King Kong (1933) – klassisk skräckfilm med banbrytande stop-motion

King Kong är en svartvit amerikansk skräckfilm från 1933. Den regisserades och producerades av Merian C. Cooper och Ernest B. Schoedsack. Manuset skrevs av Ruth Rose och James Ashmore Creelman. De baserade manuset på en berättelse av Cooper och Edgar Wallace. I filmen spelar Fay Wray, Bruce Cabot och Robert Armstrong huvudrollerna. Den hade premiär i New York den 2 mars 1933 och fick goda recensioner.

Filmen handlar om en stor apvarelse som kallas Kong och som dör i ett försök att ta en vacker ung kvinna i besittning. Kong är känd för sin stop-motion-animation av Willis O'Brien. Musiken skrevs av Max Steiner. År 1991 ansågs filmen vara "kulturellt, historiskt och estetiskt betydelsefull" av Library of Congress och valdes ut för bevarande i National Film Registry. Den har gjorts om två gånger: en gång 1976 och en gång 2005.

Handling

En äventyrlig filmproducent, Carl Denham, anlitar en teaterskådespelare och en skeppskvinna för att följa med på en expedition till en outforskad ö — senare känd som Skull Island. Där möter de ursprungsbefolkning, urtida varelser och den gigantiska apan Kong, som fängslar huvudpersonen Ann Darrow. Efter att ha fångat Kong transporteras han till New York, där han gör uppror när publiken försöker utnyttja honom. Filmen avslutas med den ikoniska sekvensen där Kong klättrar upp på Empire State Building och skjuts ner av jaktplanen.

Produktion och specialeffekter

King Kong hyllas framför allt för sina tekniska nyheter. Willis O'Brien och hans team skapade banbrytande stop-motion-modeller som kombinerades med miniaturmiljöer, bakprojektion och kompositfotografering för att få djuren att interagera med verkliga skådespelare. Dessa effekter satte en ny standard för vad som var möjligt inom filmens fantasivärld och inspirerade generationer av filmskapare och specialeffektartister.

• Stop-motion användes för de mest omfattande djurscenerna.
• Miniatyrer, matte-målningar och bakprojektion gav illusionen av realistiska miljöer.
• Max Steiners symfoniska soundtrack förstärkte filmens dramatik och är ett tidigt exempel på filmiskt temaarbete (leitmotiv).

Skådespelare

• Fay Wray — Ann Darrow
• Bruce Cabot — Jack Driscoll
• Robert Armstrong — Carl Denham
• Olika statister och stuntmän bidrog till scenerna med ursprungsbefolkningen och djuren

Mottagande och arv

Vid sin utgivning blev King Kong både en kritisk och kommersiell framgång. Filmen har sedan dess blivit en av filmhistoriens mest igenkännliga och ofta citerade verk. Den ikoniska bilden av Kong på toppen av Empire State Building och scenerna från Skull Island har blivit del av populärkulturen och inspirerat otaliga filmer, böcker, serier och spel.

Filmens betydelse visar sig också i att den valdes in i National Film Registry 1991 för bevarande, och i de många restaureringar och nyutgåvor som gjorts för att bevara såväl bild som ljud för framtida generationer. Den har också remakes (1976, 2005) och en rad uppföljare, spin-offs och adaptatoner med olika ton och tekniska lösningar.

Restaureringar och tillgänglighet

På grund av filmens historiska värde har flera restaureringar genomförts för att förbättra bild- och ljudkvalitet. King Kong finns tillgänglig i många format, från klassiska filmvisningar till digitala utgåvor på DVD/Blu-ray och strömningstjänster, ofta i nyrestaurerade versioner med extramaterial som dokumentärer om produktionen och specialeffekterna.

Varför filmen fortfarande är viktig

King Kong från 1933 är mer än en underhållande skräckberättelse: den markerar ett teknikskifte i filmskapandet, visar tidiga exempel på filmisk ljuddesign och tematiskt kretsar den kring mänsklighetens förhållande till det främmande och okända. Som en av de första stora monsterfilmerna har den lagt grunden för hela genrer och fortsätter att fascinera både filmpublik och filmskapare.

Sök med bokstav