Fedora (operativsystem)
Fedora är en Linuxdistribution (eller distro) som utvecklats av det gemenskapsstödda Fedora-projektet och sponsras av Red Hat. Den är utformad för att vara säker och används av företag och myndigheter. Fodoras uppdragsbeskrivning är följande: "Fedora handlar om snabba framsteg för programvara med fri och öppen källkod".
Linus Torvalds, författare till Linuxkärnan, säger att han använder Fedora eftersom det hade ganska bra stöd för PowerPC när han använde den processorarkitekturen. Han blev van vid operativsystemet och fortsätter att använda det.
Utgivningar
Fedora Core 1 - 4
Fedora Core 1 var den första versionen av Fedora och släpptes den 6 november 2003 med kodnamnet Yarrow. Fedora Core 1 baserades på Red Hat Linux 9 och levererades med version 2.4.19 av Linuxkärnan, version 2.4 av skrivbordsmiljön GNOME och version 3.1.4 av KDE (K Desktop Environment).
Fedora Core 2 släpptes den 18 maj 2004 med kodnamnet Tettnang. Den levereras med Linux 2.6, GNOME 2.6, KDE 3.2.2 och SELinux XFree86 ersattes av det nyare X.org, en sammanslagning av den tidigare officiella X11R6-utgåvan, som dessutom innehöll ett antal uppdateringar av Xrender, Xft, Xcursor, fontconfig-biblioteken och andra viktiga förbättringar.
Fedora Core 3 släpptes den 8 november 2004 med kodnamnet Heidelberg. Detta var den första versionen av Fedora Core som innehöll webbläsaren Mozilla Firefox och stöd för de indiska språken. Denna version ersatte också LILO-starthanteraren med GRUB. SELinux var också aktiverat som standard, men med en ny målinriktad policy, som var mindre sträng än den policy som användes i Fedora Core 2. Fedora Core 3 levererades med GNOME 2.8 och KDE 3.3. Det var den första utgåvan som innehöll det nya förrådet Fedora Extras.
Fedora Core 4 släpptes den 13 juni 2005 med kodnamnet Stentz. Den levereras med Linux 2.6.11, KDE 3.4 och GNOME 2.10. Denna version introducerade det nya Clearlooks-temat, som var inspirerat av Red Hat Bluecurve-temat. Den levererades också med kontorspaketet OpenOffice.org 2.0 samt Xen, ett högpresterande och säkert virtualiseringsramverk med öppen källkod. Den introducerade också stöd för PowerPC CPU-arkitekturen och över 80 nya riktlinjer för SELinux.
Fedora Core 5 - 6
De två sista kärnorna introducerade särskilda konstverk för den versionen. Detta är en trend som har fortsatt i senare Fedora-versioner.
Fedora Core 5 släpptes den 20 mars 2006 med kodnamnet Bordeaux och introducerade konstverket Fedora Bubbles. Det var den första Fedora-versionen som innehöll Mono och verktyg som byggdes med Mono, t.ex. Beagle, F-Spot och Tomboy. Den introducerade också nya pakethanteringsverktyg som pup och pirut (se Yellow dog Updater, Modified). Den här utgåvan ersatte det gamla LinuxThreads med Native POSIX Thread Library.
Fedora Core 6 släpptes den 24 oktober 2006 med kodnamnet Zod. I denna utgåva introducerades Fedora DNA-bilden, som ersatte Fedora Bubbles-bilden som användes i Fedora Core 5. Kodnamnet är hämtat från den ökända skurken General Zod från Superman DC Comic Books. Denna version introducerade stöd för Compiz compositing window manager och AIGLX (en teknik som möjliggör GL-accelererade effekter på ett standardskrivbord). Den levereras med Firefox 1.5 som standardwebbläsare och Smolt, ett verktyg som gör det möjligt för användare att informera utvecklare om den hårdvara de använder.
Ingen av dessa distributioner underhålls av Fedora Project.
Fedora 10
Fedora 10, med kodnamnet Cambridge, släpptes den 25 november 2008.
Versionshistorik
Färg | Betydelse |
Röd | Utgåva som inte längre stöds |
Grön | Release stöds fortfarande |
Blå | Framtida utgivning |
Projektets namn | Version | Kodnamn | Utgivningsdatum | Version av kärnan |
Fedora Core | 1 | Skäreljus | 2003-11-05 | 2.4.19 |
2 | Tettnang | 2004-05-18 | 2.6.5 | |
3 | Heidelberg | 2004-11-08 | 2.6.9 | |
4 | Stentz | 2005-06-13 | 2.6.11 | |
5 | Bordeaux | 2006-03-20 | 2.6.15 | |
6 | Zod | 2006-10-24 | 2.6.18 | |
Fedora | 7 | Moonshine | 2007-05-31 | 2.6.21 |
8 | Varulv | 2007-11-08 | 2.6.23 | |
9 | Svavel | 2008-05-13 | 2.6.25 | |
10 | Cambridge | 2008-11-25 | 2.6.27 | |
11 | Leonidas | 2009-06-09 | 2.6.29 | |
12 | Konstantin | 2009-11-17 | 2.6.31 | |
13 | Goddard | 2010-05-11 | 2.6.33 | |
14 | Laughlin | 2010-11-02 | 2.6.35 | |
15 | Lovelock | 2011-05-24 | 2.6.38 | |
16 | Verne | 2011-11-08 | 3.1.0 | |
17 | Beefy Miracle | 2012-05-29 | 3.3.7 | |
18 | Sfärisk ko | Slutet av 2012 | 3.6 | |
19 | Schrödingers katt | 2013-07-02 | 3.9 | |
20 | Heisenbug | 2013-12-17 | 3.11 | |
21 | 2014-12-09 | 3.17 | ||
22 | 2015-05-26 | 4.0 | ||
23 | 2015-11-03 | 4.2 | ||
24 | 2016-06-21 | 4.5 | ||
25 | 2016-11-22 | 4.8 | ||
26 | 2017-07-11 | 4.11 | ||
27 | 2017-11-14 | 4.13 | ||
28 | 2018-05-01 | 4.16 | ||
29 | 2018-10-30 | 4.18 | ||
30 | 2019-04-30 | 5.0 | ||
31 | 2019-10-22 | 5.3 | ||
32 | 2020-04-21 |
Fedora-galleri
·
Fedora Core 1
·
Fedora Core 2
·
Fedora Core 3
·
Fedora Core 4
·
Fedora Core 5
·
Fedora Core 6
·
Fedora 7
·
Fedora 8
·
Fedora 9
·
Fedora 10
·
Fedora 11
·
Fedora 12
·
Fedora 14
Fedora Core 1
Fedora Core 4 med GNOME och Bluecurve-temat
Fedora Core 6
Paket
I Fodoras officiella programvarupaketförråd finns till exempel UNetbootin.
Relaterade sidor
- Förteckning över Linuxdistributioner
Frågor och svar
F: Vad är Fedora Linux?
S: Fedora Linux är en Linux-distribution som utvecklats av det gemenskapsstödda Fedora-projektet och sponsras av Red Hat.
F: Vem sponsrar Fedora-projektet?
S: Fedora-projektet sponsras av Red Hat.
F: Varför är Fedora utformat för att vara säkert?
S: Fedora är utformat för att vara säkert eftersom det används av företag och regeringar.
F: Vad är Fedoras uppdragsbeskrivning?
S: Fedoras mission är "Fedora handlar om den snabba utvecklingen av fri programvara och programvara med öppen källkod."
F: Varför använder Linus Torvalds Fedora?
S: Linus Torvalds använder Fedora eftersom det hade ganska bra stöd för PowerPC när han använde den processorarkitekturen.
F: Vem är Linus Torvalds?
S: Linus Torvalds är upphovsman till Linux-kärnan.
F: Fortsätter Linus Torvalds att använda Fedora?
S: Ja, Linus Torvalds fortsätter att använda Fedora eftersom han blev van vid operativsystemet.