Johan Daisne (Herman Thiery) – flamländsk författare och föregångare inom magiskt realism
Kort översikt över Johan Daisne (Herman Thiery), hans liv (1912–1978), roll som tidig magisk realist i nederländskspråkig litteratur, utbildning, yrkesliv och betydelse.
Johan Daisne var pseudonymen för Herman Thiery (född 2 september 1912 i Gent, död 9 augusti 1978 i Gent). Han räknas till de tidiga företrädarna för magiskt realism i nederländskt språkbruk och skrev romaner, noveller, dikter, radiostycken och filmmanus. Hans litterära produktion präglas ofta av en gränsdragning mellan det vardagliga och det drömlika, där oväntade händelser och symboliska bilder får stor betydelse.
Bildgalleri
2 Bilder
Biografi och utbildning
Herman Thiery växte upp i Gent, där hans far Leo Thiery bland annat var med och grundade ett skolmuseum. Själv använde han författarnamnet Johan Daisne i sina publicerade verk. Han studerade ekonomi och ekonomi samt slaviska språk vid universitetet i Gent, och gjorde senare en karriär inom bibliotekssektorn. Han tjänstgjorde som huvudbibliotekarie i Gent, vilket gav honom närhet till litteratur och forskning i ett professionellt sammanhang (överbibliotekarie).
Författarskap och stil
Daisnes prosa kännetecknas av en kombination av realistiska miljöbeskrivningar och inslag av det övernaturliga eller drömlika. Han arbetade ofta med teman som minne, identitet, längtan och slumpens roll i människors liv. Som en av de första som förde fram magiskt realistiska grepp i nederländska texter influerade han samtida och senare författare i Flandern och Nederländerna. Hans roll som flamländsk författare gjorde honom till en viktig röst i regional och nationell kultur.
Utvalda verk och exempel
- En av hans mest kända romaner är "De man die zijn haar kort liet knippen", ofta nämnd som exempel på tidig magisk realism i nederländsk litteratur.
- Han skrev också noveller, dikter och radio- och filmmanus som spände över olika genrer.
- Genomgående i hans verk finns en förmåga att väva samman vardagliga detaljer med suggestiva, ibland gåtfulla inslag.
Som författare använde han signaturen Johan Daisne, medan hans juridiska namn var Herman Thiery. Hans dubbla roller som författare och bibliotekarie bidrog till en bred kulturell närvaro: han förvaltade litteratur samtidigt som han skapade den.
Johan Daisne har i efterhand betraktats som en nyckelfigur i utvecklingen av magiskt realism i de nederländska språkområdena. Hans verk studeras fortfarande för sin tematiska rikedom och för den speciella ton som förenar realism och det undermedvetna. För att läsa mer om hans liv och bibliografiska uppgifter kan man börja med institutioner och arkiv i Gent samt litteraturvetenskapliga översikter över belgisk och flamländsk litteratur.
Notabla fakta: hans familjebakgrund i Gent och faderns insats med ett skolmuseum, hans akademiska studier i ekonomiska och slaviska språk, samt hans professionella roll som överbibliotekarie i Gent bidrar alla till förståelsen av hans liv och verk. För fler källor och arkivmaterial se lokala bibliotek och kulturinstitutioner i Gent (Gent, universitet och arkiv).
Arbetar
Dikter
- Verzen (1935)
- Breuken herleiden (1936)
- Afreactions en funderingen (1937)
- Kernamout (1938)
- Den sista av en sommar. Legerverzen ur mobiliseringen (1940)
- Hermine-uit-de-storm. Een bundel verzen uit en voor het leven (1944) (tillägnad sin första hustru)
- De nacht stat op een kier (1944)
- Drie-hoog-voor. Gedichten uit de Kleine Kamer (1945)
- Tale Quale. Zo als het reilt .... (1945)
- Drie verzen maar, min Fred (1946)
- Ikonakind (1946) (tillägnad hans första barn Frédérique)
- Zeven reizenboek. Dagbokgedichten 1937-'43 (1947)
- De Hollandse reis. Ett reportage och en poetisk tidsbild av det herrijzend Nederland anno 1945 (1947)
- Het-kruid-aan-de-balk (1953)
- Goudregen (1956)
- Vita nuova (1956)
- Laboro (medförfattare Rudi van Vlaenderen) (1959)
- De nacht komt gauw genoeg (1961)
- Jag har allt som du har gett mig... En blomning i hans verk (1962)
- De droom is een herinnering aan dat wat nimmer is gebeurd (1965)
- Afscheid van de dag (1965)
- De engelska groetenis (1967)
- Verzamelde gedichten (1978)
- Gepijnde honing (1978)
Romaner
- Gojim (1939)
- Aurora (1940)
- Maud Monaghan (1940)
- Renée (1940)
- De trap van steen en wolken (1942)
- Zes domino's voor vrouwen (Raissa/Aurora/Renée/Maud/Monaghan/Agnes/Veva) (1944)
- Schimmen om de schemerlamp (1946)
- Den nya fönster i livet (1947)
- Egbertha in de onderwereld (1947)
- De man die zijn haar kort liet knippen (1947
- Egbertha (heruitgave av "Egbertha in de onderwereld") (1948)
- Ön i det stilla Sydzee (1949)
- De trein der traagheid (1950)
- De wedloop der jeugd (1950)
- Met dertien aan tafel of Knalzilver met schelpgoud (1950)
- De fyra heilsgeliefden (1955)
- 't En is van u hiernederwaard... Min stamboomverhaal (1956)
- Lago Maggiore. Romanen om en man. De roman van een vrouw (1956)
- Den fjärde ängeln (1958)
- Grüss Gott. En idyll från Kärnten (1958)
- De neusvleugel der muze (1959)
- De schone van nie weer (1960)
- Hoe schoon was min skola. De roman van een leraar (1961)
- Med en inktvlek född (1961)
- Baratzeartea. En Baskisk äventyr av romanen från en författare (1962)
- Veritza (1962)
- De zoete smaak van de zee (1963)
- Venedig. Een wild verhaal uit de oude kroeg der jeugd (heruitgave van "Het eiland in de Stille Zuidzee") (1963)
- Pavane (1964)
- De wedloop der jeugd en andere verhalen (1964)
- Som kantwerk aan de kim. En roman från den lugna veckan (1965)
- Ganzeveer en kogelpen (1965)
- Charaban (1965)
- Min livsliedje(s) (1965)
- Akt nr 20.174 (1966)
- Veva (1966)
- Reveillon-Reveillon (1966)
- Ontmoeting in de zonnekeer (1967)
- Twee schelpen en wat gruis (1967)
- Zuster Sharon (1967)
- Met zeven aan tafel (1967)
- Gojim, följt av Zuster Sharon (1968)
- Dieter of när de wapens weigeren (1970)
- Omnibus (1974)
- Winterrozen voor een kwakzalver (1976)
- De droom maakt alles waar. Aforismen (1977)
- Venezy, of het eiland in de Stille Zuidzee (1978)
- De bästa berättelserna av Johan Daisne (1987)
Spelar
- De charade van Advent (1942)
- Tristans död (1944)
- Tine van Berken (1945)
- Veva (1946)
- De liefde is een schepping van vergoding (toneeltrilogie: Veva / Het zwaard van Tristan / Tine van Berken) (1946)
- De man die zichzelf optelefoneerde (1947)
- Het geluk (1966)
Sakprosa
- Stof op het Kremlin (1935)
- De filosofiska värdena i ekonomin (1936)
- Den nya diktargenerationen i Flandern (1940)
- Den ryska litteraturen (1945)
- In Memoriam Robert Mussche, dichter en Verzetsheld (1946)
- I den tecknen av Esmoreit (1947)
- Moskou 800 år (1947)
- De Hollandse reis. Ett reportage och en poetisk tidsbild av det herrijzend Nederland anno 1945 (1947)
- Hedendaagse filmkunst (1948)
- Resebilder från Tyskland (1948)
- Van Nitsjevo till Chorosjo. Geschiedenis der Russische literatuur met bloemlezing (1948)
- De vrede van Wroclaw, of een proeve van spijkerschrift op het IJzeren Gordijn (1948)
- Losse beschouwingen over het dossier van het magisch realisme (1949)
- Kritiek van de Kinematograaf (1950)
- Florence en de film, of een blozende lelie als brandmerk (1951)
- Filmatiek, of de film als levenskunst (1956)
- Versleer in vogelvlucht (anti-experimentele les, 1956)
- Lantarenmuziek. Ett nytt filmpaket, i samband med den 60:e årsdagen av bioscoop (1957)
- Letterkunde en magie (1957)
- Feest van de film. WT-festival Brussel '58 (1958)
- Film och tid. En konfrontation av de viktigaste filmerna från alla tider (1958)
- Gaat de roman ten onder (medförfattare Herman Teirlinck) (1959)
- Zien en zijn. De 50 bästa eller sämsta filmerna från de senaste åren. Ett nytt paket film (1960)
- Pierre Benoit, of de lof van de roman romanesque (1960)
- En fickfull mirakel (1962)
- Tine van Berken från de intelligentie der ziel (1962)
- De bioscopiumschuiver. En andra pocketfilmatisering (1963)
- Dagbokpoëzie (1964)
- Judex. Heldendicht van het feuilletonisme (1964)
- Gent, schoonschrift der Leie, Schets der Gentse letteren (1965)
- Greta Garbo, en dröm som är död (1965)
- Ganzeveer en kogelpen av mer eller mindre hjärnor. En ny "klapper gedachten" (1965)
- Afscheid van de dag (1965)
- Den lyckligaste. Ett lees- och luisterspel. Wat is magisch-realism. Een kort essay over letterkunde en magie (herdruk van "Letterkunde en magie") (1966)
- Fringilla. En ny (åttonde) buntfilm (1967)
- Filmografisch lexicon der wereldliteratuur, del 1 (1971)
- Filmografisch lexicon der wereldliteratuur, del 2 (1972)
- Trefwoorden (1975)
- De droom maakt alles waar (1977)
- Filmografisch lexicon der wereldliteratuur, tillägg (1978)
- Blod på den vita doken (1978)
- Over oude en nieuwe rolprenten: de dingen die niet voorbijgaan (1980)
Internationella översättningar
Hans verk har publicerats på nederländska, engelska, franska, polska, ryska, svenska, portugisiska, italienska, tyska och nederländska.
Översättningar till engelska
- Mannen som klippte sitt hår kort (1965)
- Filmographic Dictionary of World Literature (1971)ISBN 0-391-01585-0
- Writing in Holland and Flanders 31 (1972) (av Johan Daisne och Jacques Hamelink)
Filmografi
- En dag ett tåg
- Den man som har sin hår kort liet knippen
Frågor och svar
Fråga: Vem var Johan Daisne?
Svar: Johan Daisne var en flamländsk författare. Hans riktiga namn var Herman Thiery.
F: Vad gjorde hans far?
S: Hans far, Leo Thiery, grundade skolmuseet i Gent.
F: Var studerade han?
Svar: Han studerade ekonomi och slaviska språk vid universitetet i Gent.
F: Vad blev han senare?
S: Senare blev han chefbibliotekarie i Gent.
F: Vilken typ av författare var Daisne?
S: Daisne var en av de första magiska realistiska författarna på det nederländska språket.
F: När och var föddes Johan Daisne?
S: Johan Daisne föddes den 2 september 1912 i Gent.
Fråga: När och var dog han? Svar: Han dog den 9 augusti 1978 i Gent.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Johan Daisne (Herman Thiery) – flamländsk författare och föregångare inom magiskt realism Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/50498