Vad är en underrättelsetjänst? Funktion, metoder och roller

Underrättelsetjänst är oftast en statlig myndighet vars uppgift är att samla in, analysera och förmedla information för att ge beslutsunderlag åt regeringen, militären och andra ansvariga myndigheter. Den information man tar fram kallas ofta för underrättelser och används inom områden som brottsbekämpning, säkerhet, försvar och utrikespolitik.

Olika roller och organisation

Verksamheten delas vanligen upp i flera huvudområden som ofta sköts av olika organ:

Utrikesunderrättelse – att inhämta information om andra länders militära kapacitet, politiska avsikter och ekonomi; detta innebär ofta att spionera utomlands.
Inrikes- eller säkerhetsunderrättelse – att övervaka och motverka hot i hemlandet, till exempel terrorism eller grov organiserad brottslighet.
Kontraspionage – verksamhet för att upptäcka och försvåra utländska underrättelsetjänsters verksamhet inom landet.
Analys och bedömning – att värdera och tolka inhämtad information så att den blir användbar för beslutsfattare.

Metoder för informationsinsamling

Underrättelsetjänster använder både öppna och dolda metoder. Öppna källor kan vara mycket värdefulla, särskilt i demokratiska samhällen där mycket information publiceras fritt. Samtidigt förekommer hemliga tekniker:

HUMINT (mänsklig underrättelse) – informanter, agenter och rekryterade källor.
SIGINT (signalspaning) – avlyssning av kommunikation, till exempel avlyssning av telefoner och annan elektronisk kommunikation; detta kan inkludera hackning av datorer.
IMINT (bildbaserad underrättelse) – satellit- och flygbilder.
OSINT (öppna källor) – analys av nyheter, forskningsrapporter, sociala medier och offentlig statistik.
Kryptoanalys – brytning av koder och tolkning av krypterad kommunikation.

För att komma åt hemlig information kan organisationer också använda klassiska spionage-metoder, teknisk övervakning och cyberoperationer. Insamlad rådata bearbetas i steg som kallas underrättelseanalys och underrättelsebedömning för att skapa ett tydligt underlag.

Användning och mål

Underrättelser används för att:

förebygga och hantera säkerhetshot, inklusive terrorism och spionage
stötta militära operationer och försvaret
informera utrikespolitiska beslut och förhandlingar
hjälpa rättsvårdande myndigheter i vissa fall, exempelvis vid organiserad brottslighet (brottsbekämpning)

Juridik, etik och kontroll

Arbetet gränsar ofta till frågor om personlig integritet och medborgerliga rättigheter. I demokratiska länder finns därför vanligtvis regler och kontrollmekanismer, såsom parlamentarisk granskning, särskilda tillsynsmyndigheter och domstolsprövning för hemliga tvångsmedel. Lagstiftning reglerar vilka metoder som får användas, när tillstånd krävs och hur information får lagras och spridas.

Kontroverser och risker

Vissa underrättelseoperationer har lett till allvarliga kontroverser. Det finns historiska exempel där organ varit inblandade i mord, vapenhandel, statskupper, spridning av felaktig information (propaganda) och andra hemliga operationer för att främja statliga intressen. Sådana inslag kan leda till etiska och rättsliga konflikter, samt skada demokratisk legitimitet.

Internationellt samarbete

Underrättelseverksamhet sker ofta i samarbete med andra länder och internationella organisationer, exempelvis vid bekämpning av terrorism, cyberhot och spridning av massförstörelsevapen. Samarbete underlättas av informationsdelning men kompliceras av skilda intressen, lagstiftning och behovet av sekretess.

Sammanfattning

En underrättelsetjänst är en komplex statlig verksamhet som kombinerar insamling, analys och spridning av information för att skydda nationella intressen. Verksamheten omfattar både öppna och hemliga metoder, kräver juridiska ramar och demokratisk kontroll för att balansera säkerhet mot individers rättigheter, och kan både förebygga hot och skapa kontroverser när gränser överskrids.

SIS-byggnaden, högkvarter för den brittiska underrättelsetjänsten MI6.

Exempel

Brittisk

SIS Den hemliga underrättelsetjänsten, vanligen kallad MI6. Samlar in underrättelser ("spionerar på") från andra länder.
Säkerhetstjänsten, vanligtvis kallad MI5. Bedriver kontraspionage mot utländska hot.
GCHQ Government Communication Headquarters (regeringens högkvarter för kommunikation). Avlyssnar signaler, avkodar dem och vidarebefordrar informationen till andra organ. Kryptoanalysens hemvist, efterföljaren till Bletchley Park.
Gemensamma underrättelsekommittén. Informerar regeringen om vad som händer.

USA

USA har omkring 17 större underrättelsegrupper och många andra mindre grupper. Dessa är de viktigaste:

CIA: Central Intelligence Agency. Spionerar på främmande länder och vidtar hemliga åtgärder mot USA:s fiender utomlands.
Försvarets underrättelsetjänst
Homeland Security agerar mot terrorism i USA och hjälper till vid naturkatastrofer.
Förenta staternas underrättelsegemenskap är den samordnande gruppen för statliga underrättelsetjänster, som leds av direktören för den nationella underrättelsetjänsten.

Frågor och svar

F: Vad är en underrättelsetjänsts uppgift?

S: En underrättelsetjänsts uppgift är att samla in, analysera och använda information till stöd för sin regering.

F: Vilka är de två delarna av detta arbete?

S: De två delarna är att samla in information (för att "spionera") om andra länder och att bevaka personer i hemlandet som kan orsaka problem.

F: Vad är kontraspionage?

S: Kontraspionage är att försvara sig mot utländska underrättelsetjänster i hemlandet.

F: Hur får dessa organisationer tag på hemlig information?

S: Dessa organisationer använder sig av spionage, avlyssning av signaler (avlyssning av telefoner, hackning av datorer), kryptoanalys (knäcka koder) och funderar på vad informationen betyder för att få tag på hemlig information.

F: Vad är underrättelseanalys och underrättelsebedömning?

S: Underrättelseanalys och underrättelsebedömning är att sammanställa och förmedla information.

F: Finns det någon annan verksamhet som vissa organ har varit inblandade i förutom att samla in och analysera uppgifter?

Svar: Ja, vissa organ har varit inblandade i mord, vapenhandel, statskupper, spridning av felaktig information (propaganda) och andra hemliga operationer för att stödja sina egna eller sina regeringars intressen.