Japanska kejsarinnor: Definition, roller och skillnad mellan josei tennō & kōgō
Upptäck skillnaderna mellan japanska kejsarinnor: josei tennō vs kōgō, deras roller, historia och moderna exempel som kejsarinnan Masako.
Japanska kejsarinnor eller Japans kejsarinna kan avse två skilda roller. Det ena är en kvinnlig kejserlig härskare (女性天皇, josei tennō) — alltså en kvinna som innehar tronen och formellt är tennō (kejsare) — och det andra är kejsarinnans roll som makas titel, (皇后, kōgō), det vill säga kejsarens gemål.
Naruhitos hustru är kejsarinnan Masako. Hon bär titeln kōgō och har i dag främst ceremoniella och representativa uppgifter: delta i statsbesök och officiella ceremonier, stödja kultur- och välgörenhetsarrangemang samt vara en synlig företrädare för kejsarfamiljen inför allmänheten. Som maka till en konstitutionell monark saknar hon formell politisk makt.
Historiskt har Japan haft både kvinnliga regenter och många kejsarinnor som gemåler. I kejsardömets långa historia finns åtminstone åtta kvinnor som regerat i egen rätt som tennō (josei tennō), till exempel Suiko, Kōgyoku/Saimei, Jitō, Gemmei, Genshō, Kōken/Shōtoku, Meishō och Go-Sakuramachi. Dessa kvinnliga monarker uppträdde ibland som stabilisatorer i tider av tronföljdskonflikt eller fungerade som förmyndare för unga arvtagare.
Skillnaden mellan de två rollerna kan sammanfattas så här:
- Josei tennō (女性天皇, kvinnlig tennō): En kvinna som innehar titeln tennō och därmed formellt är statschef. Historiskt har sådana regerande kejsarinnor funnits, men i modern tid tillåts detta inte enligt den nuvarande ordningen för tronföljd.
- Kōgō (皇后, kejsarinna, gemål): Kejsarens hustru. Rollen är främst ceremoniell och representativ; kejsarinnan delar kungliga uppgifter som offentliga framträdanden, stöd för kulturellt arbete och välgörenhet men är inte statens regerande huvud.
Den nutida tronföljdsordningen i Japans kejsarfamilj regleras av lagstiftning som i praktiken begränsar tronarv till manliga medlemmar i den patrilineära linjen. Efter diskussioner och utredningar (återkommande debatter under 2000‑ och 2010‑talen) har lagstiftningen förblivit oförändrad, vilket innebär att kvinnor för närvarande inte kan bli tennō enligt gällande regelverk. Debatt om förändringar — till exempel att tillåta kvinnlig tronföljd eller att ge kvinnliga medlemmar rätt att förbli i kejsarfamiljen efter giftermål — har förekommit, men inga definitiva lagändringar hade trätt i kraft före 2024.
Utöver titlarna josei tennō och kōgō finns historiskt flera andra hederstitlar knutna till det kejserliga rummet (till exempel chūgū för en hovets huvudsakliga maka eller kōtaigō för en kejsarinna som blivit änka). I modern tid är emellertid skillnaden mellan regerande suverän och gemål det viktigaste att förstå: en kejsarinna (kōgō) är i praktiken statens representant tillsammans med kejsaren, medan en kvinnlig tennō (josei tennō) skulle ha innehaft monarkens formella roll som statschef.
Regerande kejsarinnor
Det har funnits åtta kvinnliga monarker. Med andra ord fanns det sex kvinnliga kejsare, varav två regerade två gånger.
- Kejsarinnan Jingū r. 206-269 - legendarisk/mytisk; borttagen från listan över kejsare på 1800-talet.[]
- Kejsarinnan Suiko (554-628), regerade 593-628 - den första regerande kejsarinnan.
- Kejsarinna Kōgyoku (594-661), regerade 642-645 - tidigare prinsessan Takara (Jomeis kejsarinna och gemål)
- Kejsarinna Saimei (594-661), regerade 655-661 (samma person som kejsarinna Kōgyoku).
- Kejsarinna Jitō (645-702), 690-697
- Kejsarinna Gemmei (661-721), regerade 707-715
- Kejsarinna Genshō (680-748), regerade 715-724 - tidigare prinsessan Hidaka
- Kejsarinna Kōken (718-770), regerade 749-758
- Kejsarinna Shōtoku (718-770), regerade 764-770 (samma person som kejsarinna Kōken).
- Kejsarinna Meishō (1624-1696), regerade 1629-1643.
- Kejsarinnan Go-Sakuramachi (1740-1813), regerade 1762-1771 - den senaste regerande kejsarinnan.
Kejsarinnor gemål
Den japanska kejsarens hustru kallas kejsarinna på engelska, men hennes titel på japanska är lite annorlunda.
Kōgō är titeln på en icke regerande kejsarinna gemål. Titeln, som fortfarande används, tilldelas i allmänhet en kejsarens hustru som har fött en tronarvinge. Titeln tilldelades för första gången postumt år 806 till kejsar Heizeis avlidna mor.
Chūgū var en term som utvecklades under Heian-perioden och kom att uppfattas som kejsarinnans titel. Under en tid ersatte chūgū kōgō, och sedan blev titlarna utbytbara.
Antalet kōgō varierade, men det fanns bara en Chūgū åt gången.
Titeln kōtaigō gavs till hustrun till en före detta kejsare, och titeln tai-kōtaigō kom att användas av en änkekejsarinna.
Relaterade sidor
- Japans kejserliga hus
Frågor och svar
F: Vad är kejsarinnan av Japan?
S: Kejsarinnan av Japan är en kvinnlig kejserlig härskare i Japan.
F: Vad betyder termen kejsarinnan av Japan?
S: Termen kejsarinna av Japan betyder en kvinnlig kejserlig härskare (女性天皇, josei tennō) eller kejsarens hustru, eller kejsarinnans gemål (皇后, kōgō).
F: Vem är den nuvarande kejsarinnan av Japan?
S: Kejsarinnan Masako är den nuvarande kejsarinnan av Japan.
F: Hur blev kejsarinnan Masako kejsarinna av Japan?
S: Kejsarinnan Masako blev den nuvarande kejsarinnan av Japan när hennes make accepterade sin roll som kejsare.
F: Vilken roll har kejsarinnan av Japan?
S: Japans kejsarinna har samma roll som kejsaren, vilket inkluderar att utföra offentliga uppgifter och fungera som en symbolisk galjonsfigur.
F: Vad är skillnaden mellan kejsarinnan av Japan och kejsarinnans gemål?
S: Empress of Japan avser en kvinnlig kejserlig härskare, medan empress consort avser kejsarens hustru.
F: Vad är den japanska termen för kejsarinna av Japan?
S: Den japanska termen för Japans kejsarinna är josei tennō.
Sök