Franska språket (français) – romanskt språk, utbredning och fakta
Upptäck franska språket – dess romanska ursprung, globala utbredning i Europa, Afrika och Amerika samt viktiga fakta för språkintresserade.
Franska språket (franska: français, uttalas "Fronce-eh") är ett romanskt språk som först talades i Frankrike. Det talas också i Belgien (Vallonien), Luxemburg, Quebec (Kanada), Schweiz (Romandie) och många olika länder i Afrika (Franskspråkigt Afrika). Omkring 220 miljoner människor talar franska som modersmål eller andraspråk. Det har också varit en av rötterna till andra språk, till exempel det haitiska kreolspråket. Liksom de andra romanska språken har dess substantiv genus som är uppdelade i maskulina (masculin) och feminina (feminin) ord.
Historia och ursprung
Franskan utvecklades från det vulgärlatinska som talades i Gallien efter romarrikets erövring. Språket påverkades senare av germanska språk (särskilt frankernas dialekter) och innehåller lånord och strukturer från gamla germanska språk. Från 800-talet och framåt utvecklades olika former av folkspråk till vad som kallas gammalfranska (ancien français), därefter medeltidsfranska och så småningom modern franska under 1600–1700‑talen. Under århundradena blev franskan ett viktigt språk för diplomati, vetenskap och kultur i Europa.
Utbredning och officiell status
Franska är officiellt språk i många länder och används som administrationsspråk, utbildningsspråk eller lingua franca i delar av Afrika, Karibien, Östasien, Nord- och Sydamerika samt i Europa. Utöver de redan nämnda länderna talas franska i Monaco, delar av Karibien (t.ex. Guadeloupe, Martinique), i delar av Afrika (t.ex. Senegal, Elfenbenskusten, Marocko i officiella/administrativa sammanhang), på öar som Réunion och i Oceanien (t.ex. Vanuatu). Språket är också ett av de officiella språken i flera internationella organisationer, bland annat Förenta nationerna, Europeiska unionen och Internationella olympiska kommittén. Organisation internationale de la Francophonie (OIF) samlar länder och regioner med franskt språk- eller kulturarv.
Varieteter och kreoler
Det finns många regionala varianter av franska: metropolitanfranska (standardfranska i Frankrike), queensisk franska (qd. Quebec‑franska), belgisk franska, schweizisk franska, afrikanska varianter och flera karibiska och louisianaiska varieteter. Utöver dem har franskan givit upphov till flera kreolspråk, där haitisk kreol är det mest kända. Dessa kreolspråk har ofta franskt lexikon men egen grammatik och uttal.
Fonologi och skrift
Franskan har några ljuddrag som skiljer den från många andra europeiska språk: nasalvokaler (t.ex. an, en, on), liaison (konsonantförbindelse mellan ord i vissa sammanhang), samt ett stort antal tysta bokstäver i slutet av ord. Skriften använder latinska alfabetet med diakritiska tecken: accent aigu (é), accent grave (è), accent circonflexe (â, ê), tréma (ë) och cedille (ç). Stavningen styrs delvis av historiska traditioner och reformer har föreslagits och delvis genomförts under åren. Académie française spelar en framskjuten roll i språkvård och normering, även om praktisk språkutveckling också sker genom användning och undervisning.
Grammatiska kännetecken
- Substantiven har genus (maskulin/feminin) och pluralböjning.
- Adjektiv kongruerar i genus och numerus med substantivet.
- Verben böjs efter person, tempus och modus; viktiga tempus är t.ex. présent, imparfait, passé composé och futur simple.
- Pronomen (personliga, reflexiva, direkta/indirekta objekt) är centrala och placeras ofta före verbet.
- Språket markerar formellt och informellt tilltal genom vous (formellt/flertal) och tu (informellt).
Betydelse i världen idag
Franska är ett av de mest studerade främmande språken globalt och används inom diplomati, internationell rätt, kultur, konst, gastronomi och vetenskap. Ekonomiskt och kulturellt inflytande i fransktalande länder i Afrika och i Kanada gör att språket fortsätter att vara viktigt för handel, utbildning och media. Antalet talare uppskattas olika beroende på källa; vissa institutioner talar om över 300 miljoner personer med någon kunskap i franska, medan andra räknar omkring 220 miljoner som modersmål eller andraspråk.
Praktiska tips för den som vill lära sig
- Lyssna mycket: filmer, nyheter och poddar ger hörförståelse och uttal.
- Praktisera tal: språkutbyte, konversationskurser eller resor till fransktalande områden hjälper snabbt.
- Lär dig grundläggande grammatikregler men träna också fraser och vardagligt språk.
- Var uppmärksam på skillnader mellan standardfranska och lokala varieteter beroende på var du använder språket.
Sammanfattningsvis är franskan ett rikt och inflytelserikt romanskt språk med lång historia, stor geografisk spridning och många regionala former. Dess ställning som kultur- och diplomatispråk gör den fortsatt relevant internationellt.
Historia
I gamla tider bodde kelterna i det som nu är Frankrike. På den tiden kallades landet för Gallien (latin: Gallia). Romarna erövrade Gallien och gjorde det till en provins. Eftersom romarna talade latin lärde sig lokalbefolkningen latin och började tala det. Deras eget språk, galliska, tenderade att talas mer sällan, även om bretonska är ett språk som fortfarande talas idag i den del av Frankrike som kallas Bretagne och som härstammar från det gamla keltiska språket.
Det franska uttalet, mer än de andra romanska språken, blev radikalt annorlunda än latinet. Efter att romarriket föll och germanska folk svärmade över landsbygden förändrades vulgärlatinet snabbt. I det medeltida Frankrike förändrades det till två dialekter eller språk: langue d'oc och langue d'oïl. De betyder båda "språk av ja", eftersom oc var ordet för "ja" i söder och oïl betydde "ja" i norr. I dag är ordet för ja på franska oui, som uttalas som "vi".
År 1635 inrättade Frankrike den franska akademin för att standardisera det franska språket. Än i dag är det akademin som fastställer reglerna för standardfranska.
Langue d'oc kallas numera occitanska och talas fortfarande av många människor i södra Frankrike.
Franskspråkigt Afrika
Brev
Franskan använder det romerska alfabetet, precis som engelskan. Det finns några skillnader, eftersom vokaler kan ha tre typer av diakritiska tecken. Dessa är den akuta accenten é, den grava accenten è och den circumflexa accenten î. En cedilla kan också läggas till på ett c för att bilda ç.
Vokaler
- a uttalas som i "far".
- ai och ei uttalas som "ay" i "say".
- an och en uttalas som "on" i "wrong", men inte om det finns två n-bokstäver eller ett e direkt efter.
- au och eau uttalas som "o" i "note".
- I ändelserna er och ez uttalas e som "ay" i "say".
- eu uttalas som "e" i "verse".
- Annars är e som a i "about". Det är dock tyst om det kommer i slutet av ett ord, om det inte är ett kort ord.
- é uttalas som "ay" i "say".
- è och ê uttalas som "e" i "säng".
- Bortsett från e påverkar de tre diakritiska tecknen egentligen inte hur andra vokaler uttalas.
- i och y uttalas som "ee" i "tree".
- in uttalas som "an" i "bank", men inte om det finns två n-bokstäver eller ett e direkt efter det.
- o uttalas som i "note".
- oi uttalas som ett "w", följt av "a" i "father".
- oin uttalas som "wan" i "twang".
- on uttalas som "on" i "long", men inte om det finns två n-bokstäver eller ett e direkt efter det.
- ou uttalas som "oo" i "food".
- œ uttalas som "e" i "verse" men med mer rundade läppar.
- u är inte ett ljud som finns på engelska. Det uttalas på samma sätt som "ee" i "feed", men med läpparna rundade på samma sätt som du skulle säga ordet "food".
- un uttalas som "un" i "hung", men inte om det finns två n-bokstäver eller ett e direkt efter det.
Konsonanter
- Precis som på engelska uttalas c som ett "k" före de flesta bokstäver men som ett mjukt "s" före e, i eller y.
- ç uttalas som ett mjukt "s".
- ch, sh och sch uttalas som "sh" i "shop".
- g uttalas som ett hårt "g" före de flesta bokstäver. Före e, i eller y uttalas det som "s" i "treasure".
- gn uttalas som "ny" i "canyon".
- h är alltid tyst.
- j uttalas som "s" i "treasure".
- l uttalas normalt (men inte alltid) som "y" i "yes" om det kommer efter bokstaven i, annars uttalas det som ett "l".
- m och n ändras om de kommer efter en vokal - se ovan.
- qu uttalas som ett "k".
- r uttalas på ett annat sätt än på engelska, eftersom det är ett gurglande ljud som du hör längst bak i halsen.
- th uttalas som ett "t", inte som på engelska.
- x uttalas "gz" eller "ks".
- b, d, f, k, p, ph, s, t, v, w och z uttalas på samma sätt som på engelska.
Om ett ord slutar med en konsonant uttalas den vanligtvis inte om inte nästa ord börjar med en vokal. Om ordet är mycket kort eller om den sista konsonanten är ett c, r, l eller f uttalas detta ändå.
Exempel
Här är några exempel på franska ord och meningar :
| Ord | Betydelse |
| Oui | Ja (si när det används som svar på icke- eller negativa uttryck) |
| Ej | Ingen |
| Bonjour | Hej (formellt) |
| Au revoir | Adjö |
| Salut | Hej och hej (informellt) |
| Merci | Tack. |
| Tack så mycket | Tack så mycket. |
| Monsieur | Sir, herrn |
| Madame | Fru, fru. |
| Homme | Man |
| Femme | Kvinna |
| Fille | Flicka |
| Garçon | Pojke |
| Poulet | Kyckling |
| Formidabel | Underbart |
| På semester | På semester/semester |
| Eau | Vatten |
| Manger | Att äta |
| Talar du franska? | Talar du franska? |
| Je parle français. | Jag talar franska. |
| Comment allez-vous? | Hur mår du? (formellt eller mer än en person) |
| Hur är det med dig? | Hur mår du? (informell) |
| Je t'aime. | Jag älskar dig. |
| Var finns toaletter, om ni så önskar? | Var finns toaletterna, tack? |
| Comment t'appelles-tu? | Vad heter du? |
| Je m'appelle... (ditt namn) | Mitt namn är... (ditt namn) |
| Je parle l'anglais | Jag talar engelska |
| S'il vous plaît | Snälla (formellt) |
| J'ai besoin d'un taxi | Jag behöver en taxi |
Många franska ord liknar engelska ord, eftersom engelskan tog många ord från normandiska språket, en dialekt av franskan som påverkats av fornnordiskan. Detta trots att forskare anser att engelskan är ett germanskt språk som tyskan. Ord i olika språk med samma betydelse som stavas på samma sätt kallas kognater. De flesta engelska ord som slutar på "tion" och "sion" kommer från det franska språket. Se nedan för fler exempel:
| Ord | Betydelse |
| Ej | Ingen |
| Teater | |
| Crème | Grädde |
| Ballon | Ballong |
| Svårt | Svårt |
| Drake | Drake |
| Råtta | Råtta |
| Cinéma | Biograf |
| Energi | Energi |
| Ennemi | Fiende |
| Onkel | Farbror |
Relaterade sidor
- Förteckning över territoriella enheter där franska är ett officiellt språk
Frågor och svar
F: Vad är franska?
S: Franska är ett romanskt språk som först talades i Frankrike.
F: Var talas franska förutom i Frankrike?
S: Franska talas också i Belgien, Luxemburg, Quebec (Kanada), Schweiz och många olika länder i Afrika (frankofona Afrika).
F: Hur många människor talar franska som modersmål eller som andraspråk?
S: Ungefär 220 miljoner människor har franska som modersmål eller andraspråk.
F: Vilka andra språk har franska varit en av rötterna till?
S: Franska har varit en av rötterna till det haitiska kreolspråket.
F: Har franska genus för sina substantiv?
S: Ja, precis som de andra romanska språken har franska substantiv genus som delas in i maskulina (masculin) och feminina (féminin) ord.
F: Hur uttalas det franska ordet för "franska"?
S: Det franska ordet för "fransk" är "français" och uttalas "Fronce-eh".
F: Förutom Frankrike, vilka andra länder har fransktalande områden?
S: Belgien (Vallonien), Luxemburg, Quebec (Kanada), Schweiz (Romandiet) och många olika länder i Afrika (fransktalande Afrika) har fransktalande områden.
Sök