Angiosperm Phylogeny Group (APG) – definition och klassificering av angiospermer
Angiosperm Phylogeny Group (APG) är en informell internationell grupp av botanister som samlades för att nå en samsyn kring taxonomin för blommande växter (angiospermer). Gruppen ville basera klassificeringen på de evolutionära växtförbindelser som framkommit genom studier av fylogenin, framför allt med hjälp av molekylära data.
Detta samarbete har lett till flera publicerade versioner av ett gemensamt klassificeringssystem: 1998 (APG I), 2003 (APG II), 2009 (APG III) och 2016 (APG IV). Tidigare system för angiospermernas indelning innehöll ofta grupper som inte var monofyletiska (dvs. grupper som inte omfattar alla ättlingar till en gemensam förfader). APG förordar istället indelningar som speglar släktskap i form av monofyletiska enheter.
Principer och metodik
APG bygger i första hand på molekylära data (DNA-sekvenser från exempelvis plastgener och nukleärt DNA) och modern kladistisk analys för att rekonstruera fylogenetiska träd. Centrala principer är:
- Monofyli – grupperna ska vara monofyletiska.
- Fylogenetisk evidens – taxonomiska beslut grundas främst på molekylära och fylogenetiska studier snarare än enbart morfologi.
- Stabilitet och konsensus – APG-arbetet har varit ett försök att skapa en bredt accepterad, stabil klassifikation genom samarbete och publicerade konsensuslistor.
- Användning av informella klader – begrepp som eudicots, monocots, rosids och asterids används för att beskriva stora naturliga grupper utan att alltid fästa nya formella taxonomiska rangnamn.
Huvuddrag i de olika versionerna
- APG I (1998) – det första konsensusdokumentet som introducerade många nya släktskapsuppfattningar och klader grundade på molekylära data.
- APG II (2003) – införde flexibilitet genom att tillåta vissa "bracketed" familjer (val mellan sammanslagna eller uppdelade familjer) för att underlätta övergången från äldre system.
- APG III (2009) – förespråkade en mer enhetlig och förenklad familjenivå, minskade antalet familjer genom sammanslagningar där monofyli stöddes, och etablerade nya ordningar där det krävdes.
- APG IV (2016) – fortsatte förfiningen med justeringar av familje- och ordningsomfattningar samt införande av ett antal nya eller omdefinierade familjer baserat på nyare data. APG IV är den senaste större konsensusversionen och används allmänt i moderna floror och läromedel.
Konsekvenser och konkreta förändringar
APG:s arbete medförde omfattande omdisponeringar på familje- och ordningsnivå. Några vanliga effekter i praktiken:
- Flera traditionella familjer delades upp eller omdefinierades när de visade sig vara parafyletiska eller polyfyletiska. Ett känt exempel är omstruktureringen av den gamla Scrophulariaceae-gruppen, där många släkten flyttades till andra familjer som Plantaginaceae, Orobanchaceae och olika småfamiljer.
- Vissa "stora" familjer har utvidgats för att omfatta tidigare separata familjer (t.ex. bredare tolkningar av Malvaceae och Asparagaceae), vilket ofta ger mer monofyletiska enheter men förändrar traditionella namnval.
- Monocot-grupper som Liliaceae, Amaryllidaceae och Asparagaceae omdefinierades så att tidigare spridda släkten grupperas mer naturligt efter delade evolutionära linjer.
Mottagande, användning och kritik
APG har i stor utsträckning blivit accepterat inom botanisk forskning, herbariearbete och i många floror och läromedel världen över. Fördelarna är främst en bättre överensstämmelse mellan klassifikation och evolutionärt släktskap samt att systemet uppdateras i takt med ny data.
Samtidigt har APG fått kritik: vissa användare pekar på att stark betoning på molekylära data kan leda till system som är svåra att känna igen utifrån morfologiska karaktärer, vilket komplicerar fälttidentifiering och utbildning. Andra påpekar att frekventa nomenklaturförändringar ger instabilitet för praktisk användning inom exempelvis lantbruk, trädgårdsskötsel och naturvård.
Framtid
APG är en informell process och framtida uppdateringar kommer sannolikt att drivas av ökande mängder genomiska data och förbättrade metoder för fylogenetisk analys. Eventuella nästa versioner kommer att försöka kombinera större datamängder med praktisk nomenklaturstabilitet, samtidigt som målet att återspegla verkliga evolutionära relationer består.
Sammanfattningsvis representerar APG en viktig förnyelse av hur botaniker klassificerar blommande växter, med fokus på fylogenin och monofyletiska grupper för att ge en mer naturtrogen och konsensusskapande taxonomi.
Principerna för APG-systemet
Principerna för APG:s klassificeringssätt fastställdes i det första dokumentet från 1998 och har förblivit oförändrade i efterföljande revideringar. I korthet är dessa principer följande:
- Det linneanska systemet med ordningar och familjer bör behållas.
"Familjen är central i systematiken för blommande växter". Att klassificera familjer i ordningar är ett "referensverktyg med stor användbarhet". Ordningarna är särskilt värdefulla för undervisning och för att studera släktskap.
- Grupperna ska vara monofyletiska (dvs. bestå av alla ättlingar till en gemensam förfader).
Huvudskälet till att befintliga system förkastas är att de inte har denna egenskap. Det har inte bevisats att de är fylogenetiska.
- Ett begränsat antal större beställningar är nyttigare än många små beställningar.
- Över eller parallellt med ordningar och familjer används termen klader mer fritt. Vissa klader har senare fått formella namn. Författarna säger att det är "inte möjligt och inte heller önskvärt" att namnge alla klader i ett fylogenetiskt träd. Systematikerna behöver dock komma överens om namn för vissa klader, särskilt ordningar och familjer, för kommunikation och diskussion.
För en detaljerad diskussion om fylogenetisk nomenklatur, se Cantino et al 2007.
Den senaste versionen är APG IV.
Referens
- ↑ Group, The Angiosperm Phylogeny (1998). "En ordinär klassificering av familjerna av blommande växter". Annals of the Missouri Botanical Garden. 85 (4): 531-553. doi:10.2307/2992015. JSTOR 2992015.
- ↑ Chase, Mark W.; Reveal, James L. (2009). "A phylogenetic classification of the land plants to accompany APG III". Botanical Journal of the Linnean Society. 161 (2): 122–127. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.01002.x.
- ↑ Cleven, N. Andrew N. (1936). "Reviewed work: Puna de Atacama. Bergfahrten und Jagden in der Cordillere von Südamerika. Mit einer Einführung von Albrecht Penck., Walther Penck; Indianer-Rassen und Vergangene Kulturen. Betrachtungen zur Volksentwicklung auf einer Forschungsreise durch Sud- und Mittelamerika, Richard N. Wegner". The Hispanic American Historical Review. 16 (1): 72-75. doi:10.2307/2506586. JSTOR 2506586.
- ↑ "En uppdatering av Angiosperm Phylogeny Groups klassificering av ordningar och familjer av blommande växter: APG IV". Botanical Journal of the Linnean Society. 181: 1-20. 2016. doi:10.1111/boj.12385. S2CID 7498637.
Frågor och svar
F: Vad är Angiosperm Phylogeny Group?
S: Angiosperm Phylogeny Group (APG) är en informell internationell grupp av botanister som samlades för att nå konsensus om taxonomin för blommande växter (angiospermer).
F: Vad var målet med APG?
S: APG:s mål var att basera sitt klassificeringssystem på växtförbindelser som erhållits från fylogenin.
F: Hur många versioner av ett klassificeringssystem har tagits fram av detta samarbete?
S: Fyra versioner av ett klassificeringssystem har kommit från detta samarbete, publicerade 1998, 2003, 2009 och 2016.
F: Var tidigare klassificeringar av angiospermer baserade på monofyletiska grupper?
Svar: Nej, tidigare klassificeringar av angiospermer baserades inte på monofyletiska grupper (dvs. grupper som omfattar alla ättlingar till en gemensam förfader).
F: Vad är monofyletiska grupper?
S: Monofyletiska grupper är grupper som omfattar alla ättlingar till en gemensam förfader.
F: Vilken typ av växter fokuserar APG på?
S: APG fokuserar på blommande växter (angiospermer).
