Mexikos flagga är en trikolor med tre lodräta fält i grönt, vitt och rött. I mitten av den vita randen finns örn i ett emblem som gör flaggan särskilt igenkännbar. Färgerna och emblemet har förändrats i tolkning och utseende genom historien, men grundlayouten med tre fält har använts sedan självständigheten från Spanien och blev en symbol för det nybildade landet.
Historia
Färgerna associeras med Armén för de tre garantierna (Ejército Trigarante) och det politiska programmet som ledde till Mexikos oberoende 1821. Den nuvarande proportionen och den officiella utformningen av vapenskölden fastställdes senare; själva trikoloren användes redan från 1821 och det nuvarande vapnet reviderades senast 1968. Den officiella lagstiftningen som reglerar flaggans utformning och användning antogs 1984 (lagen om nationalvapen, flagga och hymn). Flaggan har också en officiell proportion: 4:7, och de tre fälten är lika stora.
Symbolik
Tolkningen av färgerna har skiftat över tid. Ursprungligen förknippades de med de tre garantierna: oberoende (grönt), religion (vitt) och union (rött). I modern tid har man ofta angett att färgerna betecknar hopp (grönt), enhet/purititet (vitt) och de nationella hjältarnas blod (rött). Färgerna användes även av den nationella befrielsearmén och har därmed starka historiska och patriotiska konnotationer.
Vapenskölden och dess betydelse
Det centrala emblemet är baserat på en gammal aztekiska symbol och visar en örn på en kaktus som äter en orm – motivet hänvisar till legenden om grundandet av Tenochtitlan (nuvarande Mexico City), centrum för det aztekiska riket. Enligt legenden skulle folket slå sig ner där de såg en örn sittande på en kaktus (nopal) som åt en orm, ofta återgiven stående på en klippa i en sjö. Vapenskölden har ritats om flera gånger i Mexikos historia och reviderades senast 1968. Nederst på vapenskölden finns ett band i de nationella färgerna.
Lagstiftning och bruk
Lagen om nationalvapen, flagga och hymn från 1984 reglerar hur flaggan får användas, när den ska hissas och hur man visar respekt för symbolen. Flaggan används vid officiella ceremonier, på statliga byggnader och vid särskilda högtider. Det finns även protokoll för halshissning vid nationell sorg och för hur flaggan ska förvaras och förstöras när den är utsliten. Mexiko firar även en särskild Flaggdag (Día de la Bandera) den 24 februari varje år.
Varianter och utformning
Den officiella flaggan visar vapenskölden centrerad i den vita randen. I praktiken förekommer ibland förenklade eller dekorativa varianter, men lagstiftningen anger vilka versioner som är officiella för statligt bruk. Flaggan är en av landets starkaste nationella symboler och återfinns ofta i monument, offentliga byggnader och i folkligt bruk vid högtider.
Sammanfattning: Mexikos trikolor i grönt, vitt och rött med det historiskt betingade örnmotivets vapensköld i mitten är en symbol med rötter i både den nyare nationella historien (independence 1821) och i de förcolumbiska myterna om Tenochtitlan. Dess utseende och användning regleras av lag sedan 1984, och vapnets nuvarande form fastställdes senast 1968.
