Japanska kejsarinnor eller Japans kejsarinna kan avse två skilda roller. Det ena är en kvinnlig kejserlig härskare (女性天皇, josei tennō) — alltså en kvinna som innehar tronen och formellt är tennō (kejsare) — och det andra är kejsarinnans roll som makas titel, (皇后, kōgō), det vill säga kejsarens gemål.

Naruhitos hustru är kejsarinnan Masako. Hon bär titeln kōgō och har i dag främst ceremoniella och representativa uppgifter: delta i statsbesök och officiella ceremonier, stödja kultur- och välgörenhetsarrangemang samt vara en synlig företrädare för kejsarfamiljen inför allmänheten. Som maka till en konstitutionell monark saknar hon formell politisk makt.

Historiskt har Japan haft både kvinnliga regenter och många kejsarinnor som gemåler. I kejsardömets långa historia finns åtminstone åtta kvinnor som regerat i egen rätt som tennō (josei tennō), till exempel Suiko, Kōgyoku/Saimei, Jitō, Gemmei, Genshō, Kōken/Shōtoku, Meishō och Go-Sakuramachi. Dessa kvinnliga monarker uppträdde ibland som stabilisatorer i tider av tronföljdskonflikt eller fungerade som förmyndare för unga arvtagare.

Skillnaden mellan de två rollerna kan sammanfattas så här:

  • Josei tennō (女性天皇, kvinnlig tennō): En kvinna som innehar titeln tennō och därmed formellt är statschef. Historiskt har sådana regerande kejsarinnor funnits, men i modern tid tillåts detta inte enligt den nuvarande ordningen för tronföljd.
  • Kōgō (皇后, kejsarinna, gemål): Kejsarens hustru. Rollen är främst ceremoniell och representativ; kejsarinnan delar kungliga uppgifter som offentliga framträdanden, stöd för kulturellt arbete och välgörenhet men är inte statens regerande huvud.

Den nutida tronföljdsordningen i Japans kejsarfamilj regleras av lagstiftning som i praktiken begränsar tronarv till manliga medlemmar i den patrilineära linjen. Efter diskussioner och utredningar (återkommande debatter under 2000‑ och 2010‑talen) har lagstiftningen förblivit oförändrad, vilket innebär att kvinnor för närvarande inte kan bli tennō enligt gällande regelverk. Debatt om förändringar — till exempel att tillåta kvinnlig tronföljd eller att ge kvinnliga medlemmar rätt att förbli i kejsarfamiljen efter giftermål — har förekommit, men inga definitiva lagändringar hade trätt i kraft före 2024.

Utöver titlarna josei tennō och kōgō finns historiskt flera andra hederstitlar knutna till det kejserliga rummet (till exempel chūgū för en hovets huvudsakliga maka eller kōtaigō för en kejsarinna som blivit änka). I modern tid är emellertid skillnaden mellan regerande suverän och gemål det viktigaste att förstå: en kejsarinna (kōgō) är i praktiken statens representant tillsammans med kejsaren, medan en kvinnlig tennō (josei tennō) skulle ha innehaft monarkens formella roll som statschef.