Linux (GNU/Linux) – öppet Unix-liknande operativsystem och kärna

På 1980-talet var det många som gillade att använda ett operativsystem som hette Unix. Men eftersom det begränsade användarna från att dela och förbättra systemet, skapade vissa människor ett nytt operativsystem som skulle fungera som Unix men som alla kunde dela och förbättra. MINIX, som liknade Unix, användes som ett undervisningsverktyg för universitetsstudenter för att lära sig hur operativsystem fungerar. MINIX begränsade också användarnas delning och förbättring av systemet.

En grupp människor som kallades GNU-projektet skrev olika delar av ett nytt operativsystem kallat G.N.U., men det innehöll inte alla delar som ett operativsystem behöver för att fungera. År 1991 började Linus Torvalds arbeta på en ersättare till MINIX som skulle vara gratis att använda och som inte skulle kosta någonting. Linus startade projektet när han studerade vid Helsingfors universitet. Detta blev så småningom Linuxkärnan.

Linus Torvalds delade med sig av Linuxkärnan i några internetgrupper för MINIX-användare. Linus kallade först operativsystemet för "Freax". Namnet Freax kom från en sammanslagning av de engelska orden "free" och "freak" och ett X till namnet eftersom Unix har ett X i sitt namn. Ari Lemmke, som arbetade med Linus på universitetet, var ansvarig för de servrar som Freax lagrades på. Ari tyckte inte att Freax var ett bra namn, så han kallade projektet för "Linux" utan att fråga Linus. Senare höll Linus med om att Linux var ett bättre namn för hans projekt.

Linux använde till en början programkod från MINIX. Men när koden från G.N.U.-systemet blev tillgänglig gratis bestämde han att det skulle vara bra för Linux om det kunde använda den koden i stället för koden från MINIX, eftersom MINIX inte lät folk dela eller ändra den som de ville. G.N.U. General Public License är en programvarulicens som gör det möjligt för människor att ändra vilken del av koden som helst, så länge de delar med sig av de ändringar de gör till de människor som de ger programvaran till och tillåter dem att distribuera den vidare gratis eller mot betalning . Programvaran från G.N.U. var licensierad under G.N.U. General Public License, så Linus och de andra som arbetade med Linux kunde också använda den.

För att göra Linuxkärnan lämplig för användning med koden från G.N.U.-projektet började Linus Torvalds byta från sin ursprungliga licens (som inte tillät folk att sälja den) till G.N.U. GPL. Linux- och G.N.U.-utvecklare arbetade tillsammans för att integrera G.N.U.-koden med Linux för att skapa ett fritt operativsystem.

Sedan 1991 har tusentals programmerare och företag arbetat för att förbättra Linux, däribland Google.

Linux maskot är en tecknad pingvin vid namn "Tux". När en person ser pingvinen på programvara och maskinvara betyder det att den kommer att fungera med Linux, och ibland med alla system som liknar Unix.

Idén om pingvinen kom från Linux skapare, Linus Torvalds. Bilden skapades av en man vid namn Larry Ewing i en tävling för att skapa en logotyp. Bilden, Tux, vann inte, men valdes senare som maskot.

Tux har nu blivit en symbol för Linux och ibland även för öppen källkod. Han kan ses på många olika ställen och när folk talar om Linux tänker de ofta på Tux. Tux har till och med funnits med i många videospel, till exempel Super Tux (som Super Mario Bros. ), Tux Racer (där spelarna tävlar med Tux nedför en isig kulle) och Pingus (som Lemmings).

Användning av skrivbord

Även om det bara finns några få Linuxversioner av vissa Mac OS X- och Microsoft Windows-program inom områden som desktop publishing och professionell ljud- och videokonstellation finns det program som har en relativt likartad kvalitet jämfört med de program som finns tillgängliga för Mac och Windows.

Många gratis program som är populära i Windows, t.ex. Pidgin, Mozilla Firefox, LibreOffice, Chromium, VLC och GIMP, finns tillgängliga för Linux. En växande mängd egenutvecklade skrivbordsprogram kan också användas under Linux, t.ex. Adobe Flash Player, Spotify och Skype. CrossOver är en egen lösning som bygger på det öppna Wine-projektet och som stöder körning av Windows-program som Microsoft Office och Adobe Photoshop under Linux.

Servrar och superdatorer

Linux har främst använts som serveroperativsystem och har blivit känt av många på det området; Netcraft rapporterade i februari 2008 att fem av de tio bästa webbhotellens företag kör Linux på sina webbservrar. Detta beror på dess stabilitet och drifttid, och det faktum att skrivbordsprogram med ett grafiskt användargränssnitt för servrar ofta är onödigt.

Linux används ofta som operativsystem för superdatorer. I november 2017 körs Linux på alla de 500 största superdatorerna.

1992 förklarade Torvalds hur han uttalar ordet Linux:

Torvalds har gjort ett ljudprov tillgängligt som visar hans eget uttal, på engelska och svenska.

Vissa engelsktalande uttalar namnet som lee-narks eller lee-nix eller lie-nix. Enligt Torvalds är detta ett felaktigt uttal. ^[]

En undersökning av Red Hat Linux 7.1 från 2001 visade att distributionen hade 30 miljoner rader kod. Studien visade att Red Hat 7.1 krävde ungefär 8 000 år av tid för att utvecklas. Studien visade också att om all denna programvara hade tillverkats på egen hand skulle den ha kostat cirka 1,08 miljarder dollar att framställa i USA. Den 7 mars 2011 skulle Linuxkärnan kosta cirka 3 miljarder dollar.

Version 3.10 av Linuxkärnan, som släpptes i juni 2013, har 15 miljoner rader kod, medan version 4.1, som släpptes i juni 2015, har vuxit till över 19,5 miljoner rader kod av nästan 14 000 programmerare.

Merparten av koden (cirka 71 %) skrevs i programmeringsspråket C, men många andra språk användes, bland annat C++, assembleringsspråk, Perl, Python, Fortran och olika skalskriptspråk. Lite mer än hälften av alla kodrader var licensierade under GPL.

Personer som vill ha Linux kan ladda ner det från internet eller köpa det från en butik eller en webbplats. Ibland har böcker och tidskrifter om Linux en C.D. eller D.V.D. med Linux på. En viss version av Linux kallas en "distribution" eller "distro". En Linuxversion har Linuxkärnan och G.N.U.-programvaran och några extraprogram som kanske inte ingår i G.N.U. Olika versioner innehåller olika extraprogram. De versioner som används av flest människor är bl.a:

• Linux Mint
• Ubuntu
• Arch Linux
• CentOS
• Debian
• Fedora
• Gentoo
• Slackware
• openSUSE
• Mageia

Folk kanske betalar pengar för en version, så att de kan få en cd-rom eller dvd och för att hjälpa företaget att förbättra sina versioner. När någon betalar är det oftast för att företaget ska hjälpa användaren efter installationen, vilket kallas "support".

Programvara för Linux inkluderar:

• Kärnan och skalet.
• Apache gör det möjligt för användare att driva sin egen webbplats.
• KDE och GNOME är skrivbordsmiljöer.
• LibreOffice är avsett för kontorsarbete.
• Mozilla Firefox är en webbläsare.
• GIMP, Inkscape och Blender hjälper människor att arbeta med bilder.
• Spel som Tux Racer.
• GNU-kompilatorn.

Linuxkärnan och de flesta GNU-program är licensierade under GNU General Public License (GPL). GPL kräver att alla som distribuerar Linuxkärnan måste göra källkoden (och eventuella ändringar) tillgänglig för mottagaren enligt samma villkor. År 1997 sade Linus Torvalds: "Att göra Linux GPL:at var definitivt det bästa jag någonsin gjort". Många bibliotek använder GNU Lesser General Public License (LGPL), en typ av GPL som är mindre begränsad, och X Window System använder MIT-licensen. "Linux" är ett varumärke som tillhör Linus Torvalds.

• Förteckning över Linuxdistributioner