Linux

Linux eller GNU/Linux är ett Unix-liknande operativsystem (eller en strikt familj av operativsystem) för datorer. Ett operativsystem är en samling grundläggande instruktioner som hanterar datorns elektroniska delar och som gör det möjligt att köra program. Linux är fri programvara, vilket innebär att alla har friheten att använda den, se hur den fungerar, ändra den eller dela den.

Det finns en hel del programvara för Linux och precis som Linux i sig själv är en stor del av programvaran för Linux fri programvara. Detta är en av anledningarna till att många människor gillar att använda Linux.

Den viktigaste komponenten i Linux är Linuxkärnan, en operativsystemkärna som Linus Torvalds först utvecklade ensam. Linux är vanligtvis paketerat i en Linuxdistribution (eller distro förkortat). Distributioner innehåller också stödjande systemprogramvara och bibliotek, varav många tillhandahålls av GNU-projektet.

Populära Linuxdistributioner är Debian, Fedora och Ubuntu. Kommersiella distributioner inkluderar Red Hat Enterprise Linux och SUSE Linux Enterprise Server. Linuxdistributioner för skrivbordslinux inkluderar ett fönstersystem som X11 eller Wayland och en skrivbordsmiljö som GNOME eller KDE Plasma. Distributioner som är avsedda för servrar kan helt utelämna grafik och inkludera en lösningsstack som LAMP. Eftersom Linux kan distribueras fritt kan vem som helst skapa en distribution för vilket ändamål som helst.

Linux utvecklades ursprungligen för persondatorer. Linux är det ledande operativsystemet på servrar, t.ex. stordatorer, och det enda operativsystemet som används på superdatorer (åtminstone på TOP500-listan, sedan november 2017). Det används av cirka 2,3 procent av de stationära datorerna. Chromebook, som kör det Linuxkärnbaserade Chrome OS, dominerar den amerikanska K-12-utbildningsmarknaden och står för nästan 20 % av försäljningen av bärbara datorer under 300 dollar i USA.

Linux körs också på inbyggda system, dvs. enheter vars operativsystem vanligtvis är inbyggt i den inbyggda programvaran och är mycket skräddarsytt för systemet. Detta inkluderar mobiltelefoner (särskilt smarttelefoner), surfplattor, nätverksroutrar, styrsystem för fastighetsautomation, tv-apparater, digitala videobandspelare, videospelkonsoler och smartklockor. Faktum är att operativsystemet Android, ett mobiloperativsystem som bygger på Linuxkärnan, har den största installerade basen av alla generella operativsystem. I mars 2017 rapporterades det att det fanns fler användare av Android än av Microsoft Windows, som inte är baserat på Linux.

Linux är ett av de mest framträdande exemplen på samarbete med programvara med fri och öppen källkod. Källkoden får användas, ändras och distribueras - kommersiellt eller icke-kommersiellt - av vem som helst enligt villkoren i respektive licens, till exempel GNU General Public License.

Hur Linux skapades

På 1980-talet var det många som gillade att använda ett operativsystem som hette Unix. Men eftersom det begränsade användarna från att dela och förbättra systemet, skapade vissa människor ett nytt operativsystem som skulle fungera som Unix men som alla kunde dela och förbättra. MINIX, som liknade Unix, användes som ett undervisningsverktyg för universitetsstudenter för att lära sig hur operativsystem fungerar. MINIX begränsade också användarnas delning och förbättring av systemet.

En grupp människor som kallades GNU-projektet skrev olika delar av ett nytt operativsystem kallat G.N.U., men det innehöll inte alla delar som ett operativsystem behöver för att fungera. År 1991 började Linus Torvalds arbeta på en ersättare till MINIX som skulle vara gratis att använda och som inte skulle kosta någonting. Linus startade projektet när han studerade vid Helsingfors universitet. Detta blev så småningom Linuxkärnan.

Linus Torvalds delade med sig av Linuxkärnan i några internetgrupper för MINIX-användare. Linus kallade först operativsystemet för "Freax". Namnet Freax kom från en sammanslagning av de engelska orden "free" och "freak" och ett X till namnet eftersom Unix har ett X i sitt namn. Ari Lemmke, som arbetade med Linus på universitetet, var ansvarig för de servrar som Freax lagrades på. Ari tyckte inte att Freax var ett bra namn, så han kallade projektet för "Linux" utan att fråga Linus. Senare höll Linus med om att Linux var ett bättre namn för hans projekt.

Linux använde till en början programkod från MINIX. Men när koden från G.N.U.-systemet blev tillgänglig gratis bestämde han att det skulle vara bra för Linux om det kunde använda den koden i stället för koden från MINIX, eftersom MINIX inte lät folk dela eller ändra den som de ville. G.N.U. General Public License är en programvarulicens som gör det möjligt för människor att ändra vilken del av koden som helst, så länge de delar med sig av de ändringar de gör till de människor som de ger programvaran till och tillåter dem att distribuera den vidare gratis eller mot betalning . Programvaran från G.N.U. var licensierad under G.N.U. General Public License, så Linus och de andra som arbetade med Linux kunde också använda den.

För att göra Linuxkärnan lämplig för användning med koden från G.N.U.-projektet började Linus Torvalds byta från sin ursprungliga licens (som inte tillät folk att sälja den) till G.N.U. GPL. Linux- och G.N.U.-utvecklare arbetade tillsammans för att integrera G.N.U.-koden med Linux för att skapa ett fritt operativsystem.

Sedan 1991 har tusentals programmerare och företag arbetat för att förbättra Linux, däribland Google.

Pingvinen Tux

Linux maskot är en tecknad pingvin vid namn "Tux". När en person ser pingvinen på programvara och maskinvara betyder det att den kommer att fungera med Linux, och ibland med alla system som liknar Unix.

Idén om pingvinen kom från Linux skapare, Linus Torvalds. Bilden skapades av en man vid namn Larry Ewing i en tävling för att skapa en logotyp. Bilden, Tux, vann inte, men valdes senare som maskot.

Tux har nu blivit en symbol för Linux och ibland även för öppen källkod. Han kan ses på många olika ställen och när folk talar om Linux tänker de ofta på Tux. Tux har till och med funnits med i många videospel, till exempel Super Tux (som Super Mario Bros. ), Tux Racer (där spelarna tävlar med Tux nedför en isig kulle) och Pingus (som Lemmings).

Pingvinen TuxZoom
Pingvinen Tux

Använder

Användning av skrivbord

Även om det bara finns några få Linuxversioner av vissa Mac OS X- och Microsoft Windows-program inom områden som desktop publishing och professionell ljud- och videokonstellation finns det program som har en relativt likartad kvalitet jämfört med de program som finns tillgängliga för Mac och Windows.

Många gratis program som är populära i Windows, t.ex. Pidgin, Mozilla Firefox, LibreOffice, Chromium, VLC och GIMP, finns tillgängliga för Linux. En växande mängd egenutvecklade skrivbordsprogram kan också användas under Linux, t.ex. Adobe Flash Player, Spotify och Skype. CrossOver är en egen lösning som bygger på det öppna Wine-projektet och som stöder körning av Windows-program som Microsoft Office och Adobe Photoshop under Linux.

KDE och GNOME

KDE

GNOME

Servrar och superdatorer

Linux har främst använts som serveroperativsystem och har blivit känt av många på det området; Netcraft rapporterade i februari 2008 att fem av de tio bästa webbhotellens företag kör Linux på sina webbservrar. Detta beror på dess stabilitet och drifttid, och det faktum att skrivbordsprogram med ett grafiskt användargränssnitt för servrar ofta är onödigt.

Linux används ofta som operativsystem för superdatorer. I november 2017 körs Linux på alla de 500 största superdatorerna.

Roadrunner, världens snabbaste superdator (2009), som kör Linux.Zoom
Roadrunner, världens snabbaste superdator (2009), som kör Linux.

Uttryck

1992 förklarade Torvalds hur han uttalar ordet Linux:

"li" uttalas med ett kort [ee]-ljud: jämför prInt, mInImal etc. 'nux' är också kort, utan diftongton, som i pUt. Det beror delvis på minix: linux var bara mitt arbetsnamn för saken, och eftersom jag skrev det för att ersätta minix på mitt system blev resultatet vad det är... linus' minix blev linux.

Torvalds har gjort ett ljudprov tillgängligt som visar hans eget uttal, på engelska och svenska.

Vissa engelsktalande uttalar namnet som lee-narks eller lee-nix eller lie-nix. Enligt Torvalds är detta ett felaktigt uttal. []

Kodstorlek

En undersökning av Red Hat Linux 7.1 från 2001 visade att distributionen hade 30 miljoner rader kod. Studien visade att Red Hat 7.1 krävde ungefär 8 000 år av tid för att utvecklas. Studien visade också att om all denna programvara hade tillverkats på egen hand skulle den ha kostat cirka 1,08 miljarder dollar att framställa i USA. Den 7 mars 2011 skulle Linuxkärnan kosta cirka 3 miljarder dollar.

Version 3.10 av Linuxkärnan, som släpptes i juni 2013, har 15 miljoner rader kod, medan version 4.1, som släpptes i juni 2015, har vuxit till över 19,5 miljoner rader kod av nästan 14 000 programmerare.

Merparten av koden (cirka 71 %) skrevs i programmeringsspråket C, men många andra språk användes, bland annat C++, assembleringsspråk, Perl, Python, Fortran och olika skalskriptspråk. Lite mer än hälften av alla kodrader var licensierade under GPL.

Olika Linux-versioner

Personer som vill ha Linux kan ladda ner det från internet eller köpa det från en butik eller en webbplats. Ibland har böcker och tidskrifter om Linux en C.D. eller D.V.D. med Linux på. En viss version av Linux kallas en "distribution" eller "distro". En Linuxversion har Linuxkärnan och G.N.U.-programvaran och några extraprogram som kanske inte ingår i G.N.U. Olika versioner innehåller olika extraprogram. De versioner som används av flest människor är bl.a:

Folk kanske betalar pengar för en version, så att de kan få en cd-rom eller dvd och för att hjälpa företaget att förbättra sina versioner. När någon betalar är det oftast för att företaget ska hjälpa användaren efter installationen, vilket kallas "support".

Programvara för Linux inkluderar:

  • Kärnan och skalet.
  • Apache gör det möjligt för användare att driva sin egen webbplats.
  • KDE och GNOME är skrivbordsmiljöer.
  • LibreOffice är avsett för kontorsarbete.
  • Mozilla Firefox är en webbläsare.
  • GIMP, Inkscape och Blender hjälper människor att arbeta med bilder.
  • Spel som Tux Racer.
  • GNU-kompilatorn.
Fedora, en LinuxdistributionZoom
Fedora, en Linuxdistribution

Licensiering, varumärken och namngivning

Linuxkärnan och de flesta GNU-program är licensierade under GNU General Public License (GPL). GPL kräver att alla som distribuerar Linuxkärnan måste göra källkoden (och eventuella ändringar) tillgänglig för mottagaren enligt samma villkor. År 1997 sade Linus Torvalds: "Att göra Linux GPL:at var definitivt det bästa jag någonsin gjort". Många bibliotek använder GNU Lesser General Public License (LGPL), en typ av GPL som är mindre begränsad, och X Window System använder MIT-licensen. "Linux" är ett varumärke som tillhör Linus Torvalds.

Relaterade sidor

  • Förteckning över Linuxdistributioner

Frågor och svar

F: Vad är Linux?


S: Linux eller GNU/Linux är ett Unix-liknande operativsystem (eller familj) för datorer. Det är en samling grundläggande instruktioner som styr de elektroniska delarna av en dator och som gör det möjligt att köra program och applikationer.

F: Vad gör Linux populärt?


S: En anledning till att många vill använda Linux är att det finns mycket programvara för Linux och att mycket av denna programvara är gratis.

F: Vem utvecklade Linuxkärnan?


S: Linuxkärnan utvecklades ursprungligen av Linus Torvalds ensam.

F: Vilka är de populära Linuxdistributionerna?


S: Populära distributioner inkluderar Debian, Fedora, Ubuntu, Red Hat Enterprise Linux, SuSE Linux Enterprise Server, X11 eller Wayland, GNOME och KDE Plasma.

F: Är det möjligt att skapa anpassade distributioner för särskilda ändamål?


Svar: Ja, eftersom vem som helst fritt kan kopiera och ändra källkoden enligt dess licenser, t.ex. GNU General Public License.
F: Var används Linux mest? S: Linux används oftast i servrar som stordatorer och superdatorer, cirka 2,3 % av de stationära datorerna, Chromebook-datorer på den amerikanska utbildningsmarknaden, inbyggda system som mobiltelefoner (särskilt smarttelefoner), surfplattor, nätverksroutrar etc., styrenheter för fabriksautomatisering, tv-apparater, digitala videobandspelare, videospelkonsoler och smarta klockor.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3