Fedora — säker Linuxdistribution med öppen källkod och Red Hat‑stöd

Upptäck Fedora — en säker, snabb Linuxdistribution med öppen källkod och officiellt Red Hat‑stöd. Perfekt för företag, myndigheter och utvecklare.

Författare: Leandro Alegsa

15-01-2026 22:10

Fedora är en Linuxdistribution (eller distro) som utvecklats av det gemenskapsstödda Fedora-projektet och sponsras av Red Hat. Den är utformad för att vara säker och används av företag och myndigheter. Fodoras uppdragsbeskrivning är följande: "Fedora handlar om snabba framsteg för programvara med fri och öppen källkod". Fedora prioriterar att leverera nya funktioner tidigt från upstream‑projekt, vilket gör distributionen attraktiv för utvecklare och organisationer som vill komma åt modern teknik snabbt.

Linus Torvalds, författare till Linuxkärnan, säger att han använder Fedora eftersom det hade ganska bra stöd för PowerPC när han använde den processorarkitekturen. Han blev van vid operativsystemet och fortsätter att använda det.

Utgåvor och varianter

Fedora Workstation — riktad mot stationära användare och utvecklare; standardmiljön är GNOME och fokus ligger på en modern och stabil skrivbordsmiljö.
Fedora Server — optimerad för serversammanhang med rollbaserade paket och verktyg för drift och virtualisering.
Fedora Silverblue — en immutable (oföränderlig) skrivbordsversion byggd kring ostree och containers, avsedd för stabilitet och reproducerbarhet vid utveckling och distribution.
Fedora IoT — för inbyggda system och Internet of Things-enheter.
Fedora CoreOS — optimerad för containrar och moln, efterträdare till tidigare Atomic-projektet.
Utöver dessa finns en mängd Spins (alternativa skrivbordsmiljöer som KDE, Xfce, LXQt, MATE m.fl.) och Labs (specialiserade samlingar av mjukvara för exempelvis vetenskap, säkerhet eller multimedia).

Teknologi och paket

Fedora använder paketformatet RPM och paketverktyget DNF för installation och uppgraderingar.
För att köra applikationer isolerat och enkelt distribuera grafiska program används ofta Flatpak.
Containrar hanteras främst med verktyg som podman (daemon‑less) och Buildah, vilket understöds av Fedora:s fokus på moderna containerworkflows.
För Silverblue och CoreOS används ostree och image‑baserade uppdateringar för att möjliggöra atomiska uppgraderingar och enkel rollback.

Säkerhet och uppdateringar

Fedora aktiverar som standard SELinux (Security-Enhanced Linux) vilket ger förstärkt åtkomstkontroll och bättre isolering mellan processer.
Distributionen prioriterar snabba säkerhetsuppdateringar och har en aktiv backport‑policy för kritiska patchar i vissa fall.
Utöver SELinux finns funktioner som striktare compiler‑flaggor, sandlådelösningar och containerbaserade verktyg för att minska attackytan.
Fedora har en tydlig release‑cykel: nya versioner släpps ungefär var sjätte månad och varje utgåva stöds normalt i omkring 13 månader, vilket uppmuntrar användare att uppgradera regelbundet eller välja immutabla modeller för längre stabilitet.

Relationen till Red Hat och communityn

Fedora fungerar som en upstream‑plats för många tekniker som senare kan ingå i kommersiella Red Hat Enterprise Linux (RHEL)-utgåvor. Det innebär att nya idéer och paket testas i Fedora innan de eventuellt stabiliseras i RHEL.
Projektet styrs av en öppen community med olika grupper (pakethållare, QA, design, dokumentation m.fl.) och beslutsfattande sker genom Fedora Council och andra styrande organ.
Bidrag kan ske via paketunderhåll, buggrapportering, översättningar, dokumentation och testning — Fedora uppmuntrar deltagande från både privatpersoner och företag.

Användningsområden

Utvecklare som vill ha tidig tillgång till nyare språk, bibliotek och verktyg.
Organisationer som behöver en säker och modern plattform för arbetsstationer, servrar eller molnmiljöer.
Projekt och driftmiljöer som använder containrar och orkestrering — Fedora CoreOS och Silverblue är särskilt anpassade för sådana scenarier.
Utbildning och forskning där fri och öppen källkod samt snabb uppdateringstakt är fördelaktigt.

Hur man kommer igång och bidrar

Fedora distribueras som ISO‑avbilder för olika utgåvor och arkitekturer; installation verkställs via installationsprogrammet eller image‑baserade verktyg beroende på variant.
Nykomlingar rekommenderas att prova Fedora Workstation för skrivbordet eller Silverblue för ett immutabelt arbetsflöde. Serverinstallationer och moln‑images finns också tillgängliga.
För den som vill bidra: delta i mailinglistor, rapportera buggar, bidra med paket eller tester och följ instruktionerna i Fedora‑projektets dokumentation för att komma igång.

Sammanfattningsvis är Fedora en modern, communitydriven och säker Linuxdistribution med starkt fokus på fri och öppen källkod, snabba nyhetsinkorporeringar och nära samarbete med Red Hat. Den passar både utvecklare och organisationer som vill arbeta med senaste tekniken i en stabil men snabbt förnyande plattform.

Utgivningar

Fedora Core 1 - 4

Fedora Core 1 var den första versionen av Fedora och släpptes den 6 november 2003 med kodnamnet Yarrow. Fedora Core 1 baserades på Red Hat Linux 9 och levererades med version 2.4.19 av Linuxkärnan, version 2.4 av skrivbordsmiljön GNOME och version 3.1.4 av KDE (K Desktop Environment).

Fedora Core 2 släpptes den 18 maj 2004 med kodnamnet Tettnang. Den levereras med Linux 2.6, GNOME 2.6, KDE 3.2.2 och SELinux XFree86 ersattes av det nyare X.org, en sammanslagning av den tidigare officiella X11R6-utgåvan, som dessutom innehöll ett antal uppdateringar av Xrender, Xft, Xcursor, fontconfig-biblioteken och andra viktiga förbättringar.

Fedora Core 3 släpptes den 8 november 2004 med kodnamnet Heidelberg. Detta var den första versionen av Fedora Core som innehöll webbläsaren Mozilla Firefox och stöd för de indiska språken. Denna version ersatte också LILO-starthanteraren med GRUB. SELinux var också aktiverat som standard, men med en ny målinriktad policy, som var mindre sträng än den policy som användes i Fedora Core 2. Fedora Core 3 levererades med GNOME 2.8 och KDE 3.3. Det var den första utgåvan som innehöll det nya förrådet Fedora Extras.

Fedora Core 4 släpptes den 13 juni 2005 med kodnamnet Stentz. Den levereras med Linux 2.6.11, KDE 3.4 och GNOME 2.10. Denna version introducerade det nya Clearlooks-temat, som var inspirerat av Red Hat Bluecurve-temat. Den levererades också med kontorspaketet OpenOffice.org 2.0 samt Xen, ett högpresterande och säkert virtualiseringsramverk med öppen källkod. Den introducerade också stöd för PowerPC CPU-arkitekturen och över 80 nya riktlinjer för SELinux.

Fedora Core 5 - 6

De två sista kärnorna introducerade särskilda konstverk för den versionen. Detta är en trend som har fortsatt i senare Fedora-versioner.

Fedora Core 5 släpptes den 20 mars 2006 med kodnamnet Bordeaux och introducerade konstverket Fedora Bubbles. Det var den första Fedora-versionen som innehöll Mono och verktyg som byggdes med Mono, t.ex. Beagle, F-Spot och Tomboy. Den introducerade också nya pakethanteringsverktyg som pup och pirut (se Yellow dog Updater, Modified). Den här utgåvan ersatte det gamla LinuxThreads med Native POSIX Thread Library.

Fedora Core 6 släpptes den 24 oktober 2006 med kodnamnet Zod. I denna utgåva introducerades Fedora DNA-bilden, som ersatte Fedora Bubbles-bilden som användes i Fedora Core 5. Kodnamnet är hämtat från den ökända skurken General Zod från Superman DC Comic Books. Denna version introducerade stöd för Compiz compositing window manager och AIGLX (en teknik som möjliggör GL-accelererade effekter på ett standardskrivbord). Den levereras med Firefox 1.5 som standardwebbläsare och Smolt, ett verktyg som gör det möjligt för användare att informera utvecklare om den hårdvara de använder.

Ingen av dessa distributioner underhålls av Fedora Project.

Fedora 10

Fedora 10, med kodnamnet Cambridge, släpptes den 25 november 2008.

Versionshistorik

Färg	Betydelse
Röd	Utgåva som inte längre stöds
Grön	Release stöds fortfarande
Blå	Framtida utgivning

Projektets namn	Version	Kodnamn	Utgivningsdatum	Version av kärnan
Fedora Core	1	Skäreljus	2003-11-05	2.4.19
	2	Tettnang	2004-05-18	2.6.5
	3	Heidelberg	2004-11-08	2.6.9
	4	Stentz	2005-06-13	2.6.11
	5	Bordeaux	2006-03-20	2.6.15
	6	Zod	2006-10-24	2.6.18
Fedora	7	Moonshine	2007-05-31	2.6.21
	8	Varulv	2007-11-08	2.6.23
	9	Svavel	2008-05-13	2.6.25
	10	Cambridge	2008-11-25	2.6.27
	11	Leonidas	2009-06-09	2.6.29
	12	Konstantin	2009-11-17	2.6.31
	13	Goddard	2010-05-11	2.6.33
	14	Laughlin	2010-11-02	2.6.35
	15	Lovelock	2011-05-24	2.6.38
	16	Verne	2011-11-08	3.1.0
	17	Beefy Miracle	2012-05-29	3.3.7
	18	Sfärisk ko	Slutet av 2012	3.6
	19	Schrödingers katt	2013-07-02	3.9
	20	Heisenbug	2013-12-17	3.11
	21		2014-12-09	3.17
	22		2015-05-26	4.0
	23		2015-11-03	4.2
	24		2016-06-21	4.5
	25		2016-11-22	4.8
	26		2017-07-11	4.11
	27		2017-11-14	4.13
	28		2018-05-01	4.16
	29		2018-10-30	4.18
	30		2019-04-30	5.0
	31		2019-10-22	5.3
	32		2020-04-21