Nationalekonomi | den samhällsvetenskap som studerar ekonomisk verksamhet

Ämnena (aktörerna) i ekonomiska studier är hushåll, företag, staten och utlandet. Hushållen erbjuder sina "produktionsfaktorer" till företagen. Detta omfattar arbete, mark, kapital (saker som maskiner och byggnader) och information. I utbyte mot sina produktionsfaktorer får hushållen inkomster som de använder för att konsumera (köpa) varor från andra subjekt.

Företag producerar och säljer varor och tjänster och köper produktionsfaktorer från hushållen och andra företag.

Den statliga eller offentliga sektorn omfattar institutioner och organisationer. Staten tar en del av inkomsterna från företag och hushåll och använder dem för att betala för "kollektiva nyttigheter" som gator och utbildning som ska vara tillgängliga för alla. Det sista ämnet är utlandet. Detta omfattar alla hushåll, affärsföretag och statliga institutioner som inte är baserade i det egna landet. De efterfrågar och levererar varor från utlandet.

De objekt (saker som påverkas) som ingår i ekonomiska studier är konsumtionsvaror, kapitalvaror och produktionsfaktorer. Konsumtionsvaror klassificeras som "bruksvaror" (t.ex. bensin eller toalettpapper), som "ändamålsvaror" (t.ex. ett hus eller en cykel) och som "tjänster" (t.ex. en läkares eller en städerskas arbete). Kapitalvaror är varor som är nödvändiga för att producera andra varor. Exempel på dessa är byggnader, utrustning och maskiner. Produktionsfaktorer är arbete, mark, kapital, information och miljö.

• Alla människor måste välja mellan olika alternativ.
• Kostnaden för varor är vad en person ger upp för varorna.
• När en person ger upp något (t.ex. pengar) för att få en vara, ger han eller hon också upp andra saker som han eller hon kunde ha fått i stället. Detta innebär att den verkliga kostnaden för något är vad man ger upp för att få det. Detta inkluderar pengar och de ekonomiska fördelar ("nytta") som du inte fick eftersom du inte längre kan köpa något annat, vilket kallas alternativkostnad.
• Människor väljer mellan olika alternativ baserat på de belöningar ("incitament") eller dåliga saker ("negativa incitament") som de förväntar sig av varje alternativ. Om man ökar belöningarna för ett alternativ får man ofta fler människor att välja det.
• Handel kan göra alla människor bättre.
• Marknader är vanligtvis bra för att organisera det ekonomiska livet. På den fria marknaden delas varorna av människor och företag som fattar små beslut. Marknadens "osynliga hand" (Adam Smith) säger att om alla försöker få vad de vill ha, kommer alla att få det så bra som möjligt.
• Ibland visar priserna inte fullt ut kostnaden eller nyttan för samhället. Luftföroreningar är till exempel dåliga för samhället och utbildning är bra för samhället. Regeringen kan införa en skatt (eller göra något för att minska försäljningen) på varor som är dåliga för samhället. Den kan också stödja (t.ex. ge pengar till) saker som är bra för samhället.
• Ett lands levnadsstandard är beroende av kompetensen att producera tjänster och varor. Produktiviteten är mängden producerade varor dividerat med den totala arbetstiden.
• När den totala penningmängden ökar, eller när kostnaderna för att producera saker och ting ökar, stiger priserna. Detta kallas inflation.

• 1700-talets analys av rikedom
• Fysiokrati
• Klassisk ekonomi
• Marxistisk ekonomi
• Österrikisk ekonomi
• Neoklassisk ekonomi
• Välfärdsekonomi

De idéer som ekonomer har beror mycket på den tid de lever i. Karl Marx levde till exempel i en tid då arbetarnas villkor var mycket dåliga, och John Maynard Keynes levde under den stora depressionen på 1930-talet. Dagens ekonomer kan se tillbaka och förstå varför de gjorde sina bedömningar och försöka göra bättre bedömningar.

De två huvudgrenarna inom ekonomin är mikroekonomi och makroekonomi.

Makroekonomi handlar om ekonomin i allmänhet. Makroekonomer studerar till exempel saker som gör att ett lands rikedomar ökar och saker som gör att miljontals människor förlorar sina jobb. Mikroekonomi handlar om mindre och mer specifika saker, t.ex. hur familjer och hushåll spenderar sina pengar och hur företag fungerar.

Det finns ett antal andra grenar av ekonomin:

Berömda ekonomer i historien är bl.a.:

• Adam Smith (Hans verk inkluderar The Wealth of Nations och The The Theory of Moral Sentiments. Införde först begreppet "den osynliga handen").
• Thomas Malthus (Författare till An Essay on the Principle of Population. Upprättar teorin om befolkningen ).
• David Ricardo (introducerade först teorin om komparativa fördelar).
• Karl Marx (hans verk inkluderar Das Kapital och Kommunistiska manifestet, en berömd kritik av kapitalismen).
• John Maynard Keynes (grundare av den keynesianska ekonomin).
• Milton Friedman (Förespråkare av monetarismen, bland annat Capitalism and Freedom).

Berömda ekonomer från 1800- och 1900-talet är bland annat Friedrich August von Hayek, Wassily Leontief, Carl Menger och Léon Walras.

• Politisk ekonomi
• Konstitutionell ekonomi