Hindko (فہندکو — uttalas ungefär /Hindkoʊ/) är ett gruppnamn för flera närbesläktade varieteteter inom det indoariska språket som talas i norra Pakistan. Talare av Hindko finns framför allt i Pakistan och uppskattas till cirka 2,2–4 miljoner personer beroende på vilka varianter och källor som räknas med. Språket består av flera lokala dialekter snarare än en enhetlig standard.

Geografisk utbredning

Hindko talas i flera områden i norra Pakistan. Större koncentrationer återfinns i:

  • Khyber Pakhtunkhwa — inklusive regionen Hazara
  • Punjabprovinsen — särskilt i distriktet Attock
  • Azad Kashmir

Talare och social identitet

Talare av Hindko utgör en heterogen grupp med skilda etniska bakgrunder. Det finns inget allmänt accepterat formellt samlingsnamn som täcker alla hindkotalare eftersom identiteten ofta knyts till större familjer, kast eller stammar. Samtidigt används vissa regionala beteckningar i vardagligt språk:

  • I distrikten Haripur, Abbottabad och Mansehra används ibland benämningen Hazarawal för befolkningen, efter Hazara-divisionen.
  • I Peshawar finns ett lokalt uttryck, där folk ofta kallas "Kharay" eller med termen Hindkowaner i vardagligt tal.

Dialekter och klassificering

Hindko omfattar flera dialektgrupper som skiljer sig i uttal, vokabulär och vissa grammatiska drag. Dialektindelningen speglar ofta geografisk närhet och historiska kontakter med grannspråk. Forskare placerar hindkodialekterna inom den nordvästliga grenen av de indoariska språken.

Språkliga kännetecken

  • Syntax: Som andra indoariska språk har Hindko i allmänhet subjekt–objekt–verb-ordföljd och använder postpositioner.
  • Fonologi: Dialekter varierar i vokal- och konsonantsystem; vissa varianter visar fonetiska drag som liknar grannspråk i regionen.
  • Lexikal påverkan: Ordförrådet har influerats av närliggande språk såsom pashto, punjabi och urdu beroende på områdets språkkontakter.

Skrift och litteratur

Hindko har traditionellt skrivits med Perso-arabiskt skriftbruk i området, men det finns inga allmänt accepterade standardiserade ortografier för hela språkområdet. I akademiska sammanhang kan latinsk transkription användas för fonetiska studier. Lokala publikationer, folklore och muntlig tradition utgör viktiga delar av det hindkospråkliga kulturarvet.

Sociolingvistisk status

Bilingualism är vanligt bland hindkotraditioner; många talare är två- eller flerspråkiga och behärskar ofta regionala majoritetsspråk som urdu eller pashto. Språkets användning varierar mellan urbana och rurala sammanhang samt mellan generationer, och utbildning på minoritetsspråk är i praktiken begränsad i många områden.

Sammanfattning

Hindko är ett samlingsnamn för flera närliggande indoariska varianter med stark lokal förankring i norra Pakistan. Språket är viktigt för regional identitet och kultur men saknar en enhetlig standard och möter utmaningar kopplade till utbildning, medier och språkvård.