditioner och genrer

I populärmusik är extranummer vanligare och ofta förväntat. I klassisk musik förekommer extranummer också, men traditioner varierar: i vissa länder och koncertsalstraditioner är det vanligt att artisten spelar en kort encore (ofta en mindre pianostycke eller aria), medan i andra sammanhang man undviker extranummer för att följa en fastställd programstruktur. I opera eller balett är extranummer mindre vanligt men kan förekomma i form av extra arior eller slutscener i särskilda tillfällen.

Publikens beteende och etikett

  • Att ropa "extranummer", "encore" eller klappa ihärdigt är det vanligaste sättet att signalera att man vill ha mer.
  • Vid klassiska konserter är det vanligt att publiken håller sig tills applåder är lämpliga (till exempel mellan satser), medan mer spontana rop förekommer i populärmusik.
  • Vissa artister bestämmer sig för att inte spela extranummer, oavsett publikens reaktion; det kan bero på tidsscheman, trötthet eller konstnärligt beslut.

Praktiska aspekter

Ett extranummer kräver ofta snabbt samarbete mellan artist och tekniker: ljus, ljud och scenarbete måste samordnas. Vid större produktioner kan säkerhets- och tidsscheman på arenan också påverka möjligheten att spela extranummer. Ibland har artisten en särskild "encore-låt" som är lätt att sätta igång och fungerar som en tydlig avslutning.

Sammanfattning

Ett extranummer är ett sätt att förlänga eller avsluta en föreställning med något extra till publiken. Det kan vara både planerat och spontant, kort eller lite längre, och är ett uttryck för den kontakt som uppstår mellan publik och artist i slutet av en konsert.